Den här uppsatsen behandlar mitt agerande utifrån två olika dilemman. I det första dilemmat intar jag ett grupperspektiv och utesluter individen. Den andra situationen skildrar en händelse där jag som pedagog utför en aktivitet tillsammans med ett barn, där individperspektivet blir i fokus och gruppen utesluts. Syftet med denna uppsats är att finna en fördjupad förståelse för mitt eget handlande utifrån de två dilemman som uppstod. Hur kan jag med säkerhet veta att mitt val av perspektivtagande i stunden är det rätta att utgå ifrån? Kan jag välja att utgå från både individens och gruppens perspektiv? Utifrån mina två dilemman har jag med stöd av reflektion och diskussioner med kurskamrater och handledare utfört en undersökning om hur mitt handlande hade kunnat ske utifrån olika infallsvinklar. Genom reflektionen och analysen har essäskrivande som metod varit det centrala verktyget. I undersökningen använder jag mig av bland annat Piagets och Vygotskijs teorier och tankar, men också pedagogisk litteratur, forskning och uppsatser finns som stöd i min uppsats. Min första tanke var att undersöka individen och gruppens perspektiv. Men under processens gång väcktes nya områden att se perspektiven ifrån. I min essä behandlas läroplanen, det sociala samspelets betydelse, det kompetenta barnet, inkludering och exkludering, barn i behov av stöd, normkritiskt förhållningssätt samt vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och praktisk kunskap. I det sista kapitlet belyser jag Aristoteles begrepp episteme (vetskap) och fronesis (praktisk klokhet) och vad avsaknaden av dessa begrepp bidrog till. I min reflektion och analys beskriver jag vad som hände, samt hur jag skulle gjort ha gjort idag. Min undersökning visar på att bristen av kunskap i de två olika situationerna bidrog till att antingen gruppen eller individen blev utesluten, exkluderad utifrån mitt tolkningsföreträde. / This essay is focused on my actions based on two different dilemmas. In the first dilemma I take on a group perspective, excluding the individual. The other dilemma describes a situation where I as pedagogue perform an activity together with a child, focusing only on the individual perspective and excluding the group. The purpose of this essay is to get a deeper understanding of my own actions on the two arisen dilemmas. How can I know for sure that my chosen perspective is the right one to work by? Can I choose to focus on both the individual´s and the group´s perspective? Based on my two dilemmas, I have been able to carry out a study of how my actions could have been from different angles of approach by using essay as a method. This has been possible through reflection, discussions with classmates, mentor and analysis. In the study, I use Piaget´s and Vygotskij´s theories and thoughts, pedagogical literature, previous research, and essays to support my conclusions. My initial thought was to examine the perspective of both the individual and the group. But during the process, I came across more interesting areas and perspectives to study. My essay covers the Swedish curriculum, the importance of social interaction, the competent child, inclusion and exclusion, children with support needs, norm-critical approach and scientific basis, proven experience, and practical knowledge. In the last chapter, I highlight Aristotele´s concepts of techne (prociciency), episteme (knowledge) and fronesis (practical wisdom) and what the lack of these concepts contributed to. In my reflection and analysis, I describe what happened versus how I would have acted in a similar situation today. My research shows the lack of knowledge in the two different dilemmas contributed the exclusion of either the group or the individual based on my own interpretive precedence excluded.

Offentliga rum är en viktig beståndsdel av den urbana miljön och något många av oss tar för givet. Men är det offentliga rummet tillgängligt för alla eller kan platsens gestaltning exkludera vissa grupper från rummet? Den här studien syftar till att belysa dessa problem genom att undersöka tre olika offentliga platser i Karlskrona utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. För att undersöka platserna har tre fallstudier genomförts genom både systematiska- och deltagande observationer. Empirin från observationerna har sedan ställts mot kunskapsunderlageti en analys för att få en gedigen bild över hur tillgänglighetsanpassade platserna var. Sammanfattningsvis hade samtliga platser brister, men i varierande grad. Slutsatsen blev att en förändring måste ske, annars kommer denna rumsliga exkludering att fortgå.

Denna studie behandlar det breda och komplexa området exkludering på fritidshemmet. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare uppfattar att exkludering sker på fritidshemmet och belysa vilka metoder fritidslärare använder för att motverka exkludering. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer använts som forskningsverktyg. Studiens resultat visar att fritidslärarnas uppfattning är att exkludering sker mellan elever  under fria aktiviteter och lekar. Elever som har gemensamma intressen kan exkludera andra elever som inte har liknande intressen och som inte passar in i gruppen. Vidare är fritidslärarnas uppfattning att styrda aktiviteter kan motverka exkludering eftersom elever får samma förutsättningar att delta i aktiviteter och lekar. Fritidslärarna finns där för att styra och säkerställa så att inga elever känner sig utanför. Exempel på metoder som fritidslärarna brukar använda för att motverka exkludering är att läsa av situationer och ingripa om det behövs, ta en diskussion med elever och förklara hur den utsatta eleven känner sig, samt planera styrda lekar vilket ger fritidslärarna möjlighet att påverka elevernas deltagande. / This study addresses the broad and complex area of ​​exclusion at the leisure time centre. The purpose of this study is to investigate how leisure teachers perceive that exclusion takes place in the leisure time centre and what methods leisure teachers use to prevent exclusion. This is a qualitative study where semi-structured interviews were used as research tools. The study's results show that the leisure teachers' perception is that exclusion takes place between pupils during extracurricular activities and games. Pupils who share common interests may exclude other pupils who do not have similar interests and who do not fit into the group. Furthermore, the leisure teachers' view is that controlled activities can counteract exclusion because pupils are given the same conditions to participate in activities and games. The leisure teachers are there to guide and ensure that no pupils feel outside. Examples of methods that leisure teachers usually use to prevent exclusion are reading situations and intervening if necessary, discussing with pupils and explaining how the vulnerable pupil feels, and planning controlled activities that allow leisure teachers to influence pupil participation.

I dagens samhälle utgör offentliga platser en viktig roll för den sociala samvaron i staden. Offentliga platser ska vara tillgängliga för alla, vilket är något som anses vara en självklarhet och som tas för givet. Frågan som ställs i denna studie är huruvida de offentliga rummen i staden verkligen är tillgängliga för alla stadens invånare och besökare, oavsett funktionsvariation. För att besvara studiens syfte samt frågeställningar har kommunala dokument analyserats för att ta reda på hur en kommun arbetar med tillgänglighetsfrågor på en kommunövergripande nivå. En platsanalys har även genomförts på två offentliga platser, i detta fall två torg, för att undersöka tillgängligheten för personer med olika typer av funktionsvariationer. Resultatet från den insamlade empirin har sedan jämförts med resterande kunskapsunderlag för att komma fram till en slutsats kring platsernas tillgänglighet. Slutsatsen av studien visar att de valda platserna var delvis tillgängliga, men att mindre förändringar kan göras för att uppnå ökad tillgänglighet och användbarhet.

Författare: Frida Pettersson & Julia Norgren Datum: 2022-05-24 Nivå: Kandidatuppsats, företagsekonomi, 15 HP Handledare: Annika Schilling Examinator: Mikael Lundgren Titel: ”En så kallad sjuk organisationskultur” - En kvalitativ studie som belyser hur organisationskulturen kan ligga till grund för att människor lämnar en organisation Syfte: Studiens syfte är att klarlägga hur innehållet i en organisationskultur kan påverka människor att lämna alternativt bli uteslutna ur en organisation. Metod: Studien behandlar fenomenet organisationskultur och tog med utgångspunkt i detkomplexa ämnet avstamp i en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats. Studien har också tillämpat en fallstudiedesign där semistrukturerade intervjuer och kompletterande observationer varit den datainsamlingsmetod som nyttjats. Slutsats: Studiens resultat visar på att organisationskulturen är en bidragande faktor till att människor väljer att lämna alternativt blir uteslutna ur en organisation. Studien har belyst diverse strukturer inom organisationen som alla kan benämnas som tämligen ohälsosamma när man talar om organisationskultur. Vi kan med utgångspunkt i det konstatera att den ohälsosamma organisationskultur som idag präglar arbetsplatsen har bidragit till den höga personalomsättning och således också den exkludering som kommit att karaktärisera organisationen.  Nyckelord: Ohälsosam organisationskultur, maktstrukturer, ohälsosamt ledarskap, frånvarande ledarskap, exkludering. / Authors: Frida Pettersson & Julia Norgren Date: 2022-05-24 Level: Bachelor thesis, Business administration, 15 credits Advisor: Annika Schilling Examiner: Mikael Lundgren Title: “A so-called sick organizational culture” – A qualitative study that emphasizes how the organizational culture can be the reason behind why people are leaving an organization.  Purpose: The purpose of this study is to clarify how the content of an organizational culture can affect people to leave or be excluded from an organization. Method: The study addresses the phenomenon organizational culture and on the basis of the complexity of the subject a qualitative study with an abductive research approach was chosen. The study also applied a case study design where semi-structured interviews and supplementary observations where the data collection method that was used. Conclusion: The result of the study shows that the organizational culture is a contributor to why people leave or become excluded from an organization. The study has elucidatedstructures within the organization that can all be described as rather toxic when talking about organizational culture. Based on that we can ascertain that the organizational culture thatdistinguishes the workplace today has contributed to the high staff turnover and thus also the exclusion which has come to characterize the organization. Keywords: Toxic organizational culture, power structures, toxic leadership, absent leadership,exclusion.

The purpose of the study is to examine the leisure educators perspectives and attitudes regarding the inclusions and exclusions that occur between the pupils. A particular focus will be the dilemma of the right to protect a comradeship versus the obligation to give others access. The survey questions are: How do the leisure educators perceive that inclusions and exclusions take place between the pupils? How do leisure educators work to make pupils feel involved in comradeships? How do the leisure educators react to the dilemma that can arise when a choice must be made between, on the one hand, protecting a comradeship and, on the other hand, ensuring that all pupils are given access? The theoretical starting points of the study are Foucault's theory of power and relational pedagogy with the analytical concepts alienation and co-existence and collaboration. The study method is five semi-structured interviews with a total of six working leisure educators. Prominent conclusions are: that exclusions have a negative effect on well-being and schooling. Leisure educators way of working is that the pupils should be able to accept each other rather than that they should necessarily be good friends. In relation to the dilemma, we have stated that not all pupils always need to be involved in a particular comradeship, but that it is important to work for everyone to have someone. / Studiens syfte är att undersöka fritidshemspersonalens perspektiv och förhållningssätt gällande de inkluderingar och exkluderingar som sker inbördes mellan eleverna. Ett särskilt fokus kommer att vara dilemmat kring rättigheten att skydda en praktikgemenskap kontra skyldigheten att ge andra tillträde. Undersökningsfrågorna är: Hur upplever fritidspersonalen att inkluderingar samt exkluderingar sker inbördes mellan eleverna? Hur arbetar fritidspersonalen för att elever ska känna sig delaktiga i gemenskaper? Hur ställer sig fritidspersonalen till det dilemma som kan uppstå när ett val måste göras mellan å ena sidan att skydda en praktikgemenskap och å andra sidan att säkerställa att alla elever ges tillträde? De teoretiska utgångspunkterna för studien är Foucaults teori om makt och den relationella pedagogiken med analysbegreppen alienation samt sam-varo och sam-verkan. Studiens metod är fem semistrukturerade intervjuer med totalt sex arbetande fritidspersonal. Framträdande slutsatser är: att exkluderingar och utanförskap påverkar välmående och skolgång negativt. Att personalens arbetssätt är att eleverna ska kunna fungera tillsammans snarare än att de nödvändigtvis ska vara goda vänner. I förhållande till dilemmat har vi konstaterat att alla elever inte alltid behöver få vara med i en särskild gemenskap, men att det är viktigt att arbeta för att alla ska ha någon.

The thesis is based on examining how authorities and organizations work to counter segregation in Norrby and to integrate citizens into society. To get the question answered, semistructured interviews were used, where different officials from each authority and organization were digitally interviewed about how their workplace works to counter segregation and integrate citizens into society. The theoretical starting points of the thesis consist of habitus, Bourdieu's capital theory, social stratification, the Winston Parva model and finally the integration model. The results show that authorities and organizations work by building trust, giving lectures about the society, creating activities and supporting residents to apply for jobs and enter the labor market. In summary, all authorities work in their own way to create integration and counteract segregation in Norrby. / Uppsatsen bygger på att undersöka hur myndigheter och organisationer arbetar för att motverka segregation på Norrby och för att integrera medborgarna ut i samhället. För att få frågeställningen besvarad användes semistrukturerade intervjuer, där fick olika tjänstemän från respektive myndighet och organisation intervjuas kring hur deras arbetsplats arbetar för att motverka segregation och integrera medborgarna ut i samhället. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter består av habitus, Bourdieus kapitalteori, social skiktning, Winston Parva- modellen och slutligen integrationsmodellen. Resultaten visar att myndigheter och organisationer arbetar genom att bygga förtroende, hålla i föreläsningar, skapar aktiviteter och stöttar invånarna med att söka jobb och gå ut på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis jobbar samtliga myndigheter på sitt sätt för att skapa integration och motverka segregation på Norrby.

The purpose of the study is to increase knowledge about leisure leaders' experiences of and opportunities to counteract exclusion and crime among young people in socially disadvantaged suburban areas, and what risk and protection factors they perceive to be important for exclusion and crime. The study is of a qualitative method based on hermeneutic theory of science. Four interviews were conducted with leisure leaders divided into three leisure centers. The correspondents consisted of three men and a woman of different ages and with varying work experience and varying ethnicities. The intention with the correspondents and the choice of a semi-structured interview guide was to gain an increased perspective on the chosen topic. The results indicate that the various systems in Bronfenbrenner's ecological system theory have a strong impact on young people in socially disadvantaged areas. The different system theories have protective and risk factors for the youth.

En del elever i dagens skola blir placerade i särskilda undervisningsgrupper. När skolan inte klarar av att tillgodose elevens behov kan det bli aktuellt med en placering. Hemskolan ska ha prövat flera alternativa lösningar, som anpassats efter den enskilda eleven, innan en placering kan bli aktuell. Syftet med placeringen kan vara att erbjuda en personlig riktad pedagogik och att ge eleven förutsättningar att utveckla självkänsla, självförtroende och självtillit. Målet med en placering är att eleven ska kunna återgå till sin hemskola och fortsätta sin skolgång där, med det stöd eleven behöver. Jag har i min studie intervjuat sex rektorer med syfte att ge en beskrivning av hur uppföljning, utvärdering och återgång till hemskolan ser ut för elever i särskild undervisningsgrupp. Fokus har också legat på hur rektorerna ser på inkludering respektive exkludering vid placering i särskild undervisningsgrupp. Resultatet av min studie visar att rektorerna har en enad syn vad gäller inkludering och exkludering. De menar att eleven kan känna sig exkluderad i en inkluderande verksamhet. När eleven är i så stora svårigheter att rektorerna ansöker om en plats i en särskild undervisningsgrupp är det svårt att få till en lyckad inkludering på hemskolorna, de anser sig har prövat allt och ser inget annat alternativ. De nämner också att låg måluppfyllelse, sociala problem ochatt  en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan vara anledningar till placering. Vad gäller samverkan anser rektorerna överlag att det kan bli bättre, fler personer runt eleven behöver vara med i uppföljning och utvärdering av elevens placering, i dagsläget ligger detta på hemskolans rektor och chef för den särskilda undervisningsgruppen. Här finns utvecklingspotential. Avslutningsvis behöver arbetet kring elevens återgång ses över. I dagsläget finns enligt de rektorer jag har intervjuat ingen plan för detta utan mycket sker genom samtal och inget dokumenteras. Att ha tydliga mål och åtgärder ses som nödvändigt för eleven ska ha möjlighet att komma tillbaka till sin hemskola, annars tenderar placeringen att bli permanent och så ska inte vara fallet.

Samkönade individer exkluderas i vardagliga sammanhang utefter sexualitetens normer. I föreliggande studie var syftet att få en fördjupad förståelse av hur samkönade föräldrar upplever bemötandet inom förskola/skola och vården. Studien är uppbyggd av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor där fem kvinnor samt fem män deltagit. Under tolkningsprocessen användes en tematisk analys. I resultatet presenteras respondenternas upplevelser av bemötandet inom förskola/skola och vården mestadels positivt, dock finns det specifika sammanhang där respondenterna upplevt obekväma situationer. Flera av respondenterna nämner att personalen behöver ha ett mer normkritiskt arbetssätt för att på så vis inkludera alla i bemötandet. Respondenterna upplever att de obekväma situationerna uppstår på grund av kunskapsbrist och att personalen är i behov av kompetensutveckling.Resultatet visar att respondenterna är trygga i sig själva och har utvecklats positivt enligt identitetsprocessen därför lägger de ingen större vikt i ett sämre bemötande samt hur samhällets normer påverkar individens självkänsla när de avviker från det som anses vara normalt. Diskussionen handlar om hur och varför sociala kategoriseringar bildas samt varför de existerar. En slutsats är att klimatet för samkönade individer är öppet men att heteronormen är starkt implementerat i samhällets strukturer och kan skapa exkludering. / Same-sex parents often feel excluded in everyday contexts due to the norms of sexuality. The aim of this study is to gain a deeper understanding of how same-sex parents experience treatment in preschool/school and healthcare. The study is based on a qualitative method with semistructured interview questions where five women and five men participated. The interviews have been thematically analyzed. The result presents the respondents' experiences of treatment in preschool/school and healthcare as mostly positive, while some respondents experienced uncomfortable situations in specific contexts. Several of the respondents mention the need for a more norm-critical approach among employees in preschool/school and healthcare in order to include all parents. The study further states that the respondents are confident in themselves and have developed positively pursuant to the identity process, and thus do not lay much importance in inferior treatment and do not experience that a deviation from societal norms have much impact on the individual's selfesteem. The discussion addresses the creation of social categorization and why it still exists in preschool/school and healthcare. One conclusion of this study is that the climate for same sex parents today is considered to be open albeit the heteronormativity is strongly implemented in preschool/school and healthcare which can create exclusion.