Syftet med vårt arbete är att belysa hur pedagoger arbetar för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolan och i förskoleklassen. Studien belyser även frågan om vad som menas med inkludering och hur de själva ser på begreppet inkludering. Vidare belyser undersökningen vilket stöd våra respondenter får från huvudman i arbetet med att inkludera dessa barn i verksamheten. De frågeställningar vi har utgått från under arbetets gång är följande : • Hur arbetar pedagoger för att barn med särskilda behov ska inkluderas i verksamheten? • Vilket stöd blir pedagoger erbjudna från huvudman i arbetet med att inkludera barn i behov av särskilt stöd? • I vilken utsträckning uttrycker de olika yrkesprofessionerna att de arbetar för att barn med särskilda behov inkluderas alternativt exkluderas i den fria leken av de övriga barnen på förskolan. Vår studie har ägt rum på en förskola och i en förskoleklass. Tre förskollärare, en specialpedagog och en elevassistent har deltagit i undersökningen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som metod i vår undersökning. Undersökning visar att verksamheten ger barn i behov av särskilt stöd särlösningar istället för att anpassa undervisningen så att den även ska kunna passa alla barnen. Vidare visar vår undersökning att de flesta av pedagogerna upplever att de är maktlösa och att stödet från huvudman är bristfällig. Slutligen visar vår undersökning att pedagogerna menar att exkludering kan vara en följd av personalbrist och för stora barngrupper. Den tidigare forskningen påpekar vikten av att särlösningar för barn i behov av särskilt stöd endast ska ske i nödfall och då vara under en begränsad tid.

Om tidigare grupper av tiggare främst identifierats som ”etniska” svenskar, består den nya gruppen huvudsakligen av utsatta EU-medborgare med romskt ursprung. Följande studie avsåg undersöka om socialsekreterares föreställningar om tiggare kan komma att påverka hur de väljer att använda sitt handlingsutrymme. Genom semistrukturerade intervjuer med handläggare inom ekonomiskt bistånd samt en innehållsanalys av de lagrum som rör socialtjänstens myndighetsutövning riktade mot gruppen, har en del betydelsefulla föreställningar identifierats. Parallellt med medkänsla tenderade de intervjuade biståndsbedömarna att förskjuta ansvaret för målgruppen till nationer och strukturer utanför Sveriges gränser. Likaså föreslog ingen av informanterna att EU-medborgarna, på lika villkor som svenska medborgare, bör inkluderas i de svenska välfärdssystemen. Biståndsbedömarnas exkluderande och skillnadgörande föreställningar om målgruppen tolkas som ett led i socialtjänstens och lagstiftningens målrationella utformning. Resultatet av välfärdssystemets utformning blir att den utsatta EU-medborgaren osynliggörs. / If the earlier consumptions of beggars were defined as "ethnic" swedes, nowadays the group of beggars are mainly accredited as vulnerable EU-citizens of Roma origin. The following study investigated if the conceptions of the beggars can contribute to the social secretary’s ability to affect their discretion. Through semi-structured interviews involving with the administrators of the social work and also including a content analysis of the law section adapting to the authority, some important concepts have been detected. The empirical data contribute to showing how operators in welfare tend to have a habit of displacing responsibility to outside of Sweden. The absquatulate the social workers reflected in the interviews was intertwined with compassion and a behavior of transferring the responsibility for the target group to other nations and structures outside of Sweden. Nevertheless, none of the informants suggested that EU-citizens, on the same conditions as Swedish citizens, should be included in the Swedish welfare. The representatives of social work and their contributions of difference-making, thus their excluding conception of the target group is considered to be a result of social service and governmental conformation. To summarize, the results we can recognize within the investigation of the welfare-systems connection to the EU-citizen, is according to the critics that the the vulnerable EU-citizen has lost his rights and position in a society where beggars can only function as ”invisible”.

Förskolan är en plats för barn att ta del av sociala sammanhang och lära sig fungera i en gemenskap där bland annat konflikter, regler och sociala koder existerar och där leken har en central och viktig del i barns sociala utveckling. Personal i förskolan ska ge barn stöd och stimulans i deras relationsskapande och bidra till att de får känna en samhörighet i gruppen. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur barns exkluderingsprocesser kan se ut och hur förskolans pedagoger förhåller sig till barns olika sätt att exkludera varandra i den fria leken. Semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare och flera timmar icke-deltagande observationer har använts som metod för att genomföra datainsamlingen. Sortering av empirin har genererat olika kategorier som har tolkats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att verbala, kroppsliga och språkliga exkluderingar är vanligast förekommande och att pedagoger anser sig behöva vara närvarande, ha en god relation och bra strategier för att stötta barnen. Slutsatsen av studien är att personalen behöver vara lyhörda och närvarande för att ha möjlighet att göra exkluderingsprocesser positiva istället för negativa i syfte att stärka barnets självkänsla och relationsskapande.

Mitt syfte med denna studie är att bidra med kunskap om hur de yngsta barnens sociala kompetens synliggörs i samspelssituationer på förskolan. Jag har riktat särskilt fokus på hur barnen gör för att inkludera och exkludera varandra i lek och samspel, samt vilka tillträdesstrategier barnen använder för att få tillträde till en pågående lek. Som teoretisk utgångspunkt har jag utgått från William Corsasos syn på barns socialisation. Studien genomfördes med kvalitativa observationer där jag förde anteckningar i form av löpande protokoll och jag observerade tio barn i ålder 1-4 år. I mitt resultat framkommer det att de yngsta barnen på förskolan har kunskaper och erfarenheter om hur samspel och lek etableras. Barnen vet om, redan vid ettårsåldern, att det krävs ett gemensamt fokus, en ömsesidighet och en kunskap om förhandling för att ett samspel ska lyckas. Resultatet visar också att denna ömsesidighet oftast byggs upp av signaler som blickar och leenden. Studien visar också på att det är viktigt för barnen att upprätthålla en god gemenskap och att agera på ett socialt accepterat sätt, oavsett om det avser vara en inkludering, exkludering eller ett sätt för att få vara delaktig i en pågående lek.

This study aims to examine whether or not teachers of religious studies in Swedish high schools manage to create an including atmosphere in the classroom, and what they are doing to achieve it. The research has been done by participant observation and is of a qualitative nature, where six different lessons taught by six different teachers have been examined and analysed. The focus during the observations have been to find any elements of excluding actions and words from the teacher, and to see what the teacher does to try to create an including environment. The theory of the established and the outsiders as presented by the sociologists Norbert Elias and John L. Scotson makes the foundation upon which the results of this study are analyzed. It can be concluded that there are indeed problematic elements in certain interactions between teacher and pupil during classes, where the teacher accidentally or perhaps without thought says or does things that could make their students feel excluded from the classroom community. These elements could thus have a negative effect on the atmosphere in the classroom, and turn an otherwise potentially including activity into an excluding one. It seems possible, however, to circumvent these problems by using an ethnographic approach when learning and collecting information as a teacher, and when teaching in the classroom environment.

Syftet i denna studie var att ta reda på hur förskollärare uppfattar barns exkludering av andra barn i leken och hur förskollärare förhåller sig till det. Metoden består av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärare upplever sig ha ”bra koll” på hur exkludering i barns lek går till och att förskollärarna också upplever sig ha strategier för hur de går tillväga när ett barn blir exkluderat i leken. Slutsatsen är hur viktigt det är att pedagoger är närvarande i leken och att se till att alla barn känner en tillhörighet och utvecklar sin sociala kompetens om än det är en svår uppgift att avgöra när exkludering i lek är acceptabelt eller inte.

Detta examensarbete i religionsvetenskap undersöker vilka uppfattningar fyra kvinnor med kristen och muslimsk religionstillhörighet har om sin religion och religionens roll i Sverige,samt vilka upplevelser vederbörande kvinnor har av exkluderande och marginaliserande behandling, grundat i sin religion och sitt kvinnliga kön. Det genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med två kvinnor med muslimsk religionstillhörighet och två kvinnor med kristen religionstillhörighet. Studiens resultat pekar på att kvinnor med kristen och muslimsk religions tillhörighet upplever exkluderande och marginaliserande behandling både av agenter inom samhällsinstitutioner, främst inom skolan, samt inom den religiösa grupp de tillhör.Studiens resultat visar också på att det finns upplevelser av en okunskap bland människor i Sverige om hur religionernas ideologi talar för män och kvinnors jämlikhet och jämställdhet,där religiös fundamentalism, och extremistiska värderingar att kvinnan är underordnad mannen, uppmärksammas mer än religionens ”sanna” värderingar.

Denna studie undersöker nyanländas elevers erfarenheter av tiden i förberedelseklassrespektive ordinarie klass. Studiens syfte är att undersöka elevers uppfattningar avinkludering, samhörighet och utanförskap när de lämnar förberedelseklassen för attövergå till en ordinarie klass. Ett delsyfte är att undersöka vilka faktorer som påverkarelevers känslor av inkludering respektive exkludering. Materialet består avsemistrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med sammanlagt niodeltagare i tre olika intervjugrupper. Tematisk innehållsanalys används för att analyserainsamlade data. Resultatet av studien visar att språkbarriären i klassrummet leder till atteleverna känner sig exkluderade från den ordinarie klassen. Att inte ha tillräckligaspråkkunskaper bidrar även till exkludering i den ordinarie klassen.

I ett allt mer digitaliserat samhälle ämnar studien undersöka äldres upplevelser och erfarenheter av digitaliserade vardagliga tjänster. Dessa upplevelser och erfarenheter har undersökts med kvalitativa intervjuer som utfördes med hjälp av sex kvinnliga informanter över 70 år. Utsagorna från intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys som metod och kategoriserades till fyra teman som berör uppfattningar, känslor och framtid, upplevda risker med att använda internet och digitaliserade tjänster, inställning till att använda IT och det tveeggade brukandet av IT. Tematiseringarna är grunden till studiens analys vilken bygger på socialgerontologisk teori med inriktning mot disengagemangsteorin. Vidare har analysen utgått ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv vars syfte är att synliggöra hur samhälleliga fenomen och konstruktioner skapar normer och uppfattningar om sina medborgare. Läsaren kommer att möta äldre individers tankar om vardag i ett allt mer digitaliserat samhälle där det framkommer en kluvenhet till digitaliseringens för- och nackdelar och hur samhället skulle kunna mildra denna kluvenhet.

The research field for this study was the working environment in preschools with the purpose of highlighting the substitute teacher’s experiences of how to enter an already established workgroup in pre-school. How do substitute teachers perceive the treatment when being met by ordinary staff? Do they feel that they are included or excluded from the workgroup? In order to answer these questions, qualitative interviews were conducted with six preschool substitute teachers. Hermeneutics is used as a methodological approach to increase the ability of creating a good understanding of the preschool substitute teacher´s experiences. The results showed that substitute teachers generally are well treated by ordinary staff, however there are exceptions. Two key factors for the substitute teachers to experience inclusion are that they have received good information and that the ordinary staff treated them well. The preschool substitute teachers had also experienced exclusion in the form of inadequate information, which in some cases happened due to stigmatization and domination techniques. The conclusion of this study is that the preschool substitute teachers have experienced varied responses as well as they generally received good treatment by the ordinary staff. Two important factors in experiencing inclusion are that they received the necessary information and got the opportunity to be included in conversations with the ordinary staff. Whereas factors for exclusion are inadequate information and that ordinary staff do not show any interest in them. / Forskningsfältet för denna studie var arbetsmiljö där syftet är att belysa vikariens upplevelser av hur det är att komma in i en redan etablerad arbetsgrupp inom förskoleverksamhet. Hur upplever vikarier att de bemöts av den ordinarie personalen? Upplever vikarier att de är inkluderade eller exkluderade i arbetsgruppen? För att besvara dessa frågor gjordes kvalitativa intervjuer med sex vikarier. För att skapa god förståelse för vikariers upplevelser används hermeneutiken som metodologisk riktning. Resultatet visade att vikarierna generellt blir bra bemötta av ordinarie personal men att det finns undantag. Två centrala faktorer till att vikarierna upplever inkludering beror på att de får bra information och där personalen är trevlig. Vikarier hade även upplevt exkludering i form av bristfällig information samt i vissa fall på grund av stigmatisering och härskartekniker. Slutsatsen är att vikarier har upplevt varierande bemötanden samt att de generellt blir bra bemötta. Två viktiga faktorer till att de upplever inkludering är att de får ta del av information och blir delaktiga i samtal, faktorer till exkludering är bristfällig information och att ordinarie personal inte visar något intresse för dem.