Mot bakgrund av samhällsdebatten kring skjutningar, vem som utför och drabbas av dessa och var de sker, har jag i min studie velat undersöka vilka diskurser som reproduceras i polisens pressmeddelanden om pilotprojektet Sluta skjut. Min studie har gjorts utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. I och med att media spelar en avgörande roll i formandet av allmänna attityder hoppas jag kunna bidra till en medvetenhet om pressmeddelandets roll i medieproduktionen. Framför allt hoppas jag öka kunskapen om hur språket i allmänhet och benämningar i synnerhet påverkar vem som inkluderas respektive exkluderas ur ett sammanhang. Med diskurshistoriska analysverktyg har jag analyserat de 16 pressmeddelanden publicerade av polisen om Sluta skjut. Pressmeddelandena publicerades på webbsidan polisen.se mellan oktober 2018 och oktober 2021. Resultatet ger en tydlig bild av hur pressmeddelandena bidrar till en distansering mellan olika sociala aktörer. Vi ser hur avsändaren (Sluta skjut och dess myndigheter) benämns som vi. Samtidigt benämns de som projektet riktas till (de som antas ansvariga för våldet) för de eller dem. De sistnämnda beskrivs också i omfattande utsträckning med adjektiv som kriminella eller våldsamma. Detta samtidigt som avsändaren snarare beskrivs med hjälp av aktiva verb. På detta sätt skapas två olika identiteter.

I den svenska förskolan har alla barn rätt till en likvärdig utbildning och att få sina behov tillgodosedda. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter förskollärare har av barn i behov av särkilt stöd och för hur de arbetar för att inte exkludera dessa barn. Frågeställningarna är: Vilka erfarenheter har förskollärare av barn i behov av särkilt stöd? Vilka erfarenheter har förskollärare om exkludering och inkludering av barn i behov av särkilt stöd? Metodiska ansatsen i denna studie har varit kvalitativ och empirin som samlats in var genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att förskollärare är överens om att förskolans läroplan inte ger något stöd för hur de ska arbeta med barn i behov av särkilt stöd. Det framkommer i resultatet att förskollärare har en del erfarenheter, men att de inte har tillräcklig kompetens för hur de ska arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Det framkommer även att förskollärarna får stöd av olika instanser, men på olika vis och att inkludering innebär en mer likvärdig och rättvis utbildning. Sammanfattningsvis är detta område övergripande stort och för att kunna möta barn i behov av särkilt stöd bör förskollärares kompetensutveckling öka.

Det finns en genomgående känsla i tidigare forskning att med rätt hjälp och stöd är livet mot självständighet för personer med schizofreni en möjlighet. Syftet med denna studie var att belysa sociala exkluderings- och inkluderingsprocesser relaterade till personer med schizofreni och om ett självständigt liv på samma premisser som andra personer är möjligt. Syftet var även att undersöka hur vårdboenden i Sverige arbetar för att stödja personer med schizofreni mot inkludering och självständighet. Metoden i denna studie var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Teman identifieras för att jämföra datan med tidigare forskning och analysera resultat genom teorin om social inkludering och exkludering. Resultatet visar att personer med schizofreni är en starkt exkluderad grupp. Vårdboenden gör sitt yttersta för att inkludera denna grupp, dock ligger fokus främst på återhämtning, hjälp och stöd eftersom denna grupp sällan lever ett självständigt liv. / There is a general feeling throughout earlier research that with the right help and support life towards independence for people with schizophrenia is a possibility. The aim of this study was to shed light on exclusion and inclusion processes related to people with schizophrenia and if independent life on the same premises as other people is possible and how care homes in Sweden work in order to support people with schizophrenia towards social inclusion and independence. For this study a qualitative semi structured interview method was used with 8 participants. Thereafter could themes be identified in order to compare data to research and analyze results through social inclusion and exclusion theories. Results of the study show that people with schizophrenia are a highly excluded group. Care homes do their foremost to include this group, however focus is on recovery, help and support as this group rarely lead an independent life.

Denna studie syftar till att undersöka vilket stöd maskrosbarn (barn till föräldrar med beroendesjukdom) fick från samhället under barndomen och vilka strategier vuxna kan identifiera sig med idag när de pratar om sina erfarenheter som maskrosbarn. I denna studie har vi använt oss av Thomas Scheffs, Erving Goffmans, John Bowlbys, Peter L. Berger och Thomas Luckmann teorier som är sociala band, skammens sociala funktioner, fasad, anknytningsteorin och socialisation. Dessa teorier har varit tillämpliga för att får en fördjupad förståelse för maskrosbarnens livssituation. Denna studie baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av kvalitativ textanalys där vi studerat tio olika blogginlägg följt av fem vetenskapliga artiklar kring ämnet. En gemensam nämnare bland maskrosbarnens erfarenheter är det stora ansvarstagandet som barnen fick bära på till följd av föräldrarnas beroendesjukdom. Resultatet av denna studie visade att ett ändrat tankesätt är ett gott verktyg till en förändrad livssituation och att stöd från omgivningen kan vara till stor hjälp. Frågorna som grundas i vår studie är: 1. Vilka olika strategier kan vuxna identifiera sig med idag när de pratar om deras erfarenheter som maskrosbarn? 2. På vilket sätt känner maskrosbarn idag att de fick hjälp av samhället i sin barndom. / This study aims to investigate what support invulnerables (kids to parents with an addiction) received from society during their childhood and what strategies adults can identify with today when they talk about their experiences as invulnerables. In this study, we have used the theories of Thomas Scheff, Erving Goffman and John Bowlby, Peter L. Berger and Thomas Luckmann which are social ties, the social functions of shame, the facade, the theory of attachment and socialization. These theories have been applied to gain an in-depth understanding of the life situation of invulnerables. This study is based on a qualitative research method in the form of qualitative text analysis where we studied ten different blog posts followed by five scientific articles on the subject. A common denominator among the invulnerables experiences is the great responsibility that the children had to bear as a result of the parents' addiction. The results of this study showed that a changed way of thinking is a good tool for a changed life situation and that support from the environment can be very helpful. The questions based on our study are: 1. What different strategies can adults identify with today when talking about their experiences as invulnerables? 2. In what way do invulnerables today feel that they received help from society in their childhood.

Första kvartalet år 2023 var det 6098 personer som satt frihetsberövade på Kriminalvårdens anstalter runt om i Sverige. Gemensamt för dem är att de saknar tillgång till internet och annan digital teknik. Frihetsberövade är en grupp som tvingats in i ett digitalt utanförskap, till följd av straffet de avtjänar. Det finns idag inte så mycket forskning om hur man från samhällets sida ser på digitalt utanförskap i just den här kontexten. Utifrån det har studiens fokus och forskningsfrågor tagits fram; 1) Vilka inbyggda motsättningar finns det när det kommer till användning av digital teknik på svenska kriminalvårdsanstalter? och 2) Hur kan dessa motsättningar påverka de frihetsberövade med beaktning av digitalt utanförskap? Syftet med studien är att utforska och kritiskt granska Kriminalvårdens arbete med digital teknik för frihetsberövade, samt hur de arbetar proaktivt för att undivka digitalt utanförskap. Tidigare forskning handlar om hur andra länder arbetar med digital teknik inom kriminalvård, styrande principer som bör följas, dilemman som kan finnas samt relationen mellan socialt och digitalt utanförskap. Studien triangulerar mellan tre datainsamlingsmetoder; semistrukturerade intervjuer, dokumentstudier och en deltagande observation. Resultaten visar att det finns vissa existerande insatser inom Kriminalvården, men även en hel del möjligheter, dilemman och framtida förhoppningar. En tematisk analys har genomförts, vilken pekar på fyra olika motsättningar när det kommer till digital teknik för frihetsberövade; 1) normalitet kontra bestraffning, 2) frigivningsförberedelser kontra omöjliggöra fortsatt kriminell verksamhet, 3) differentiering kontra likabehandling och 4) digitalisering kontra mänskligt möte. Slutsatsen för studien blir således att alla dessa delar bör beaktas för att motverka digitalt utanförskap samtidigt som man upprätthåller en rimlig säkerhetsnivå och andra viktiga delar. Studien bidrar med att identifiera sådana motsättningar och hur de kan ses ur ett perspektiv av digitalt utanförskap, men det finns även delar som studien inte täcker. Vidare forskning bör därmed fokusera mer på de frihetsberövades perspektiv och hur begränsningar och existerande digital teknik faktiskt har påverkat dem. / The first quarter of 2023, there was 6098 individuals registered in prisons around Sweden. What they have in common is that they lack access to the internet and other digital technology. Prisoners are a group forced into a digital exclusion, as a result of the sentence they are serving. There is not much research today on societys' view of digital exclusion in this particular context. Based on that, the study's focus and research questions have been developed; 1) What built-in contradictions are there when it comes to the use of digital technology in Swedish correctional institutions? and 2) How can these contradictions affect the prisoners considering digital exclusion? The purpose of the study is to explore and critically review the Swedish Correctional Service's work with digital technology in release preperations, as well as how they work proactively to avoid digital exclusion. Previous research focuses on how other countires work with digital technology within Correctional Services, governing principles that should be followed, dilemmas that can exist with it and the relationship between social and digital exclusion. The study triangulates between three data collection methods; semi-structured interviews, document studies and one participatory observation. The result has shown both existing initiatives within the Correctional Service, but also a lot of opportunities, dilemmas and future hopes. The thematic analysis points to four different contradictions when it comes to digital technology for prisoners; 1) normality versus correction, 2) release preperation versus making further criminal activity impossible, 3) differentation versus equal treatment, and 4) digitization versus human encounter. The conclusion of the study is thus that all these elements should be considered in order to counteract digital exclusion while maintaining security and other important elements. The study contributes to identifying which contradicitions really exist and how they can be viewed from a perspective of digital exclusion, but there are also parts that the study does not cover. Further research should therefore focus more on the prisoners' perspective and how limitations and existing digital technology have actually affected them.

År 2015 drabbades Europa av en stor flyktingkris, däribland Sverige, där många ensamkommande flyktingar från framförallt Syrien och Afghanistan flydde till Sverige för att söka skydd. Syftet med denna studie är att undersöka de syriska ensamkommande flyktingarnas upplevelse av sin integrationsprocess i Sverige och vad som kan ha varit försvårande för integrationen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi utgick från en given intervjuguide. Vårt urval har varit syriska ensamkommande flyktingar, som var mellan 16-22 när de kom till Sverige 2015 och senare. De teoretiska utgångspunkterna har varit Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM), Erving Goffmans teori om stigma, samt stämplingsteorin. Resultatet visade på att de syriska ensamkommande flyktingarnas tid i Sverige har varit svår med många utmaningar. Det framgår att sociala förbindelser är mycket viktiga för de unga ensamkommande, eftersom det i sin tur påverkar den sociala hälsan och upplevt välbefinnande. För att kunna skaffa sig kontakter måste man behärska det svenska språket, men även andra faktorer var avgörande för om man kunde integreras i samhället. / In 2015, Europe was hit by a major refugee crisis, including Sweden, where many unaccompanied refugees from mainly Syria and Afghanistan fled to Sweden to seek protection. The purpose of this study is to investigate the Syrian unaccompanied refugees' experience of their integration process in Sweden and what may have made integration difficult. We have used qualitative interviews where we started from a given interview guide. Our sample has been unaccompanied Syrian refugees, who were between 16-22 when they came to Sweden in 2015 and later. The theoretical starting points have been Aaron Antonovsky's theory of sense of coherence (KASAM), Erving Goffman's theory of stigma, and the labeling theory. The results showed that the Syrian unaccompanied refugees' time in Sweden has been difficult with many challenges. It appears that social connections are very important for the young unaccompanied minors, as this in turn affects social health and perceived well-being. In order to make contacts, one must master the Swedish language, but other factors were also decisive for whether one could be integrated into society.

Introduktion: För att få tillgång till hälsoinformation och digitalt hälsostöd är det idag nödvändigt att ha tillgång till internet. Hemlöshet är en multidimensionell fråga som är förknippad med dålig hälsa, inklusive kronisk och psykisk sjukdom, funktionella begränsningar, kognitiv nedsättning och eventuell beroendeproblematik, där strukturell hemlöshet blir allt vanligare. Syftet: syftet var att undersöka om det finns ett digitalt utanförskap bland hemlösa och att ge en förståelse kring hinder och möjligheter.  Metoden: som användes var en systematisk litteraturöversikt. Analysmetoden var en induktiv tematisk analys av 20 artiklar. För att hitta relevanta studier använde avhandlingen specifika nyckelord för att söka i PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet lyfte fram sex teman: demografiska kategorier, många hemlösa har tillgång till internet och mobil, instrumentell användning, m-hälsa, hinder och barriärer. Resultatet visade att ålder, kön och utbildning är viktiga faktorer, och bristande utbildning är den största faktorn till digitalt utanförskap. Slutsats: Studien undersökte hur hemlösa påverkas av digitalt utanförskap och fann att bristande utbildning och hög ålder hindrar deras användning av teknik, trots att de har tillgång till internet och mobiltelefoner. Studien visade också att hemlösa sällan använder teknik för hälso ändamål. För att öka inkluderingen av hemlösa på samhällsnivå bör det finnas fler offentliga miljöer och utbildning i teknologisk användning. / Introduction: To access health information and digital health support today, it is necessary to have access to the Internet. Homelessness is a multidimensional issue associated with poor health, including chronic and mental illness, functional limitations, cognitive impairment, and potential addiction issues, where structural homelessness is becoming increasingly common. Aim: The purpose was to investigate whether there is a digital divide among the homeless and provide an understanding of barriers and opportunities. Method: The method used was a structured literature review. The analysis method was an inductive thematic analysis of twenty articles. To find relevant studies, the dissertation used specific keywords to search PubMed and CINAHL. Results: The results highlighted six themes: demographic categories, many homeless have access to the internet and mobile phones, instrumental use, m-health, barriers and obstacles. The results showed that age, gender, and education are important factors, and lack of education is the biggest factor contributing to digital exclusion. Conclusion: The study examined how homelessness is affected by digital exclusion and found that lack of education and advanced age hinder their use of technology, despite having access to the internet and mobile phones. The study also showed that the homeless rarely use technology for health purposes. To increase the inclusion of the homeless at the societal level, there should be more public environments and education on technology use.

Under 2015 migrerade ett stort antal flyktingar från Syrien som sedan kom att stanna i Sverige. Resan mot att känna sig inkluderad i samhället ser olika ut med olika faktorer som spelar in för hur migranterna uppfattar att de blivit mottagna i det nya landet. Till följd av den nutida flyktingkris som uppkommit då ukrainska medborgare flyr Ukraina, har bemötandet sett olika ut i denna flyktingkris mot hur syriska flyktingar porträtterats och mottagits. Därmed syftade studien att genom semistrukturerade intervjuer, utforska hur mottagandet i Sverige kan uppfattas av syriska migranter som levt här sedan 2015. Studien utforskade upplevelsen av respondenternas uppfattning om Migrationsverket. Vidare undersöktes även respondenternas intryck om medias skildringar. Slutligen undersökte om de känner sig inkluderade eller exkluderade i samhället till följd av deras upplevelse med migrationsverket samt medias porträtteringar och skildringar av syrier. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt utifrån teorierna ”vi och dom”, ”social identitet” och ”avhumanisering” och visade på att det finns uppdelningar i samhället och känsla av ”vi och dom”, osäkerheter i social identitet samt kopplingar till känsla av avhumanisering. Slutsatser som dras i studien är att respondenterna visade vardagliga upplevelser och bidrog till en bredare bild av Sveriges mottagande och positiva och negativa upplevelser av migrationsverket och media. De visade även på blandade åsikter och angav tydliga bidragande faktorer som påverkat deras känsla av exkludering och inkludering som även varierade beroende på tidpunkt och sammanhang för respondenterna.

För att organisationer ska få tillgång till olika kunskaper, perspektiv och idéer är det nödvändigt för organisationer att välkomna människor från olika bakgrund och med olika erfarenheter till organisationen och dess processer. Därför har många organisationer implementerat ett förändringsarbete för mångfald och inkludering. Syftet med studien är att studera hur förändringsledning för mångfald och inkludering kan dra nytta av att undersöka både organisationskultur och lärandesituationer som ämnar sprida kunskap och skapa medvetenhet om mångfald och inkludering bland medarbetare. Studien utgörs av två undersökningar i en teknikutvecklande organisation. Den ena undersöker hur en organisationskultur är mer eller mindre inkluderande för olika medarbetade i organisationen. En tematisk analys av fritextsvar från en medarbetarundersökning används. Resultatet visar aspekter och mönster i organisationskulturen och urskiljer processer som är mer eller mindre inkluderade för vissa medarbetare. Den andra undersökningen undersöker en lärandesituation som har till syfte att sprida kunskap och skapa medvetenhet om mångfald och inkludering bland medarbetare. Genom en analys synliggörs vilket kunskapsinnehåll som framförs. Kunskapsinnehållet kommer påverka lärandets potential för att förändra en organisationskultur. Hur kunskapsinnehållet kan utformas för mer ändamålsenligt förändringsarbete analyseras. En diskussion om hur lärande kan påverka organisationskulturen lyfter vikten av kollektiv kunskap och gemensam förståelse om strukturella ojämlikheter i organisationen. / For organizations to harvest different knowledge, perspectives and ideas, it is essential for organizations to welcome people from different backgrounds and with different experiences to the organization and into organizational processes. Therefore, many organizations have implemented a change management for diversity and inclusion. The purpose of this study is to develop support for how change management for diversity and inclusion can benefit from an examination of both an organizational culture and a learning praxis that aim to develop knowledge and awareness of diversity and inclusion. The study provides two examinations in an organization of technical development. One investigate how an organizational culture can be inclusive or exclusive for different employees within the organization. Both a theoretical and an empirical thematic analysis of free text answers from an employee survey are used. The result shows aspects and patterns of organizational culture and distinguish processes that are inclusive or exclusive for different employees. The other examination evaluates a learning situation that aims to develop knowledge and awareness of diversity and inclusion among employees. Through an analysis, the content of the learning situation is shown. The content will affect the potential to change the organizational culture. How knowledge content can be designed for more appropriate change management is analysed. A discussion of how learning can change organizational culture, highlights the importance of collective awareness and of mutual understanding of structural inequality in organizations.

Förskolan i Sverige ska verka för alla barn och dess likheter och olikheter. Alla barn har rätt till att utvecklas och känna glädjen i att få lyckas. Förskolan är en social arena där mänger av människor möts oberoende av kultur eller funktion. Det svenska samhällets skolsystem har lagar och läroplaner ett förhålla sig till när det kommer till inkludering och anpassningar av alla barns olika förutsättningar, både fysiska och psykiska. Syftet med studien är att undersöka förskolans personal om deras erfarenheter och tankar kring inkludering och begreppet en förskola för alla. Frågeställning som genomsyrar studien var Vilka möjligheter respektive hinder ser förskolepersonalen för barnens rätt till inkludering? För att ta reda på detta har vi gjort en intervjustudie med förskollärare och barnskötare som alla verkar inom förskolan. Vi kommer i studien att använda begreppet pedagog som ett samlingsnamn för förskollärare och barnskötare. När det gäller tidigare forskning som uppmärksammas i vår undersökning har vi valt att hålla oss till det studiens syfte och frågeställning kommer belysa. Studien ses och analyseras ur ett dilemmaperspektiv eftersom frågor som rör områden likt dessa är omslutna av många dilemman, vilket även ses i studiens avslutande resultat.