Andersson Tannergård, Marie & Löfkvist, Birgitta (2011). Dyslexi och matematiksvårigheter - En kvalitativ studie om hur elever med dyslexi upplever skolarbetet. [Dyslexia and difficulties in mathematics - A qualitative study how students with dyslexia are experiencing schoolwork]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet är att undersöka hur en grupp elever med dyslexi upplever skolan. Fokus ligger på hur eleverna upplever undervisningen och sina svårigheter i skolämnena, främst i matematik, samt vilka faktorer som leder till framgång i skolarbetet.Studien har en hermeneutisk ansats. Metoden är kvalitativ i form av intervjuer med elever som går på högstadiet eller i gymnasiet.Resultaten av undersökningen visar att eleverna inte upplever sig ha några större svårigheter i matematik, att tidiga misslyckanden och elevernas egna inställningar spelar stor roll för deras framgångar respektive motgångar i skolarbetet. De svårigheter som vi anser finnas är först och främst sekundära som en följd av elevernas dyslexi.

Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka vilket av tillvägagångssätten, förberedelseklass eller ordinarie klass som är mest lämpligt enligt pedagoger, för att främja nyanlända elevers lärande och utveckling. I studien deltog två skolor, som arbetar med olika mottagningsmodeller för nyanlända elever. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger; en lärare, en rektor och en specialpedagog deltog från varje skola. Med stöd av intervjuerna och tidigare forskning kunde vi besvara vår frågeställning: Vilka för- och nackdelar ser pedagoger med de olika mottagningsmodellerna för nyanlända elever? I diskussionen av resultatet utgick vi från Vygotskijs teorier, sociokulturell teori och teorin om stöttning. Diskussionen har även skett med hjälp av tidigare forskning som är relevant för vår studie. Det har framkommit av pedagoger att det som främjar nyanlända elevers utveckling är att eleverna får grunderna i språket, är i en sociokulturell miljö, får stöttning, integrerad/ inkluderas in i skolans verksamheter och få starta i en lugn miljö. Pedagogerna menar att antingen förberedelseklass eller ordinarie klass bidrar med några av dessa aspekter. Slutsatsen vi drog utifrån resultat och diskussionen är att en kombination mellan förberedelseklass och ordinarie klass är bäst för nyanlända elever eftersom det bidrar till språkutveckling, kunskapsutveckling och att eleverna integreras/inkluderas in i skolan.

AbstraktOlsson, Maria (2011) Elevers uppfattningar av åtgärdsprogram. (Students´ reflections about their Individual Educational Plan). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete är att undersöka hur elever uppfattar sina åtgärdsprogram samt att analysera hur deras medvetenhet kring åtgärdsprogram ser ut. Vet eleverna vad ett åtgärdsprogram innebär, och får eleverna det stöd de anser att de behöver för att klara sitt skolarbete? Min undersökning har baserats på enkäter med både slutna och öppna svarsalternativ. Metodvalet gjordes för att få en bredd i empirin samt ge underlag till en kvantitativ databearbetning. Resultatet i undersökningen påvisar att de yngre eleverna har svårare att sätta sig in i åtgärdsprogrammets innebörd. Empirin pekar även på att de äldre eleverna var mer medvetna om att de själva behövde ta ansvar för sitt lärande. Studien ger en bild av om hur elever uppfattar sina åtgärdsprogram. Underlaget är inte tillräckligt omfattande för att kunna dra några generella slutsatser när det gäller elevers uppfattningar om åtgärdsprogram, men i vissa delar överensstämmer resultatet med det som framkommit i litteraturen.

Lennartsdotter Ward, Jenny (2016). En värdegrund för alla. En intervjustudie om samtalets möjligheter och begränsningar för utformandet av ett inkluderande värdegrundsarbete i gymnasieskolan (A value system for all. An interview study on the possibilities and limitations of communication as a method for forming an inclusive value education in upper secondary school). Specialpedagogprogrammet; Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. Föreliggande studie när en förhoppning att bidra till att det specialpedagogiska perspektivet vidgas till att även omfatta skolors värdegrundsarbete som en faktor som kan fungera såväl inkluderande som exkluderande i skapandet av en skola för alla.Problemområdet i examensarbetet är undersöka hur värdegrund och värdegrundsarbete gestaltas, förmedlas och förankras till gymnasieelever, vilka eventuella hinder och möjligheter som upplevs av (i huvudsak) verksamma lärare, samt undersöka på vilka sätt dess innehåll och praktik kan fungera inkluderande som exkluderande för elever från skilda bakgrunder. Syftet med studien är att undersöka vilken roll värdegrund och värdegrundsarbete kan spela för uppfyllandet av en skola för alla, en skola där alla elever oavsett bakgrund, är inkluderade. Jag har sökt få inblick i ett antal verksamma gymnasielärares, specialpedagogs och skolledares upplevelser och erfarenheter av skolans värdegrund och implementeringen av värdegrunden i gymnasieskolan, samt vilka eventuella möjligheter och hinder de eventuellt upplever i detta arbete. Eftersom mina frågor behandlar någons förståelse, tolkning och upplevelse av begrepp och situationer kopplade till dessa begrepp har jag som metod valt att använda mig av kvalitativa intervjuer, sammanlagt sju stycken.Då samtliga respondenter lyfter kommunikation (i form av samtal, diskussion, argumentation och debatt) som det primära verktyget för värdegrundsarbete, och ämnet är värdegrund och värdegrundsarbete (en form av demokratisk fostran) har jag valt att som teoretisk ram använda Jürgen Habermas teorier om deliberativ demokrati och det kommunikativa handlandet samt Tomas Englunds teori om det deliberativa samtalet. Det deliberativa samtalet har, av bland andra Skolverket, lyfts som en metod som gynnar värdegrundsarbetet i skolan och kännetecknas (enligt Englunds definition) av samtalet ska ge olika argument utrymme; vara tolerant; ha inslag av kollektiv viljebildning; ifrågasätta traditionella uppfattningar och helst utesluta lärarledning. Såväl Habermas som Englunds teorier har fått motta en kritik, och en kort sammanfattning ges av den kritik som har relevans för föreliggande studie, samt en kort presentation av några alternativa ansatser (agonistisk deliberation, perspektivisering och överlappande konsensus).Resultat och analys visar att såväl värdegrund (som den formuleras i skollag och läroplaner) som värdegrundsarbete ses av samtliga respondenter som något positivt och självklart. Samtidigt är det behäftat med flera paradoxer och dilemman som den enskilde läraren efter bästa förmåga måste finna lösningar på. Vidare är det framförallt vissa lärare som aktivt arbetar med värdegrunden och jag tolkar bristen på representation som att det finns ett behov av att, ur ett maktperspektiv, reflektera över vilka signaler som ges; vilka som ses som ”Vi”, (dvs de normala och önskvärda) och vilka som är ”de Andra” (dvs de som behöver förändras). Trots de fördelar som finns med det deliberativa samtalet som metod för värdegrundsarbete finns det flera invändningar, varav de främsta handlar om metodens otillfredsställande förmåga att hantera de asymmetriska maktrelationer som finns i skola och klassrum. För det första institutionell ojämlikhet; då det ligger i lärarens uppdrag att bedöma och betygssätta eleven så är det troligt att denne rättar sig efter lärarens förväntningar. För det andra tas för liten hänsyn till social ojämlikhet och kulturell dominans; det vill säga att de redan socialt, ekonomiskt eller kulturellt privilegierade har tolkningsföreträde i samtalen. Majoritets-kulturens värderingar ses som normala, rationella och självklara vilket fungerar begränsande och exkluderande för (vissa) elever med andra/delvis andra värderingar, och kan få till konsekvens att elever väljer att vara tysta istället för att delta. En annan svaghet handlar om metodens svårigheter med att bemöta anti-demokratiska åsikter; det deliberativa samtalets form och innehåll utgör ett demokratiskt ramverk som gör det nästintill omöjligt att samtala med personer som inte delar samma grundläggande demokratiska värderingar. En komplicerande svårighet är att det deliberativa samtalet vilar på föreställningen om förnuft, rationella argument och medborgarskap, medan många värderingar och argument snarare härstammar från känsla, empati och relationer. Min slutsats är att det deliberativa samtalet kan ge värdefull vägledning för hur ett gott värdegrundsarbete kan struktureras. Samtidigt måste det kompletteras av ett maktperspektiv som jag sammanfattningsvis benämner ”asymmetriska maktrelationer”, samt diskussionen om hur skolan demokratiskt ska förhålla sig till icke-demokrater. Jag menar att specialpedagogiken behöver ta täten här och sätta maktrelationer och kommunikationsmönster på agendan.Specialpedagogisk implikation: Skolan ska vara en skola för alla, alla ska vara inkluderade. Ett sätt att arbeta med detta är genom värdegrund och värdegrundsarbete. I bästa fall fungerar detta inkluderande, genom att tillsammans diskutera och enas om samhällets gemensamma värderingar skapas ett kollektivt ”Vi”. Men skolans värdegrund kan även fungera exkluderande, både till innehåll och i praktik. Specialpedagogiken har ett särskilt ansvar att bevaka de ”röstsvagare” elevernas skolsituation och därför behöver den undersöka vilka som ges utrymme att tala och vilka som kan komma att tystna, vad som anses okej att tala om och vilka – och vems – tolkningar det är som har företräde. Specialpedagoger måste fråga sig hur de (och annan skolpersonal) bättre kan arbeta med värdegrund i syfte att skapa en inkluderande värdegemenskap med målet att skapa likvärdig skola, en skola för alla.

Studien är till för att få en fördjupad förståelse för varför utländska personer väljer att flytta till Sverige för att arbeta. Huvudfokus ligger i att fånga upp vilka faktorer som påverkat personernas beslut att flytta till Sverige. Studien söker svar på vad personer från andra länder finner Sverige som ett attraktivt land att arbeta och leva i. För att få förståelse för hur svenska arbetsmarknaden ser ut berör teoriavsnittet arbetskraftsinvandringen, den nya arbetskraftsinvandringsreformen som infördes 2008, den svenska modellen och hur kollektivavtalens influerade utformning av svensk arbetsmarknad. Studien genomförs med kvalitativ ansats genom intervjuer med relevanta personer. Personerna har ursprung i länder utanför Europa samt en person med ursprung i Tyskland. Studiens analys baseras på ett antal teman som fokuserar på de faktorer som främst påverkat intervjupersonerna. Teman belyser faktorer som bidragit till att intervjupersonerna valt att flytta till Sverige. För att besvara frågeställningarna fokuserar studien på intervjupersonernas personliga upplevelser av Sverige som land, både i deras arbete och i samhället.

Introduktion: Inom ämnesområdet idrott och hälsa utgör social inkludering en betydandeutmaning. Styrdokumenten framhåller att pedagoger har ett ansvar att skräddarsy sinundervisning i enlighet med varje elevs unika behov och förutsättningar. Denna utmaninginnefattar att säkerställa att alla elever, oavsett funktionsnedsättningar eller kulturellabakgrund, känner sig som en integrerad del av gemenskapen. Syfte: Denna litteraturstudieinnehar ett tvådelat syfte, dels att belysa de utmaningar pedagoger bemöter i arbeter med attfrämja social inkludering för elever med funktionsnedsätttnigar och etnisk kulturellaminoritetsgrupper, dels utforska vilka pedagogiska metoder och strategier är användbara försocial inkludering. Metod: Detta är en litteraturstudie och sökningar av artiklar har skett idatabaserna ERIC (EBSCO) och Sportdiscus. Sökorden som applicerats inom sökningarna är:pedagogical challenges, disabilities, cultural diversity, social inclusion och Teaching methods.Hela 20 artiklar har behandlats för att framställa resultatet. Resultat: Studiens resultatframställs genom följande aspekter, pedagogiska strategier och metoder, kulturella ochattitydmässiga hinder, inkluderande evenemang och initiativ, interaktion medvårdnadshavare/språkliga och kulturella barriärer. Slutsats: Denna studie identifierarutbildningsbrist och interaktionssvårigheter som huvudsakliga hinder för social inkluderinginom idrott och hälsa, särskilt bland elever med funktionsnedsättningar och från etniskkulturella minoritetsgrupper. Den framhåller också effektiva pedagogiska strategier, somsamarbetsaktiviteter och skräddarsydda lektioner, för att motverka dessa utmaningar ochskapa en mer välkomnande och inkluderande undervisningsmiljö.

Since far back in time, field studies have had a clear role in geography history. Likewise do field studies have a place in the current Swedish curriculum where students can encounter the teaching method in their knowledge development. However, statistics have shown that nearly 70% of participating primary school teachers have not used field studies in geography teaching during their previous school year. The aim of the study is to investigate the underlying factors why the inclusion of field studies in geography teaching is deficient. A qualitative survey in the form of interviews was conducted with 6 competent geography teachers. The results showed that a good teacher's attitude towards field studies is decisive for the outcome of field studies, as well as that teachers face limitations in aspects such as curriculum understanding, place, time, lack of conditions in terms of education, assurance of safety, students benefit and group dynamics.

Att förskolan ska vara en plats som bidrar till social gemenskap som gynnar barns självbild är något som lyfts i  Läroplan för förskolan Lpfö18 (2018). Men är det verkligen så enkelt?  Var drar man som pedagog gränsen mellan att låta barn exkludera andra för att skydda den pågående leken men att samtidigt sträva efter att alla barn ska ges möjlighet till inkludering och delaktighet? Studiens syfte grundar sig i frågor som har väckts hos oss när vi diskuterat barn i utanförskap och utifrån dessa frågor vill vi undersöka hur pedagoger beskriver utanförskap i den fria leken, samt hur pedagoger arbetar för att motverka utanförskap i barns fria lek. För att besvara studiens syfte utgår vi ifrån följande frågeställningar: Vilka faktorer ser pedagogerna bidrar till utanförskap i den fria leken? Hur ser pedagogerna på barns delaktighet i den fria leken? Hur arbetar pedagogerna för att motverka utanförskap i den fria leken? När upplever pedagogerna att barn hamnar i utanförskap i den fria leken? I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genom intervjuer och observationer med pedagoger samlat in relevant empiri för vår studie. Detta för att skapa en förståelse för hur pedagoger beskriver bland annat utanförskap i den fria leken men även hur pedagogerna själv beskriver hur de agerar för att motverka utanförskap.   Resultatet i vår studie visar att pedagogens roll i förskolan är av stor betydelse. En av pedagogens främsta ansvar är att se till så att alla barn inkluderas i gemenskapen och att pedagogerna arbetar för att motverka utanförskap. Pedagogerna som intervjuades beskrev vikten av de förebyggande arbetet med värdegrundsfrågor och att alla pedagoger arbetar utifrån samma mål för att ge varje barn en trygg plats att upptäcka nya relationer. Resultatet visade även att pedagogernas närvaro och agerande i barns fria lek var av stor betydelse för barns möjlighet att med hjälp av olika strategier ta sig in i leken.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur social exkludering skildras i Divergent och Hungerspelen och diskutera resultaten ur ett litteraturdidaktiskt perspektiv. Syftet är att utifrån fyra kategorier, som alla är faktorer som indikerar social exkludering, undersöka dels på vilket sätt faktorerna förekommer, dels hur protagonisten förhåller sig till dem. Faktorerna som används är: 1. Snedvriden resursfördelning som socialt exkluderande faktor 2. Brist på demokratiska sammanhang som socialt exkluderande faktor 3. Reducering av den fria viljan som socialt exkluderande faktor 4. Rumslig segregation som socialt exkluderande faktor Faktorerna, till exempel resursfördelning, kommer att i sin tur analyseras utifrån några valdamotiv, till exempel kläderna, för att lyfta vilka funktioner olika motiv i romanerna har för att främmandegöra läsarens egen samtid. Detta kopplas till gymnasieskolans värdegrund. Syftet är alltså inte att ge konkreta förslag på lektionsupplägg utan i stället ge en förståelse för hur romanerna, som exempel på genren ungdomsdystopi, kan synliggöra olika perspektiv på socialexkludering i läsarens eget samhälle samt ge en fördjupad förståelse för frågor som rör socialexkludering i litteraturundervisningen.