The aim of our study is to examine how pedagogues deal with inclusion and exclusion in the preschools and how they work with special education to include children in need of special support. We will do this by conducting interviews with seven different pedagogues at different preschools in Stockholm city which we will compare to each other. Our study is a qualitative research and with our data collection, we have chosen to focus on data in the shape of interviews and interpretive analysis to gain a deeper understanding and knowledge about our chosen topic. We have used these following questions as the starting point of our research:1. How can pedagogues approach when working with special education in children’s groups?2. What kind of view do pedagogues have with children who are in need of special support and how can it be understood from a relational perspective?3. In what way do pedagogues deal with inclusion and exclusion in the preschool?4. Are there any differences or similarities between these preschools? And what can this be due to? We have also chosen the relational perspective as our starting point in our study. In our research this means that children can be understood in relation to the environment and to the current context. It involves an understanding of the surroundings, the environment and the context affecting the individual. This means that we should understand human actions in communications and interactions with others. The conclusion of our study shows a larger perspective with both similarities and differences in how pedagogues work with special education, their views on children in need of special support and how they deal with inclusion and exclusion inthe preschools.

Bachelor Thesis Business Administration III, Organization 15 hp, School of Economics at Linnaeus University of Kalmar, Spring 2016.   Authors: Louise Rosenqvist and Michael Dohrnér   Advisor: Hans Wessblad   Examinator: Mikael Lundgren   Title: ”Där alla tänker lika blir det inte mycket tänkt” – En kvalitativ studie om mångfald och inkludering i organisationer   Purpose: The purpose of the study is to describe how inclusive organizations perceive diversity and inclusion, both as concepts and in terms of practical action.   Method: Semi-structured interviews have been conducted with representatives from six different inclusive organizations. The study has had a qualitative focus. The study's interview questions have been based on a deductive approach.   Conclusion: Previous research showed that there was a lack of qualitative research on diversity and inclusion work in organizations. The study showed that organizations that aim to be inclusive work actively to minimize biases that could lead to exclusion. The study also confirms that factors such as culture, climate, leadership and responsibility all play an important role when organizations work to be inclusive.   This study has also shown that much of the theory surrounding inclusive organizations can be translated into a Swedish context. We believe that more inductive studies on diversity and inclusion in organizations could provide a higher level of explanation, and provide other perspectives, to the work being carried out.   Keywords: Inclusion, diversity, exclusion, integration, organizational culture, organizational climate, leadership.

Syftet med denna studie är att synliggöra fritidslärarares arbete med att inkludera nyanlända elever i fritidshemmet. I vår studie har vi utgått ifrån kvalitativa studier i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna skedde på två olika skolor i samma kommun med åtta fritidslärare. Utifrån erfarenheter och upplevelser från fritidslärarna har vi fått fram ett resultat och analys i samband med två olika teorier. Analysen skrevs utifrån en tematisk analys och diskussionen i stöd av tidigare forskning. Resultaten av denna studie har visat hur fritidslärarna beskriver sitt arbete med inkludering. Detta med hjälp av tillgängliga redskap såsom bilder, lekar, sånger och IKT. Hinder som har lyfts fram av fritidslärarna är att det är brist på personal och att de behöver mer tillgång till fler redskap. Slutsatsen av vår studie visar att fritidslärarna är eniga om att fritidshemmet är en viktig plats för de nyanlända eleverna för att de ska kunna inkluderas, skapa sociala relationer samt utvecklas språkligt och i sitt lärande.

Denna uppsats syftar till att undersöka platsens betydelse för arbete med kvinnors deltagande i offentliga rum i stadsdelen Vårberg; vilka strategier som studiens urval av verksamheter använ-der samt vilka värden som verksamheterna arbetar utifrån. Urvalet består av totalt åtta stycken respondenter: en privatperson samt sju stycken representerar från sex stycken olika verksam-heter. Studien har en kvalitativ ansats med fallstudie som forskningsmetod. Empirin har samlats in genom semistrukturerade enskilda intervjuer och analyserats med hjälp av tematisk analys.Studiens resultat har analyserats genom tidigare forskning kring trygghetsskapande arbete istorstäder, samt genom teorier om social exkludering, intersektionalitet samt förtroende ochtillit. Resultatet visar att fördomar om platsen bidrar till social exkludering, samt att kvinnor haren särskilt utsatt position i Vårberg. Kvinnor är både en målgrupp och verktyg för såväl socialinkludering som trygghetsskapande arbete i stadsdelen. Den sociala inkluderingen syftar delstill kvinnors deltagande i offentliga rum, dels till kunskapshöjande och sociala aktiviteter fördeltagande i en mer abstrakt samhällsgemenskap, exempelvis arbetsliv och sociala nätverk. / The aim for this study is to investigate the significance of location as well as which strategies and values the organizations used in the study strive for in relation to women’s participation inpublic spaces in the district of Vårberg. The sample consists of a total of eight respondents: one individual and seven representatives from six different organizations. The study has a qualitative approach with case study as a research method. The empirical data has been collected through semi-structured one-on-one interviews and analyzed using a thematic analysis. The study's results have been analyzed through previous research on safer cities as well as sociological theories of social exclusion, intersectionality and trust. The results show that prejudices surrounding the place contribute to social exclusion, and that women have a particularly vulnerable position in Vårberg. Women are both a target group and a tool for both increasing general social inclusion as well as safety-work in the district. The work of social inclusion seeks to affect women’s participation in public spaces and to broaden their participation in a more ab-stract social community.

Dagens samhälle speglas av ett multikulturellt samhälle där vi lever vid sidan av varandra men har tenderat till att leva grupperat vilket har resulterat till “vi och “de” fenomenet. Med hermeneutisk tolkningsmetod har vi kunnat tolka och förstå upplevelsen och känslan av att vara invandrare samt förstå invandrarens upplevelse i termer av diskriminering och multikulturalism. Vår studie handlar om hur människor upplever sin identitet som invandrare och vad det innebär att komma till nytt land, ny kultur, nya värderingar och sociala normer. Genom att begripliggöra och förstå begreppet identitet ur invandrares perspektiv, har vi därmed kunnat ge större förståelse för upplevelsen av identiteten invandrare. Vi har även kunnat belysa och givit förståelse för möjliga konsekvenser och bakgrunder till diskriminering. Därefter har vi beskrivit de olika tillvägagångsätten för inkludering bland annat den väg invandraren själv tagit genom sina val för att ta sin plats i samhället. Vidare har studien konstaterat att brist på socialt kapital däribland utbildning och kunskap om samhällets institutioner kan leda till exkludering och ohälsa för invandraren.

Dagens samhälle speglas av ett multikulturellt samhälle där vi lever vid sidan av varandra men har tenderat till att leva grupperat vilket har resulterat till “vi och “de” fenomenet. Med hermeneutisk tolkningsmetod har vi kunnat tolka och förstå upplevelsen och känslan av att vara invandrare samt förstå invandrarens upplevelse i termer av diskriminering och multikulturalism. Vår studie handlar om hur människor upplever sin identitet som invandrare och vad det innebär att komma till nytt land, ny kultur, nya värderingar och sociala normer. Genom att begripliggöra och förstå begreppet identitet ur invandrares perspektiv, har vi därmed kunnat ge större förståelse för upplevelsen av identiteten invandrare. Vi har även kunnat belysa och givit förståelse för möjliga konsekvenser och bakgrunder till diskriminering. Därefter har vi beskrivit de olika tillvägagångsätten för inkludering bland annat den väg invandraren själv tagit genom sina val för att ta sin plats i samhället. Vidare har studien konstaterat att brist på socialt kapital däribland utbildning och kunskap om samhällets institutioner kan leda till exkludering och ohälsa för invandraren.

<p> </p><p>Stockholms Universitet</p><p>Specialpedagogiska Institutionen</p><p>Förberedande kurs i specialpedagogik 30 p.</p><p>Vt. 2009. C-uppsats.</p><p>Karlsson, S & Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning</p><p> </p><p> </p><p><strong>ABSTRAKT</strong></p><p>Syftet med den här studien är att beskriva hur några specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömässiga förutsättningar för inlärning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga.</p><p>Våra frågeställningar är:</p><ul><li>Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga?</li><li>Hur säger specialpedagogerna att skolan skapar förutsättningar och åtgärder för lärande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga?</li><li>Hur framträder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor?</li></ul><p>Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där resultaten grundar sig i intervjuer från en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsärskolan, 7 specialpedagoger från grundsärskolan och en rektor från en friskola.</p><p>Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever. Resultaten av studien visar att pedagogerna har en liknande syn på när och varför oro och stökighet uppstår samt hur den optimala inlärningen bör se ut för alla elever. Pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt hjälper till att lyfta det positiva hos eleverna, genom att stärka och motivera eleverna i deras inlärningsprocess. Vi konstaterar att resultaten visar att då inlärningen har sin grund i didaktiken, där man ser samband mellan mål och undervisningsmetoder, breddas inkluderingsmöjligheterna och vidgar normalitetsbegreppet.</p><p> </p><p>Nyckelord: koncentrationssvårigheter, förhållningssätt, pedagogisk miljö, inkludering och exkludering, en skola för alla.</p><p> </p><p> </p><p>Susanne Karlsson                                                                Handledare: Inger Assarson</p><p>Anna-Lena Löf                                                                   Examinator: Magnus Magnusson       </p>

<p>Stockholms Universitet</p><p>Specialpedagogiska Institutionen</p><p>Förberedande kurs i specialpedagogik 30 p.</p><p>Vt. 2009. C-uppsats.</p><p>Karlsson, S & Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning</p><p> </p><p> </p><p><strong>ABSTRAKT</strong></p><p>Syftet med den här studien är att beskriva hur några specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömässiga förutsättningar för inlärning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga.</p><p>Våra frågeställningar är:</p><ul><li>Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga?</li><li>Hur säger specialpedagogerna att skolan skapar förutsättningar och åtgärder för lärande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga?</li><li>Hur framträder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor?</li></ul><p>Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där resultaten grundar sig i intervjuer från en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsärskolan, 7 specialpedagoger från grundsärskolan och en rektor från en friskola.</p><p>Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever. Resultaten av studien visar att pedagogerna har en liknande syn på när och varför oro och stökighet uppstår samt hur den optimala inlärningen bör se ut för alla elever. Pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt hjälper till att lyfta det positiva hos eleverna, genom att stärka och motivera eleverna i deras inlärningsprocess. Vi konstaterar att resultaten visar att då inlärningen har sin grund i didaktiken, där man ser samband mellan mål och undervisningsmetoder, breddas inkluderingsmöjligheterna och vidgar normalitetsbegreppet.</p><p> </p><p>Nyckelord: koncentrationssvårigheter, förhållningssätt, pedagogisk miljö, inkludering och exkludering, en skola för alla.</p><p> </p><p> </p><p>Susanne Karlsson                                                                Handledare: Inger Assarson</p><p>Anna-Lena Löf                                                                   Examinator: Magnus Magnusson       </p>

Stockholms Universitet Specialpedagogiska Institutionen Förberedande kurs i specialpedagogik 30 p. Vt. 2009. C-uppsats. Karlsson, S &amp; Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning     ABSTRAKT Syftet med den här studien är att beskriva hur några specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömässiga förutsättningar för inlärning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga. Våra frågeställningar är: Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga? Hur säger specialpedagogerna att skolan skapar förutsättningar och åtgärder för lärande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga? Hur framträder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor? Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där resultaten grundar sig i intervjuer från en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsärskolan, 7 specialpedagoger från grundsärskolan och en rektor från en friskola. Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever. Resultaten av studien visar att pedagogerna har en liknande syn på när och varför oro och stökighet uppstår samt hur den optimala inlärningen bör se ut för alla elever. Pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt hjälper till att lyfta det positiva hos eleverna, genom att stärka och motivera eleverna i deras inlärningsprocess. Vi konstaterar att resultaten visar att då inlärningen har sin grund i didaktiken, där man ser samband mellan mål och undervisningsmetoder, breddas inkluderingsmöjligheterna och vidgar normalitetsbegreppet.   Nyckelord: koncentrationssvårigheter, förhållningssätt, pedagogisk miljö, inkludering och exkludering, en skola för alla.     Susanne Karlsson                                                                Handledare: Inger Assarson Anna-Lena Löf                                                                   Examinator: Magnus Magnusson

Stockholms Universitet Specialpedagogiska Institutionen Förberedande kurs i specialpedagogik 30 p. Vt. 2009. C-uppsats. Karlsson, S &amp; Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning     ABSTRAKT Syftet med den här studien är att beskriva hur några specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömässiga förutsättningar för inlärning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga. Våra frågeställningar är: Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga? Hur säger specialpedagogerna att skolan skapar förutsättningar och åtgärder för lärande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga? Hur framträder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor? Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där resultaten grundar sig i intervjuer från en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsärskolan, 7 specialpedagoger från grundsärskolan och en rektor från en friskola. Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever. Resultaten av studien visar att pedagogerna har en liknande syn på när och varför oro och stökighet uppstår samt hur den optimala inlärningen bör se ut för alla elever. Pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt hjälper till att lyfta det positiva hos eleverna, genom att stärka och motivera eleverna i deras inlärningsprocess. Vi konstaterar att resultaten visar att då inlärningen har sin grund i didaktiken, där man ser samband mellan mål och undervisningsmetoder, breddas inkluderingsmöjligheterna och vidgar normalitetsbegreppet.   Nyckelord: koncentrationssvårigheter, förhållningssätt, pedagogisk miljö, inkludering och exkludering, en skola för alla.     Susanne Karlsson                                                                Handledare: Inger Assarson Anna-Lena Löf                                                                   Examinator: Magnus Magnusson