Syftet med denna intervjustudie är att få ett inifrånperspektiv på respondenters upplevelser av skolgång i särskild undervisningsgrupp och deras upplevelser av övergången till stor klass. Respondenterna var placerade i en särskild undervisningsgrupp med inriktning på funktionsnedsättningen Aspergers syndrom. Studien belyser skillnader och likheter i deras upplevelser av gruppen, den stegvisa övergången till stor klass och övergången till gymnasiet. Respondenterna beskriver vilka svårigheter de mötte och vilka strategier de använde för att överkomma dem. Resultatet visar att deltagarna tog sig an utmaningen att komma tillbaka till stor klass på väldigt olika sätt beroende på hur tidigare skolgång hade sett ut och variationen i individuella förutsättningar. En viktig förutsättning för att det skulle fungera var att övergången gjordes stegvis med ett eller ett par ämnen i taget och att personal från den särskilda undervisningsgruppen medverkade och var ett stöd den första tiden i klassen. Det gjorde förändringen hanterbar och känslan av att lyckas med framförallt studierna i de ämnen de började med höjde självförtroendet att ta fler ämnen i klassen. Utmaningar och utveckling gick hand i hand allteftersom de vågade, ville och klarade mer och ville få ta del av det som alla andra får vara med och lära sig i den stora klassen. Det stora sociala sammanhanget var svårare att bli en del av delvis på grund av funktionsnedsättningen men också att de kom in i redan etablerade klasser där grupper och vänskap gick långt bak i tiden. Den sociala inkluderingen blev däremot mer påtaglig vid övergången till gymnasiet. De fick möjlighet att lära av och reflektera över erfarenheterna från stor klass och använda dem i en ny situation, på en ny plats, med nya människor och bli en inkluderade i en klass.

Med denna text vill vi utforska stadens förmåga att hantera samhällets mest utsatta grupper avpersoner, i detta fall hemlösa. Genom att redogöra för hur relationen mellan individ och stadfungerar hoppas vi kunna visa hur hemlösa och andra exkluderade gruppers livsmöjligheterskiljer sig från allmänhetens. Vad exkludering innebär och tar för form beror mycket på vemsom exkluderas och hur. Därför specificerar vi hur vi tänker och hur vi använder termen iolika sammanhang. Även termen hemlöshet och dess innebörd är i sig själv något somdiskuteras. Definitionen har förändrats parallellt med samhällets utveckling och är ett resultatav värderingar, snarare än en absolut definition fri från påverkan av samtid och miljö. Tillskillnad från förr är hemlöshet idag starkt kopplad till bostadsfrågan. På grund av att vi iSverige har en snabbt växande befolkning samt ett bostadsbyggande som halkat efter. Somlösning på hemlösheten är därför målsättningen att erbjuda bostäder. Samtidigt finns det ettuttryck för mer ‘okonventionella’ sätt att leva och bo på. Utöver de utmaningar somhemlösheten innefattar i sig själv, förekommer exkludering som verkar i skuggan av till synesprogressiva projekt. Vi ser en konflikt mellan ideal, makt och intressen inom staden somleder till denna problematik. Med människor utan pengar och en etablerad plats i samhälletyttrar sig en obalans mellan välfärdssystem och stadens kommersiella intressen. Vi serexempel på exkludering i fysisk form och planering som tar sig uttryck i stadsmöblerna.Bänkar som inte går att sova på, staket som separerar människor, vassa föremål i marken påplatser som annars hade fungerat som regn- och vindskydd. Det finns idag en ökaduppmärksamhet för detta fenomen, som egentligen inte är något nytt. Mer än den aktivaexkluderingen som sker i stadens allmänna ytor, är också samhällets beroende avstadsstrukturen en orsak till underliggande problem. Nybyggda lägenheter innebär visserligenen lättnad för bostadsmarknaden, samtidigt som priserna blir för höga för många människorför att de ska kunna välja bostad fritt. Svensk bygglagstiftning skapar problem genom desshöga standarder, strikta regler och utdragna ansöknings- och anmälningsfrister. Det skapar ett 3behov och en önskan av alternativa levnadssätt, där möjligheten till att leva hållbart, fritt ochnärmare naturen erbjuds. Behov som idag inte kan möjliggöras i staden. Genom att titta påhur de mest utsatta exkluderas vill vi visa att orsaken till hemlöshet är ett övergripandesamhällsproblem som påverkar alla.

Vi lever i en värld där globala förflyttningar av olika anledningar är vanliga. Dagens klassrum är allt som oftast mångkulturella i den mening att sammansättningen av individer bland eleverna representerar flera olika kulturer. Mångfalden innebär att den traditionella historieundervisningen där majoritetskulturen står i centrum för de beskrivna historiska händelserna inte längre är bruklig. För att alla ska kunna känna sig inkluderade i historieundervisningen krävs det att undervisningen visar på interkulturella perspektiv där alla elever får sin historia bekräftad och satt i ett gemensamt sammanhang. Tidigare forskning visar att läroböcker i historia ofta saknar de interkulturella perspektiven. Då få av de studier som finns gällande interkulturell historieundervisning gäller de yngre åldrarna ämnar vi bidra med kunskaper om hur läroböcker i historia för årskurs 1 - 6 framställer olika kulturer i läroböckernas texter, vilka perspektiv som visas i texten och om interkulturalitet främjas genom läroböckernas texter. I vår studie kommer vi att kritiskt granska kapitlen som gäller järnåldern och vikingatiden i fem svenska läroböcker utgivna mellan 1992 och 2015.  Metoden vi använt oss av i vår granskning är en ideologikritisk analys. Metoden är kvalitativ och analysen används för att kritiskt granska de ideologier som implicit eller explicit framgår i en text, i vårt fall läroböcker. Resultatet av studien visar att läroböcker i historia tenderar att visa fler interkulturella perspektiv ju senare den är skriven. Med anledning av hur Lgr 80 (Läroplan för grundskolan 1980, Skolöverstyrelsen 1980–1986), Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Utbildningsdepartementet 1994) och Lgr 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) definierar interkulturalitet så är detta resultat helt i linje med de antaganden vi hade innan utförd forskning. Vad som kom att förvåna oss var att de historiska texterna i så stor utsträckning antog religiösa, särskilt kristna perspektiv. Det finns även formuleringar i texten i de analyserade läroböckerna som försvårar inkludering för de elever som har en annan kultur än den svenska.

Hur mottagandet och undervisningen av nyanlända elever i skolan bör ske har länge varit ett omdebatterat ämne. Undervisning genom förberedelseklasser och direktplacering i ordinarie klass är två modeller för hur undervisningen av nyanlända elever brukar ske i de svenska grundskolorna. Båda modellerna är omtalade och har kritiserats utefter undervisningsmodellernas för- och nackdelar. Inkludering och exkludering är två begrepp som präglar skolverksamheten och som diskuterats inom området nyanlända elever. Enligt läroplanen är skolans uppdrag att bidra till en likvärdig utbildning där undervisningen anpassas efter varje enskild elevs förutsättningar och behov. Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar begreppet inkludering samt få förståelse för hur det skapas och hur inkluderingen av nyanlända elever bör ske utifrån lärares upplevelser och erfarenheter. Genom kvalitativa studier med utgångspunkt från den fenomenologiska teorin har vi valt att genomföra semistrukturerade intervjuer där studiens resultat är baserat på sju lärares uppfattningar och erfarenheter. Studiens resultat visar på likheter gällande lärarnas uppfattningar om begreppet inkludering och hur det uppnås i undervisningen. När det kommer till hur lärarna anser att undervisningen av nyanlända elever bör ske finns det även där främst likheter i de olika lärarnas utsagor.

The aim of this study is to deepen the knowledge of how the rhetoric surrounding social exclusion, digital exclusion and prioritized groups are expressed in the strategic documents, library plans, written by and for ten public libraries in Sweden. This since a necessity for the public library to think in social terms has been expressed. We call the concept that sums up these three parts Vulnerability and a deputy subject tied to this concept we call “Subject in vulnerability”. The aim of this study is furthermore to investigate the language in relation to our custom term Vulnerability. Our intention is in this way to map the rhetoric in the library plans concerning the role of the library in relation to the users and Vulnerability. The theoretical and methodological framework is mainly Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s Theory of Discourse. As an additional theory a norm-critical approach is used. The questions asked are: - In what different ways are Users in vulnerability expressed in library plans? What social roles are assigned to these users in policy documents? How does the library’s role emerge through the library plans in relation to Users in vulnerability?  Five discourses are found that are related to the following themes: Everybody, Digital exclusion, Social factors, Abilities of individuals, and Needs and the library’s challenges. From these were extracted six subjects positions of which one is depicted/described in order to make clear another one.     The discussion presents the conflicts among the subject positions in the discourses, which reveals an unstabled “Subject in vulnerability” within the Vulnerability disourses. The public library clearly sees it as its mission to work for inclusion and to prevent exclusion, but exactly what role they need to play in the social mission is unclear, through the looking glass of the Vulnerability discourses.

The aim of this study is to examine the opinions and the reflections workers at women’s shelters have regarding the limited access teenage boys experience to these shelters. Furthermore, what the workers think regarding the presence of teenage boys at the shelter. In order to achieve a deeper understanding of the reasoning workers have, the study applied a children's rights perspective and Hirdmans concept of genussystem and genuskontrakt. For this study a qualitative method has been applied using semi-structured interviews, in total six interviews were conducted. Workers from five different women’s shelters in Skåne, Sweden participated in this study. The results of this study implied that an age-limit for boys at these shelters is not compatible with a children's rights perspective. The boys’ rights as children were in some cases overlooked in favour of the abused women. The study showed that both abused women and some of the workers saw the teenage boys as young men. The boys’ were attributed personality traits based on societal stereotypical conceptions of their gender, which included a dominant and controlling behaviour and the potential risk of violence. However, neither of the workers had ever experienced any violent incidents at the shelters and none of the workers thought that the presence of teenage boys affected, or would affect, the work itself. At the same time, several workers pointed out that women might feel uncomfortable and unsafe with the presence of teenage boys, if living in a collective residence. This due to their experience of violent men but also, for some women, because of their religion prohibiting them from taking of their hijab in the presence of, what they consider, young men. It should be pointed out that the workers had little and in one case no experience of working with teenage boys at the shelter. In conclusion only one shelter practised an age-limit for boys. However, the results implied that workers un-reflected, gender-based norms and conceptions might risk a reproduction of the image of men as controlling, dominant and abusive and women as passive and victimised.

Studiens syfte är att lyfta pedagogernas möjligheter att göra anpassningar på avdelningen och extra stöd till de barn som behöver detta. Vilka professioner har de till sin hjälp och vad tillåter de ekonomiska resurserna? Studien ska förstås genom det sociokulturella perspektivet och den proximala utvecklingszonen. Vi förhåller oss inom olika perspektiv i specialpedagogiken: det kompensatoriska, det kritiska och dilemma perspektivet. Studien belyser också barnet och pedagogen som en social konstruktion som måste förhålla sig till det som anses vara normalt just här och nu.I denna studien har vi valt att titta på hur pedagoger på två olika förskolor anpassar miljön och verksamheten för barn med särskilda behov. Samt om pedagogerna upplever att det är någon skillnad i anpassningsmöjligheterna beroende på om barnet har någon fastställd diagnos eller ej. Slutsatsen i vår studie visar att pedagogerna på förskolorna vi undersökt anser att de har goda förutsättningar för att lyckas genomföra anpassningar. De upplever att de får den utbildning och det stöd de behöver från chefer och specialpedagoger. På den ena förskolan kunde de dock uppleva att det blev skillnader i kompetenserna kring anpassningarna som berodde på att barn med diagnoser har ett större nätverk med tex läkare, psykologer och habiliteringspersonal kring sig än barn utan diagnos. Dessa kompetenser samverkar med förskolans pedagoger vilket kan leda till att det kan bli skillnad i kvalitén på anpassningarna.

Vårt syfte med denna studie är att få en större förståelse för nyanlända föräldrars upplevelser av den svenska förskolan. Vi har använt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervjumetod som vi analyserar utifrån teoretiska perspektiv som delaktighet, exkludering, inkludering, mångkulturalism samt interkulturellt förhållningssätt. Resultatet av vår studie visar att nyanlända föräldrar har upplevt svårigheter gällande kommunikation och bemötande utifrån en inkluderings-och- delaktighetskontext. Vidare visar vår studie att två av våra sex informanter har haft positiva upplevelser av den svenska förskolan utifrån ett interkulturellt förhållningssätt.

Syftet med studien är att utifrån de ställda frågeställningarna undersöka hur lärare arbetar med didaktiska utmaningar i ett mångkulturellt klassrum i undervisningen och hur mångkulturaliteten påverkar undervisningen. Det som undersökts är vad för verktyg som behövs för att motarbeta dessa utmaningar lärarna ställs inför. Studien är till för att lyfta vilka utmaningar några verksamma lärare har uppmärksammat, vad som behövs för att förebygga utmaningarna och slutligen ge uppmärksamhet till vad som behövs forskas mer om. Teorin utgår från Martin Bubers dialogfilosofi och hans begrepp jag- du, jag- det, det sociala och det mellanmänskliga. Den valda undersökningsmetoden som används för denna studie är en kvalitativ semi-strukturerad intervjuform, där fokus legat på lärares erfarenheter och reflektioner kring didaktiska utmaningar. Resultatet delades upp i teman där både relation, kommunikation, inkludering, exkludering och mångkulturalitet utgjorde analysen. Slutsatsen visar på betydelsen av hur alla dessa begrepp måste kontinuerligt arbetas med, både i planeringen och i undervisningen.

Denna studie avser att belysa den fysiska lärmiljön i särskilda undervisningsgrupper. Målet är att ge kunskap om vad i den fysiska lärmiljön som kan utvecklas och förändras för att skapa bättre förutsättningar för elever i svårigheter så att de lyckas med sin skolgång. Syftet med studien är att bidra med kunskap om den fysiska lärmiljöns betydelse för elever i särskilda undervisningsgrupper. Genom att utgå från empiriskt insamlat material och tidigare forskning vill jag förmedla kunskap om hur en god fysisk lärmiljö ser ut för elever i svårigheter och vad som är betydelsefullt för dessa elever för att lyckas med sin utveckling och skolgång. Studien utgår från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori som beskriver att barnet i samspel med miljön påverkar hur och vad barnet utvecklas till. Barnen ingår i många olika miljöer som påverkar dem och där inlärning sker. Bronfenbrenner betonar att barns utveckling, psykiskt, socialt och känslomässigt, påverkas av hur barnet och deras omvärld kan samspela med varandra och framhåller interaktionen mellan person och miljö. För att få ett ytterligare perspektiv söks studiens förklaring i Antonovskys begrepp KASAM som bygger på de tre delarna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. För att människor ska må bra krävs, enligt Antonovsky, ett starkt KASAM. Ju starkare KASAM desto bättre mår vi. Det empiriska materialet har samlats in genom kvantitativa enkäter som 15 elever och 12 pedagoger har svarat på. Jag har använt mig av tre olika enkäter där en av dem var digital. Den insamlade empirin analyserades sedan på ett kvalitativt sätt. Den insamlade empirin och tidigare forskning överensstämmer och pekar på att utformningen av den fysiska lärmiljön är ytterst viktig för elever, men i synnerhet för elever med olika funktionsnedsättningar och koncentrationssvårigheter. Miljön i klassrummen bör vara tydligt utformad och utgå från elevernas olika behov för att på så sätt underlätta för deras inlärning. Elever med olika former av koncentrationssvårigheter påverkas av de intryck som finns i den fysiska lärmiljön, därför är det betydelsefullt att eliminera dessa intryck så att eleverna inte tappar sitt fokus. Interaktionen mellan person och miljö är betydande som Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori belyser. Det framkommer även i studien och i tidigare forskning att den fysiska lärmiljön ute i form av skolgårdar och skolans lokalisering har stor betydelse för eleverna eftersom de mår bra av att komma ifrån sin gamla skola och bryta negativa mönster samtidigt känner de sig ofta inkluderade i den nya skolan vilket de tidigare aldrig har känt på sin gamla hemskola. Eleverna får på så sätt ett stärkt KASAM. Tidigare forskning pekar på att eleverna blir exkluderade från sin hemskola och i min studie framkommer det att eleverna känner sig inkluderade i den särskilda undervisningsgruppen. På så sätt skiljer sig min studie mot tidigare forskning. Skolgården och utemiljön är betydelsefull ur den synpunkten att elever har olika intresseområden, de är mer eller mindre lekfulla, de behöver lugn och ro, tillfälle att vara för sig själv, röra på fysiskt eller kunna umgås med sina kompisar. Miljöer som stöder ökade fysiska interaktioner förbättrar social kompetensutveckling. För att göra skolan tillgänglig för alla elever kan specialpedagogen leda och utveckla undervisning och verksamhetens fysiska lärmiljö. Identifiera och analysera svårigheter som uppstår i lärmiljön samt genom att avlägsna olika intryck i den fysiska lärmiljön och utforma klassrummen efter elevernas behov. Specialpedagogen i en särskild undervisningsgrupp ska leda utvecklingen av det pedagogiska arbetet med målet att skolan ska kunna möta alla elever. Specialpedagogen besitter kompetensen att utifrån vetenskaplig grund identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbeta med att utveckla lärmiljöer som gör skolan tillgänglig för alla elever.