Malmö Stad har under en längre tidsperiod haft ambitionen att bli en framgångsrik cykelstad med målsättningen att åstadkomma en cykelfrämjande infrastruktur och sålunda uppnå hållbara trafik- och mobilitetsmål. I denna studie ämnar vi att skapa förståelse för hur Malmö Stad prioriterar cykeln som transportmedel i trafikplaneringen av infrastruktur med hänsyn till en hållbar mobilitet och trafikplanering i den centrala staden samt i dess periferi. Målet är att förstå hur och på vilket sätt Malmö Stad kan uppnå sina hållbara trafik- och mobilitetsmål med hjälp av cykelpolicyn. Med avsikt att kunna besvara studiens syfte och frågeställning har vi använt en kvalitativ forskningsansats, mer specifikt en dokumentanalys av tre stycken policydokument; Cykelprogram för Malmö Stad 2012-2019, Malmö Stads trafik- och mobilitetsplan och Översiktsplan för Malmö. Ur dessa policydokument framgår Malmö Stads målsättning och vision om att cykeln skall få en ökad prioritet i planeringen för en hållbar cykelinfrastruktur. Utöver de ovannämnda policydokumenten har vi även utgått från en teoretisk grund som används i den övergripande analytiska diskussionen. Dessa avser Kaufmanns, Bergmans & Joyes (2004) inriktning på mobilitet, Koglins (2015) redogörelser för vélomobility, Scheepers et al. (2016) ställningstaganden för tillgänglighet, Dahlström Westerlunds & Karlssons (2013) definition på framkomlighet, Rietvelds & Daniels (2004) teori om säkerhet och slutligen geografisk exkludering som Lucas & Musso (2014) och Dargay (2002) redogör för. Studiens resultat visar att Malmö Stad motiverar cykelns prioritet i centrala och halvt centrala delområden som beaktas ha störst potential att uppnå en hållbar färdmedelsfördelning som utmärks vara av högsta målprioritet i trafik- och mobilitetsplanen. Samtidigt framgår det att periferiska delområden förblir oprioriterade när det gäller planeringen av cykelinfrastruktur i Malmö. Detta verkar sålunda grunda sig i aktuell trafikpolitik och ekonomisk budget. / The City of Malmö has for a long period of time ensured that the ambition to become a successful bicycle city continuously remains in the bicycle planning, with the aim to achieve a bicycle infrastructure and sustainable traffic and mobility goals. The aim of this study is to achieve an understanding for the bicycle priorities in the City of Malmö as a means of transport in the traffic planning of infrastructure, with account to sustainable traffic and mobility planning in the central city and in the periphery. With the intention to answer the purpose and question at issue of this study, we have used a qualitative research approach, more specifically a document analysis of three policy documents; Cykelprogram för Malmö Stad 2012-2019, Malmö Stads trafik- och mobilitetsplan och Översiktsplan för Malmö. From these policy documents it is easy to conclude that the goals and vision of Malmö City show that the bicycle will have an increased priority in planning for a sustainable city and bicycle infrastructure. In addition to the above-mentioned policy documents, we have also used a theoretical basis in the overall analytical discussion. We used Kaufmanns, Bergmans & Joyes (2004) alignment on mobility, Koglins (2015) statements regarding vélomobility, Scheepers et al. (2016) standpoints regarding accessibility, Dahlström Westerlunds & Karlssons (2013) definition of passability, Rietvelds & Daniels (2004) theory about safety and finally geographical exclusion which Lucas & Musso (2014) and Dargay (2002) discloses. The result of this study show that the City of Malmö motivates the bicycle's priority in central and semi-central sub-areas that are considered to have the greatest potential to achieve a sustainable traffic distribution. In the overall traffic and mobility plan this is characterized as the main goal. At the same time, it appears that the peripheral sub-areas remain un-prioritized when it comes to the planning of bicycle infrastructure in Malmö. This seems to be based on the current politics in regards to traffic, mobility and economic budget.

Bakgrund: Kvinnors identitet i förorter Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur kvinnor i förorten utformar identiteter i spänningsfältet mellan olika identitetserbjudanden och hur kvinnor förhåller sig till dessa identitetserbjudanden. Metod: En kvalitativ studie har genomförts utifrån fokusgruppsintervjuer där vi har lyssnat på respondenternas personliga upplevelser. Sammantaget deltog 4 kvinnliga respondenter i åldern 22-45 år som sedan analyserades. Resultat: Studiens resultat vittnar om att respondenterna delar gemensamma åsikter kring utanförskapet som existerar i deras respektive bostadsområde. Kvinnorna nämner kontinuerliga anpassningar som behöver tas ställning till när de befinner sig utanför förorten. Respondenterna delar också uppfattningen att utseende och bostadsområdet (förorten) begränsar handlingsutrymmet exempelvis när de söker arbete. Kvinnorna antyder även att omgivningen och miljön är företeelser som begränsar och reglerar möjligheten att utforma den egna identiteten.

Social dumpning innebär att kommuner får personer som är i behov av ekonomiskt bistånd att flytta till andra kommuner. Syftet med studien var att undersöka olika professioners upplevelse av vilka konsekvenser social dumpning kan ha för individer som utsätts för detta. Forskningsansatsen var kvalitativ och intervjuer genomfördes med sju personer med olika professioner. Intervjupersonerna upplevde att social dumpning medför många negativa konsekvenser för de utsatta, däribland boendesegregation med boende i undermåliga bostäder, förlust av sociala nätverk och dåliga utsikter att ta sig in på arbetsmarknaden. Empirin analyserades utifrån teorier om stigma samt makt och resultatet visade att de som utsätts för social dumpning ofta blir stigmatiserade och socialt exkluderade. Det framkom även att kommunerna, genom att utsätta personer för social dumpning, i många fall går emot socialtjänstlagen. Dessutom fråntas de drabbade personerna rätten till tillfredsställande levnadsförhållanden och andra mänskliga rättigheter som anges i FN:s konventioner. / Social dumping refers to the actions of local authorities that cause people in need of financial assistance to move to other local authorities. This study investigates how different professions experience the consequences of social dumping on affected individuals. The research approach was qualitative and seven people with different professions were interviewed. The interviewees observed that social dumping had a range of negative consequences for vulnerable individuals, including housing segregation caused by housing individuals in substandard accommodation, loss of social networks and poor employment prospects. The empirical data was analysed according to stigma and power theories and the results showed that social dumping often causesstigmatisationand social exclusion. It was also observed that social dumping often occurs in conjunction with local authorities disregarding the Social Services Act. Victims are often deprived of their right to a satisfactory standard of living and other human rights in UN conventions.

Studien undersöker tidigare kriminellas upplevelser av problem, svårigheter att integreras i samhället efter avtjänat fängelsestraff och vad för strategier som tagits till för att öka möjligheten för återintegration. Studien är av kvalitativ ansats och har bestått av semi-strukturerade intervjuer med fem individer som avtjänat flera fängelsestraff och som i dag känner sig integrerade i samhället. Urvalet har varit av målinriktad urvalsteknik samt snöbollsurval där empirin analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat redogör för svårigheter i form av bostad, sysselsättning och känslor av utanförskap samt utmaningar som uppstår vid frigivning och vilket stöd som erhållits för att öka möjligheterna för integration. Omständigheterna som en individ befinner sig i och förutsättningarna som föreligger vid frigivning kan vara betydande för möjligheten till återintegration. Det stöd som erbjuds vid frigivning anses inte vara tillräckligt för att tillgodose den enskildes behov. I syfte att eventuellt kunna motverka återfall för individer som avtjänat ett fängelsestraff behöver socialt arbete sträva efter att arbeta individanpassad för att främja den enskilde individens behov i form av boende och sysselsättning. Detta i sin tur kan även resultera i att individens förutsättningar till återintegration i samhället ökar. / The study examines previous criminals’ experiences of problems, difficulties in integrating intosociety after serving a prison sentence and what strategies have been taken to increase the possibility of reintegration. The study is of a qualitative approach and has consisted of semi-structured interview with five individuals who have served several prison sentences and who today feel integrated in society. The selection has been of a goal-oriented selection technique and snowball selection where the empirical data has been analysed based on a qualitative content analysis. The results of the study report difficulties finding a place to live, getting an employment and feelings of exclusion, as well as challenges that arise upon release and the support received to increase the opportunities for integration. The circumstances in which the individual finds himself and the conditions that exist at release can be significant for the possibility of reintegration. Support offered upon release is not considered sufficient and does not considered meeting the needs of the individual. In order to be able to counteract recidivism for individuals who have served a prison sentence, social work needs to strive to work tailored to the individual in order to promote the individual’s needs in the form of a place to live and employment. This in turn can also result in the individual’s conditions for reintegration into society increasing.

Digitaliseringen som skett senaste åren har lett till stora förändringar inom svensk sjukvård. En av de största riskerna med digitaliseringen är att vissa grupper i samhället riskerar att lämnas i ett digitalt utanförskap. Äldre medborgare tenderar att utnyttja digitala tjänster i mindre utsträckning än andra åldersgrupper och användning av digitala vårdtjänster är inte något undantag. Digitala vårdtjänster ger möjlighet att kontakta vården digitalt och ger stor nytta till äldre medborgare som är en av de största vårdkonsumenterna. Syftet är att öka förståelse om digitalt utanförskap hos äldre i åldersgruppen 75+ genom att undersöka äldres uppfattning om vad som påverkar deras användning av digitala vårdtjänster. Studien kunde undersöka vilka faktorer som påverkar digitalt utanförskap hos äldre i stöd av tidigare forskningar. Identifierade faktorer motivation, tillgång till digital teknik, digital kompetens, rädsla, tilltro till digitala tjänster och den faktiska användningen har fungerat som underlag för att undersöka vad som påverkar äldres användning av digitala vårdtjänster. Kvalitativa telefonintervjuer samt personliga intervjuer på plats genomfördes, där populationen bestod av fem respondenter i ålder 75+ för att få en bättre förståelse för vilka argument äldre har för icke-användning av digitala vårdtjänster. Resultatet visade att äldres användning av digitala vårdtjänster påverkas av motivation, digital kompetens, rädsla och den faktiskaanvändningen. Ytterligare indikatorer som kunde identifieras är växte inte upp med teknik (motivation) samt den dagen man känner sig tvungen (användning). Resultatet visade att äldre använder de digitala tjänster som de är i behov av, där digitala vårdtjänster inte ingår i behovet. Användning kopplas också till äldres vana att kontakta vården genom att ringa och användning av digitala vårdtjänster utesluts inte när ett tvång uppstår. Studien har bidragit med att identifiera ytterligare faktorer som kan förklara vilka argument äldre har för icke- användning samt ökad kunskap om varför denna användare grupp tenderar att undvika digitala tjänster.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver barns strategier i den fria leken. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och fenomenografisk analysmodell fick jag svar på mina frågeställningar. Det insamlade materialet har analyserat och diskuterats ifrån Corsaros teori och begrepp. Studien utgår också från Pihlgrens analytiska modell av aktivitetsmönster samt Tellgrens tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier. Resultatet visar att förskollärna tycker det är viktigt att vara närvarande i barnens fria lek för att kunna se de olika tillträdesstrategierna och uteslutningsstrategierna som barnen använder sig av i leken. Majoriteten av förskollärarna i denna studie arbetar med regeln ”Alla får vara med”. Detta är en av dem olika strategierna som förskollärarna har observerat att barnen använder sig av i den fria leken. Resultatet visar därutöver att förskollärarna anser det är via leken som barnens språk, konflikthantering och gemenskap utvecklas. Förskollärarna beskriver att om man inte arbetar tidigt med gruppdynamiken kan det bli exkludering i skolåldern eller till och med i vuxen ålder. Det är därför viktigt att arbeta med detta så tidigt som möjligt. / The purpose of the study is to investigate how preschool teacher describe children’s strategies in free play. With the help of semistructured interviews and a phenomenographic analysis model, I got answers to my research questions. The collection of this material has been analyzed and discussed from Corsaro's theory and concepts. The study is also discontinued Pihlgren's analytical model of activity patterns and Tellgren's access and exclusion strategies. The results shows that preschool teachers think that it is important to be active in the children's free play in to see the different access strategies and exclusion strategies that the children use in the free play. The majority of preschool teachers in this study work with the rule "Everyone can participate". This is one of the different strategies that preschool teachers have observed that children use in free play. The result also shows that preschool teachers believe that it is through play that social interaction develops. The result also show that preschool teachers believe that the children's language, conflict management and community are developed through free play. If you do not work early with the group dynamics, the preschool teachers describe that there can be exclusion in school age or even in adulthood. It is therefore important to work with this as early as possible.

Arbetslöshet bland unga vuxna är ett växande samhällsproblem. Anställda på arbetsmarknadsinsatser arbetar för att motverka denna problematik. Forskning påvisar att deltagande i arbetsmarknadsinsatser långsiktigt bidrar till komplettering av gymnasiestudier, inträde till arbetsmarknaden samt minskade symtom av psykisk ohälsa. Den tidigare forskningen presenterar även att studie- och yrkesvägledning är av relevans i arbetsmarknadsinsatserna. Vår studies syfte är att beskriva och analysera hur det salutogena förhållningssättet tillämpas av de anställda på arbetsmarknadsinsatsen för övergångar (AFÖ) i mötet med deltagare. Studien grundar sig på begrepp ur Antonovskys teori KASAM. I studien analyseras de anställdas salutogena arbetssätt med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Kaosteorins begrepp stängda- och öppna system har bidragit till ett helhetsperspektiv på AFÖ. Studien utgår ifrån kvalitativ metod. AFÖs enkätundersökning samt två av deras resultatredovisningar har använts för att stärka samt stödja de svar som framkom från intervjupersonerna. Analysen visar att samtliga intervjuade arbetar på liknande sätt, med få undantag. En förutsättning för arbetet som bedrivs inom AFÖ är att fokusera på det friska i det sjukliga. En åtskillig del av arbetet fokuserar på att medvetandegöra deltagarna om deras inre- och yttre resurser, för att främja deras utveckling mot uppsatta mål. Det salutogena förhållningssättet bidrar till att förbättra individens kognitiva och fysiska förmågor. AFÖs mål är att deltagarna ska komma närmare sysselsättning och självförsörjning. Resultatredovisningar visar på att AFÖ når detta mål. / Unemployment among young adults is a growing problem for the society. Labor market efforts are working to counter this problem. Research shows that participation in labor market initiatives contributes to completion of high school studies, entry into the labor market and reduced symptoms of mental health. Previous research also shows that study and vocational guidance is of relevance in labor market efforts. The purpose of our study is to describe and analyze how the salutogenic approach is applied by employees in meeting with participants in the labor market effort for transitions (arbetsmarknadsinsatsen för övergångar, AFÖ). The study is based on selected concepts from Antonovsky's theory KASAM. The study analyzes the employee's salutogenic approach with the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness. The Chaos Theory of Careers concept of closed and open systems has contributed to an overall perspective on AFÖ. The study is based on qualitative methodology. A survey and two result presentations from AFÖ have been used to strengthen and support the answers provided by the interviewees. Our analyzes shows that all interviewees work in a similar way, with some exceptions. A prerequisite for the work of AFÖ’s to focus on the healthiness in the sickness. An important part of the work focuses on awareness of participants about their inner and outer resources, in order to promote the development towards their set goals. The salutogenic approach helps improve the individual's cognitive and physical abilities. AFÖ’s goal is that the participants will come closer to employment and self-sufficiency. Result presentations show that AFÖ achieves this goal.

In today’s multicultural Sweden, museums need to work more inclusively to reflect the country’s national identities. This is both difficult and complex. The purpose of this thesis is to increase the understanding of whether and, if so, the museums’ diversity work affects the museums’ role in society as either a meeting place or as an exclusionary field in contemporary multicultural Sweden. More specifically, the thesis aims to investigate how museums’ diversity work is perceived by both museum staff and new Swedes, especially with regards to recruitment, staff composition and treatment of visitors, and how new Swedes relate to the cultural heritage as presented and reinterpreted in exhibitions at museums in Stockholm. The qualitative material consists of seven individual in-depth interviews with new Swedes who are non-academics, a focus group interview with seven new Swedes who are academically educated and three in-depth interviews with three museum employees from different museums. The results show that the museums have difficulty recruiting more widely and this lack of diversity among staff contributes to the critique expressed by the new Swedes about the museums’ diversity work and the expertise of the museums that interpret cultural heritage from different parts of the world. These attitudes and experiences have reproduced various notions of museums, Swedishness, cultural heritage and class differences that exist in Swedish society. The results show that the new Swedes consider the museums to be white rooms, mainly for white children. Five non-white new Swedes testify that they have been exposed to racism in the museums and these individuals believe that the museum staff is the source of their perceived insecurity. Both the new Swedes and the museum staff agree that the museums maintain old habits that hinder the museums’ diversity work.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lärare i årskurs 1-6 kan stå inför när det gäller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta några pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av särskilt stöd. Vi har utgått från följande frågeställningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslärare och speciallärare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd att nå de nationella målen? I studien har intervjuer använts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslärare, speciallärare och specialpedagog. De medverkande pedagogerna är verksamma på två grundskolor i olika delar av Skåne. Vår slutsats är att ett samarbete mellan klasslärare och speciallärare/specialpedagog är grundläggande, därav är det viktigt att samtliga parter öppnar upp för dialog i vilken konstruktiv kritik är tillåten. Ett sådant samarbete skulle kunna öka möjligheterna för elever i behov av särskilt stöd att nå de nationella målen.

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benämns inom forskning som dropouts och kan av samhället betraktas som en problematisk grupp på arbetsmarknaden. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förväntningar kan påverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frågeställningar är enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande från lärare, skolpersonal och övriga vuxna under uppväxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstås i relation till normer och förväntningar de tycks ha förhållit sig till under uppväxten? Kvalitativ metod har tillämpats där intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning. Resultatet har analyserats med stöd av teorier vilka fokuserar kring normers och förväntningars betydelse för individers handlingsutrymme. Centrala teoretiska begrepp som tillämpats i föreliggande rapport är: Upplevd självförmåga, förväntningar, förebilder, uppmuntran, handlande, normer, exkludering. Slutsatser som redovisas påvisar att individer som har erfarenhet av avhopp sannolikt har unika och individuella bakomliggande orsaker till avhoppet. De avhopp som beskrivs kan betraktas som utdragna processer där eleverna inte har givits det stöd de tycks ha behövt. Resultatet visar även att relationsbyggande mellan skolpersonal och elever kan vara väsentligt eller avgörande för att skolpersonal ska förmå identifiera elevers behov av känslomässigt och pedagogiskt stöd. / Individuals who have experienced school dropout are often spoken of as a social and/or economic issue. Through social sciences as well as in media, they are sometimes seen as a homogeneous group with the same underlying causes for dropping out of school. The purpose of this study is to gain increased understanding of nine young adults’ reasoning about their school dropout experiences. This aim is based on how norms and expectations can effect how the students perceive the treatment received by grownups around them in their childhood and adolescence. The question formulations through this study are as follows: How do this study’s interviewed individuals speak about their connections to school employees and other grownups in their adolescence? How can the interviewed individuals’ actions be understood in relation to norms and expectations by which they have seemed to relate during their upbringing? Narrative method has been practiced, where nine individuals who have all experienced dropping out of elementary and/or upper secondary school have been interviewed. The result has been analyzed based on theories focused on norms’ and expectations’ impact on individuals’ capacity for action. Essential theoretical terminology that is used to further understand the analysis is the following: Self-efficacy, expected outcome, personal goals, role models, encouragement, actions, norms, exclusion. Conclusions of this study indicate that individuals who have experienced dropping out of primary and/or upper secondary school are likely to have different experiences and reasons for dropping out. The conclusions also implicates that norms and expectations do play a substantial role for individuals and tend to contribute to different rates of categorization and exclusion. The individual life stories regarding so called school dropouts that have been described in this study do seem to have been prolonged processes, where students have not received sufficient support. The results also stresses that the bonding between school employees and students is crucial for the ability to identify the individual need for emotional and educational support in time.