Högskolan i Halmstad har med diverse aktörer utvecklat projektet Campusplanen 2025 med målsättning att bland annat utveckla det framtida campusområdet vid Halmstad Högskola till en blandstad bestående av studenter och allmänheten. Syftet med studien är att undersöka och öka förståelsen för hur studenter vid Högskolan i Halmstad upplever att den nutida och framtida sociala infrastrukturen kan påverka inkluderingen och exkluderingen av olika studentgrupper samt deras möjlighet till social sammanhållning. För att kunna besvara vårt syfte och frågeställning har vi använt oss av en hermeneutisk vetenskapsteori med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med olika studentgrupper. I analysen av vårt empiriska material använde vi Don Mitchells (2003) teori om det offentliga rummet, Jan Inge Jönhills (2012) begreppspar inkludering och exkludering, Pierre Bourdieus (1986) teori om kapital och Robert Putnams (2000) teori om socialt kapital. Studiens resultat visar att studenterna är i behov av en egen identitet och kapital för att öka den sociala sammanhållningen / The University of Halmstad has, with help from co-organizers, developed the project Campusplanen 2025. One of the objectives of the project is developing the future campus towards a mix of student and public life. The aim of this thesis is to examine and understand if students at the University of Halmstad experience that present and future social infrastructure could affect the inclusion and exclusion of different student groups and their social cohesion. To answer these questions, we used the hermeneutic methodology with qualitative semistructured interviews with different student groups. For the analysis of our empirical data, we used Don Mitchells (2003) theory about the public space, Jan Inge Jönhills (2012) concepts of inclusion and exclusion, Pierre Bourdieus (1986) theory on capital and Roberts Putnams (2000) theory on social capital. The results of this thesis show that the students are in need of their own identity and capital to increase the social cohesion.

The purpose of the study is to understand, from interviews with four teachers, how they relate to students with or in reading and writing difficulties. Furthermore, the purpose is to investigate whether the teachers in the study regard students as either with reading or writing difficulties or in reading and writing difficulties. The transcribed interview answers are interpreted and analyzed based on the categories of relational and categorical approaches. There are teachers who carry on both approaches. Teachers 'approaches in these regards have consequences for teachers' practical organization of teaching. A relational approach tends to be reflected in if teachers prefer to include students in reading and writing difficulties in regular teaching, while teachers with a more categorical approach to students with reading and writing difficulties tend to advocate that these students benefit best from alternative teaching methods that involve that the students are excluded from the rest of the class and the regular teaching. From the present study it appears that two teachers assume a relational perspective, and the other two carry both a relational and a categorical perspective at the same time, one teacher leans more on one perspective with elements of the other and vice versa. The teachers in the study mention the importance of social interaction at school and how it benefits learning. Therefore, this study's analysis is rooted in the sociocultural learning theory. Overall, collected data suggest that teachers and special educators and specialist teachers need to collaborate more within the classroom framework to create an inclusive environment.

The purpose of this study is to examine whether pedagogues, in their daily work with children with intellectual disabilities, have perceptions based on earlier work experience with for instance children with average intelligence and also if the perceptions, norms and categorizations of society affect the school environment in which children with intellectual disabilities exist.The study, which focuses on the pedagogues work experience of childrens with intellectual disabilities, was carried out by interviewing four pedagogues in a qualitative manner. The study was analyzed through the theoretical framework of social constructivism. Terms used in the study are: intellectual disability, inclusion, exclusion, integration, perception, categorization, normality, anomaly, norm criticism, power, the competent child and expectation.The results show that the pedagogues has his or her own perceptions about children with intellectual disabilities. The pedagogues’ own use of language affects how perceptions, norms and categorizations are conveyed to the pupils. They also points to their insufficient knowledge of intellectual disabilities. This lack of knowledge also affects how the pedagogues view the institutional striving towards student inclusion in a “school for everyone.” The study also shows that a norm critical perspective is preferable as it allows for perceptions, norms and categorizations to be made visible. The study showed that, in order to avoid unfavorable categorizations and norms, a communicative environment is needed in order to create an understanding in regards to the individual differences that exist between students in the school environment. This essay illuminates the fact that pedagogues – working with children with intellectual disabilities – are affected by the perceptions, norms and categorizations of society.

The aim of this study was to examine which historic and present discourses that have been used in the construction of the ideal Swedish citizen as it is today. The study also examined what role the Swedish educational system plays in this construction of citizenship and what consequences it has, not only for the individual but for society in large as well. A content analysis was used to interpret 16 scientific articles in the field of citizenship studies. In the result four different perspectives of citizenship are outlined with own characteristics, norms, ideals and criteria. These were: the ethnic, the traditional, the neo liberal and the cosmopolitan perspective on citizenship. These four were not necessarily separate from each other, instead they interlace in order to create the ideal citizen. Another distinction was made between citizenship in a legal and/or formal sense and an emotional one. The Swedish educational system plays a role in the creation of good citizens and from a societal point of view, it seems like the educational system in Sweden increase the gaps between the individuals who possess the right norms and the individuals that are not possessing the right norms. The creation of citizenship ideals is not a short process, but it is rather based on centuries of assimilation ideals.

My essay begins with a story of one day in pre-school class. It is about how I, as a preschool teacher, find it challenging to work with inclusion of children in need of special support. It is also about the feeling of inadequacy experienced by a teacher, single handedly covering a proportionally large group of children. I discuss the hard work of building relationships in a school intended for everyone, when operating in the periphery of a cost-effective budget policy, where efforts of achieving inclusion is no longer allowed to come at a cost.   The method used herein, is essay writing, and my objective is to deliver a qualitative, experienced-based essay that begins with a true story from my professional life. When working with the text, I am obliged to put an end to what is happening in particular, and problematic situations. This provides me with perspective, allows me to reflect around the situations, and I am given a chance to take a step back and discover and reflect on matters from a new angle, not previously considered or reflected upon.   My main questions are: How is the preschool teacher expected to work with inclusion of children in need of extra support, in preschool class? In what way is the possibility to create relationships with all pupils in preschool class affected by the school budget, or lack thereof? What does it mean for a child to succeed in pre-school? / Min essä inleds med en berättelse om en dag i förskoleklass. Den handlar om hur jag som förskollärare upplever det svårt att arbeta inkluderande med barn i behov av särskilt stöd, och om känslan av otillräcklighet som ensam lärare i en stor barngrupp. Jag skriver om det svåra i att bygga relationer i en skola ämnad för alla, i skuggan av en kostnadseffektiv skolbudget där inkludering inte längre får kosta.   Metoden för mitt examensarbete är essäskrivande och jag skriver en erfarenhetsbaserad essä som inleds med en berättelse från min yrkeserfarenhet. När jag skriver i essäform får jag sätta ord på vad som händer i en eller flera situationer som jag upplever som problematiska. Jag får syn på ett dilemma jag vill reflektera kring och med skrivandet får jag en chans att ta ett steg tillbaka och se det jag inte hunnit se, och tänka tankar jag inte hunnit tänka.   Mina huvudsakliga frågeställningar är:Hur förväntas förskolläraren arbeta med inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskoleklass? Hur påverkar skolans ekonomi chansen för mig som lärare att skapa relation till alla elever i förskoleklass? Vad innebär det för ett barn att lyckas i förskoleklass?

The thesis subject is based on a report published by Amnesty International with the title ”Dangerously Disproportionate: The ever expanding security state in Europe”. The report accuses EU states of an ongoing securitization due to terrorism and the migration crises that has led to the discrimination of especially Muslims and foreign nationals. With the report as starting point this paper aims to investigate how inclusion and exclusion is made in the security discourse of the Swedish government and parliament between 2015 and 2017. The time frame is chosen based on Amnesty’s assessment of a shift in paradigm with starting point after the terror attacks in Paris 2015. As theory and method this paper makes use of Laclau & Mouffe´s discourse theory to perform a discourse analyses. Previous research of scientists and theorists is used to operationalize both inclusion and exclusion. The results of the study show that inclusion and exclusion in the discourse is made by talking about the migration crises, unaccompanied refugee children, antisemitism, terrorists, and those who need protection; us. One of the most prominent conclusions related to the analysis is that the figure of the migrant is excluded by means of framing it as a security problem leading to the possible system collapse of prominent welfare and social functions in society. / Uppsatsens ämnesval bygger på Amnesty Internationals rapport med titeln ” Dangerously Disproportionate: The ever expanding security state in Europe” som anklagar de europeiska länderna för en säkerhetiseringsprocess på grund av terrorism och migrationskrisen, vilket huvudsakligen drabbar migranter och människor av muslimsk tro. Med rapporten som utgångspunkt valdes en undersökning av inkludering och exkludering i den svenska regeringens och riksdagens säkerhetsdiskurs med målet att söka efter hur inkludering och exkludering ”görs” i relation till migrations- och terrorkrisen mellan åren 2015 och 2017. Tidsramen valdes på grund av att Amnesty Internationals rapport pekade ut ett paradigmskifte efter terrordådet i Paris 2015. Som teori och analysmetod används Laclau & Mouffes diskursteori som bygger på premissen att verkligheten är socialt konstruerad. Som operationaliseringar av begreppen inkludering och exkludering användes tidigare forskning. Resultatet av undersökningen visade att inkludering och exkludering görs i diskursen när det talas om migrationskrisen, ensamkommande, antisemitism, terrorister och den gruppen som ska skyddas. En av de mest tydliga slutsatser som dras från analysen är att migranten framställs som ett säkerhetsproblem som är ansvarigt för den hotande systemkollapsen av välfärden och viktiga samhällsfunktioner i Sverige, samt att det är en tydlig förändring i förhållande till en tidigare mer generös och inkluderande hållning mot migranten.

I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (2018) beskrivs leken som grundläggande för barns lärande, utveckling och välbefinnande. Däremot uttrycks det inte i läroplanen hur begreppen inkludering och exkludering bör kopplas till barns lek samt hur detta kan prägla såväl barngruppen som leken. Utifrån detta resonemang är syftet med denna studie att undersöka hur inkludering och exkludering yttrar sig mellan barn i den fria leken samt lyfta fram förskolans förebyggande arbete gällande utanförskap. Detta även genom att studera förskollärarnas agerande i förhållande till begreppen inkludering och exkludering i barns fria lek. För att besvara syftet är studiens frågeställningar följande: 1. Hur yttrar sig inkludering och exkludering i förskolans rådande barnkultur i den fria leken? 2. Vilka strategier används av barn för tillträde samt exkludering i den fria leken? 3. Hur agerar barnen om förskolläraren avbryter en pågående fri lek? 4. Hur yttrar sig förskollärarens agerande under barns fria lek, utifrån ett inkluderande och exkluderande perspektiv?   I studien används en kvalitativ metod, i form av observationer för att kunna skapa en inblick i det sociala samspel som sker i förskolemiljön. Detta fördjupas utifrån Corsaros barndomssociologiska perspektiv.   Studiens resultat visar att det förekommer en acceptans kring barns användande av såväl inkluderande som exkluderande situationer i den fria leken, genom exempelvis användandet av tillträdesstrategier. Vidare visar resultatet att förskollärarens agerande och närvaro vid barns fria lek både kan ha en positiv och en hämmande inverkan på barns inkludering och exkludering av varandra.

Sjömansyrket har länge varit mansdominerat och det ter det sig därför intressant att undersöka de kvinnliga sjömännens subjektiva erfarenheter av att vara minoritet. Studiens syfte är att undersöka kulturell exkludering av kvinnor som minoritet i en mansdominerad bransch. Detta görs genom frågeställningarna Vilka exkluderande uttryck i sjömanskulturen upplever kvinnor till sjöss? och På vilka sätt hanterar kvinnor dessa?. Studiens datamaterial består av sju semistrukturerade intervjuer med tematiskt öppna inslag. Studien har utgått från en abduktiv ansats, det vill säga det har skett en växelverkan mellan induktion och deduktion. De teoretiska utgångspunkter som främst används behandlar organisationskultur, samhällets könsstrukturer samt strukturella effekter och copingstrategier som har identifierats i förhållande till avvikarpositionen. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna trivs med sitt yrkesval och i många fall med branschen överlag, men att sjömanskulturen är manligt kodad vilket medför flertalet exkluderande uttryck. De exkluderande uttryck som identifieras är sjömansstereotypen, jargong, mumshaming, fysisk arbetsmiljö, uteslutning från språkliga praktiker, homogena chefsled samt jämställdhetsdiskursen. Utifrån studien tas en modell för en framgångsrik strategi fram, där anpassning, motstånd och socialt stöd kan ses som tre kompletterande delstrategier. En pågående förändringsprocess av kulturen i sjöfartsbranschen identifieras, vilken påverkas av att normer förändras på samhällsnivå. Detta märks särskilt genom hur Me too-rörelsen har medfört en stark förbättring av sjömanskulturen.

That Sweden's self - image as one of the world's most tolerant countries, in which racism and exclusion from people is only of marginal societal relevance, is not in line with the series of empirical studies. During the last three decades, various research results have systematically shown that racism and exclusion have a varying degree of impact on social life in many areas of society and in various ethical groups in Sweden, where the Somali group appears as a particularly vulnerable group, both from a humanistic and economic perspective. The purpose of the thesis is to investigate how men with a Somali background themselves perceive reasons for the low labor force participation of this ethnic group in Sweden and how increased participation in working life could be facilitated. The thesis is conducted through a qualitative study and the interviewees are Somali foreign-born men between 20 - 65 years, living in a reasonably large city in Sweden. Factors such as the lack of upper secondary education, foreign - born, language and discrimination as well as health were discussed and analyzed, as they have proven to be central to the phenomenon. The results of the study showed that these factors result in the informants not feeling a sense of belonging to Sweden and that they live under reduced economic resources, power, profession, education,households, etc. The informants expressed that society and the environment's views, and expectations create feelings and experiences of injustice because they do not have a job and stigma and structural discrimination are the concepts that permeate and result in these feelings and experiences. With these results, the study was also able to show that unemployment results in deteriorating physical, mental and social health conditions in the form of a bad mood of emotions such as loneliness, depression, stress and lower self-confidence of the informants. / Att Sveriges självbild som ett av världens mest toleranta länder, i vilket rasism och exkludering mot människor endast är av marginell samhällsrelevans, står inte i samklang med den rad empiriska studier. Under de tre senaste decennierna har olika forskningsresultat systematiskt påvisat att rasism och exkludering i olika grad har en inverkan på socialt liv inom många samhällsarenor och inom olika etiska grupper i Sverige, där den somaliska gruppen framstår som en särskilt utsatt grupp, både ur ett humanistiskt och ekonomiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur män med somalisk bakgrund uppfattar orsaker till det låga arbetskraftsdeltagandet hos denna etniska grupp i Sverige och hur ett ökat deltagande i arbetslivet skulle kunna underlättas. Uppsatsen bedrivs genom en kvalitativ studie och intervjupersonerna är somaliska utrikes födda män mellan 20 – 65 år, bosatta i en medel stor stad i Sverige. Faktorer som avsaknaden av gymnasial utbildning, utrikes - inrikes födda, språk och diskriminering samt hälsa diskuterades och analyserades, eftersom de har visat sig vara centrala för fenomenet. Det som framgick i studiens resultat påvisade att dessa faktorer resulterar i att respondenterna inte känner tillhörighet till Sverige och att de lever under försämrade ekonomiska resurser, makt, yrke, utbildning och hushåll. Respondenterna uttryckte att samhällets och omgivningens syn samt förväntningar skapar känslor och upplevelser av orättvisa av den anledningen att de inte har ett arbete, och stigmatisering och strukturell diskriminering är begrepp som genomsyrar och resulterar dessa känslor och upplevelser. I och med dessa resultat kunde studien påvisa även att arbetslösheten resulterar i försämrade fysiska, psykiska och sociala hälsotillstånd i form av ett dåligt mående av känslor som ensamhet, depression, stress och lägre självförtroende hos respondenterna.

Avsaknaden av digital tillgänglighet i en alltmer digitaliserad värld bidrar till en exkludering av personer med olika funktionsnedsättningar, trots att dessa människor skulle kunna dra stor nytta av internet. Sveriges kommuner är skyldiga att erbjuda digitalt tillgängliga hemsidor enligt Lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Syftet med denna studie var att kartlägga kommunernas digitala tillgänglighet rörande deras webbsidor om våld i nära relationer. Studien var av deskriptiv karaktär med en kvantitativ strategi. Begreppet digital tillgänglighet operationaliserades till 23 indikatorer som fick utgöra det granskningsprotokoll som webbsidorna sedan granskades efter. Resultatet visade att ingen av Sveriges kommuner uppmätte full digital tillgänglighet. Vidare visade resultatet att kommunerna i regel var bättre på digital tillgänglighet för motorik och synnedsättningar, än för hörselnedsättning. Utöver det var kommunerna bättre på att uppfylla lagkrav än andra aspekter av digital tillgänglighet. Den digitala tillgängligheten tycktes inte ha något samband med kommunens befolkningsmängd. / The lack of web accessibility risks excluding people with different disabilities. Sweden's municipalities are legally obliged to offer digitally accessible websites. The purpose of this study was to examine the municipalities' web accessibility regarding their websites about intimate partner violence. The study was descriptive in nature with a quantitative strategy. The concept of web accessibility was operationalized into 23 indicators which constituted the protocol according to which the web pages were then reviewed. The results showed that none of Sweden's municipalities measured full web accessibility. Furthermore, the results showed that the municipalities were generally better at fulfilling web accessibility for some impairments, such as vision, than others. The municipalities were also better at meeting legal requirements than other aspects of web accessibility. The web accessibility did not seem to have anything to do with the municipality's population.