Today’s schools agrees that there are students that are in need of special help in school, but how this help best connects to the students can the schools not agree about. That’s why I in this essay have chosen to look closer at four different compulsory schools and they’re teaching of students requiring special help. I choose to look at two community schools and two open schools. The aim with this essay is to see if the teaching of students in need of special help is different or the same on the four schools. One of the theories that I have used is Haug´s theory about segregated and included integration. In my essay I have used qualitative research interview. I have interviewed one person from each school management. The result shows that it is not the way the schools teach the students that is important, instead the schools see the contacts between families and the school and the personals attitude agents the students as the most important factor when they work with this students.

Studien undersöker flerspråkiga föräldrars erfarenheter av upplevt socialt stöd i föräldrarollen till ett barn med kommunikationsnedsättningar. Forskningsfrågorna berör även vilken betydelse stödet får för kontakten med barnet. Metoden som använts är en sekventiell mixad metod (enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer) som utgår från en transformativ strategi. Studiens vetenskapsteoretiska ansats grundar sig i Benno Herzogs teori om social diskursiv exkludering och analysen utgår från Barreras samt Hellers och Swindles grundantaganden om upplevt socialt stöd. Respondenterna deltog i utbildningarna TAKK på Modersmålet och FAMN som anordnades av Projekt TAKK för Språket i Göteborg. Resultaten visar att föräldrarna i studien upplevde socialt stöd utifrån att utbildningarna anpassades och erbjöd: språkstöd på modersmålet, samtal kring användning av alternativ och kompletterade kommunikation (AKK) tillsammans med modersmålet samt samtal om funktionsnedsättningar och samhällstöd. Därutöver visar resultaten att föräldrarna, genom dessa anpassningar, upplever en ökad förståelse för stöddiskursen och stärkt självförtroende. Detta, i sin tur, leder till att föräldrarna upplever större handlingsutrymme i stressrelaterade situationer och en ökad benägenhet att söka och ta emot stöd. / The study examines multilingual parents' experiences of perceived social support when parenting a child with communication impairments. Research questions also deal with the importance of perceived social support for the contact between parents and child. The method used is a sequential mixed methodology (survey and focus group interviews) based on a transformative strategy. The study's scientific theoretical approach is based on Benno Herzog's theory of social discursive exclusion and the analysis starts from Barrera´s and from Heller´s and Swindle´s basic assumptions about perceived social support. The respondents participated in the parenting programs TAKK på Modersmålet and FAMN, that focused the use was of AAC (augmentative and alternative communication) together with the mother tongue, which was organized by the project TAKK för Språket (AAC for multilingualism) in Gothenburg. The results show that the parents in the study perceived social support when the education programs were adapted and offered language support in the mother tongue, discussions about the use of AAC together with the mother tongue (AAC) and information about disabilities as well as information about society’s support system. In addition, the results show that parents, through these adjustments, experience an increased understanding of support discourse and strengthened confidence. This, in turn, leads to parents´ experience of greater freedom of action in stress-related situations and therefor an increased inclination to seek and receive support. / El estudio examina las experiencias de apoyo social percibido por los padres multilingües en relacion al cuidado de un niño con problemas de comunicación. Las preguntas de investigación también se ocupan de la importancia del apoyo social percibido para el establecimiento del contacto entre padres e hijos. El método utilizado es una metodología mixta secuencial (encuesta y grupos de enfoque) basado en una estrategia transformadora. El enfoque teórico científico del estudio se basa en la teoría de la exclusión social discursiva de Benno Herzog y el análisis parte de los conceptos de apoyo social percibido que Barrera y Heller & Swindle describen. Los participantes formaron parte de los cursos para padres TAKK på Modersmålet y FAMN, que enfatizaron el uso de la CAA (comunicación aumentativa y alternativa) junto con la lengua materna, los cuales fueron organizados por el proyecto TAKK för Språket (AAC para el multilingüismo) en Gotemburgo, Suecia. Los resultados muestran que los padres de familia en el estudio perciben apoyo social a partir de que el contenido de los cursos para padres ofrecieron: apoyo en el idioma materno, discusiones sobre el uso de la AAC junto con la lengua materna, información acerca de diferentes discapacidades e información sobre el sistema de apoyo social en Suecia. Además, los resultados muestran que los padres, a través de estos ajustes, experimentan una mayor comprensión del discurso de apoyo a la comunicación lo cual refuerza su autoconfianza. Esto, a su vez, ayudo a los padres a experimentar una mayor libertad de acción ante situaciones estresantes, lo cual aumento la propensión de los padres a buscar y aceptar apoyo.

Mitt syfte med detta arbete är att utifrån barnens perspektiv ta reda på vad ett antal barn säger om att skydda sin lek mot andra barn som vill vara med. Denna studie bygger på sex stycken barnintervjuer där tolv barn ingår. Dessa intervjuer är därmed gjorda i par utifrån från en kvalitativ ansats där jag använt mig av en semistrukturerad intervjumetod. Genom dessa intervjuer har barnen beskrivit hur normen alla får vara med är tydligt förekommande på deras förskolor. De berättar hur denna norm kan komma i konflikt med deras egna intresse av att skydda sina lekar mot nya deltagare. Barnen beskriver då hur olika kategorier av barn kan blir uteslutna. Vidare berättar de hur de genom olika strategier kringgår denna norm och genom att använda sig av dessa strategier får de inflytande över vilka som får vara med. Ytterligare en sak barnen talade om var hur pedagogernas roll spelar roll i hur barnens kamratkulturer formas och hur normer efterlevs. / My purpose with this work is to find out what children say about protecting their play from other children who want to participate. This study is based on six child interviews involving twelve children. These interviews are thus made in pairs from a qualitative approach where I used a semi-structured interview method. Through these interviews, the children described how the norm “all get to be with” is clearly occurring at their preschools. They tell us how this standard may conflict with their own interest in protecting their plays against new entrants. The children then describes how various categories of children can be excluded. Furthermore, they tell how the various strategies to circumvent this norm and by making use of these strategies, the influence over who gets to be with. One more thing the children talked about was how their teachers plays a role in how the children's peer cultures shaped and how standards are complied with.

En rad problem uppstår när världen blir allt mer digitaliserad. När samhället och dess bärande tjänster förflyttas från det fysiska mötet till den digitala arenan riskerar människor med bristande digitala kompetenser att bli exkluderade. I och med detta demokratiproblem har biblioteken tilldelats en del av ansvaret för att arbeta med dessa frågor genom uppdraget som kunskapsspridare inom IT. I tidigare studier har det framkommit att det finns oklarheter i hur detta uppdrag ska tolkas, att det finns bristande digitala kompetenser för att utföra uppdraget, samt att biblioteket har en viktig samhällelig roll i dessa frågor. Denna intervjustudie utförd i Stockholmsregionen har haft för avsikt att undersöka bibliotekariers syn på de utmaningar detta uppdrag innebär, samt att applicera det teoretiska ramverket DigComp för att utforska vilka digitala kompetenser som relaterar till biblioteksbesökarnas hjälpbehov i digitala frågor. Studiens teoretiska analys visar att besökarnas digitala hjälpbehov i olika grad relaterar till alla de kompetensområden DigComp presenterar vilket kan bidra till att sätta ord på besökarnas hjälpbehov, utröna vilka digitala kompetenser bibliotekspersonal kan tänkas behöva inneha samt bidra till beslutsprocessen kring vad uppdraget inom det digitala området bör innefatta. Studiens tematiska analys visar att informanterna delvis inte har den tid, det intresse eller de digitala och pedagogiska kompetenser som krävs för att kunna fullfölja det uppdrag som tilldelats. Det kan därför också ses som paradoxalt att denna yrkesgrupp tilldelats detta uppdrag. / A series of problems arise when the world becomes increasingly digital. When society and its supporting services move from physical meetings to the digital arena, individuals with lacking digital competences risk being excluded. Due to this democracy problem the Swedish public libraries have been assigned one part of the responsibility to convey knowledge regarding information technology. In previous studies it has been found that there are uncertainties in how this commission is to be interpreted, that the librarians are lacking digital competences for fulfilling this task and that the library also has an important societal role to play in these issues. This interview study conducted within the Stockholm region has been designed to investigate the librarians' views on the challenges posed by this commission, as well as applying the theoretical framework DigComp to explore which digital competences are related to library visitors' digital needs. The theoretical analysis of this study shows that the visitors' digital needs relate to all of the competences presented in DigComp in various degree. This knowledge can help to express which competences relate to the needs of visitors, identify the digital competences that library staff may need to possess and contribute to the decision-making process regarding what the mission within the digital field should include. The thematic analysis of the study shows that the interviewed librarians in part do not have the time, interest or digital and educational competences required to complete the assignment commissioned to the public libraries. It can therefore also be seen as paradoxical that this profession of librarians has been assigned to this specific task.

The aim of this sociological study is to understand whiteness in relation to available selections of makeup products. The research was made in a small town in Sweden. Data has been gathered from local stores and their selection of makeup with availability of makeup that resembles and matches ones own skin color. The theory includes earlier studies that are considered relevant for the study and also historical background. This is used to explain how whiteness is produced and reproduced and the notion of Swedes as white and discoures therein. The result show that 99 percent of makeup available is for white skin not for dark skin. The reproduction of whiteness directly dictates the available selection of makeup. This confirms the aim of the study that dark skin is excluded and that whiteness in relation to available makeup. / Uppsatsen undersöker hur utbud av foundation i en svensk småstad kan förstås i relation till normer om vithet. Utbudet hos samtliga butiker i staden har räknats. För att förtydliga vilka hudfärger som analyseras i uppsatsen används som analysverktyg en ”karta” över hudfärger, avsedd för konsumenter att finna sin rätta foundation utifrån vilken hudfärg som mest liknar sin egen. Teoridelen innehåller tidigare studier som anses vara relevanta analysverktyg för att kunna besvara syftet. Inläsning av studier om vithetsnorm samt inläsning av historia har ansetts relevant för att förstå de strukturer och relationer som har inverkan på normer om vithet. Teoridelen sammanfattar och presenterar därför relevant historia, om hur föreställningen om svensken som vit skapats och presenterar olika diskurser som skapar och reproducerar vithet. Resultatet visar att en procent av utbudet riktas till mörkhyade medan 99 procent är för ljus hy. Cirkeldiagram och tabeller över utbudet av foundation skapades för att tydliggöra redovisning av resultatet. Socialt skapade strukturer om svensken som vit syns tydligt i resultatet. Resultatet förstås i relation till de strukturer som skapas socialt för att producera och reproducera vithetsnormen. Genom ett nästan uteslutande av mörkhyade tolkas resultatet som en föreställning om svensken som vit och att det är en rådande vithetsnorm som påverkar utbudet. Den historiska kontexten påverkar därmed parallellt med de rådande diskurser som avgör vad vitheten gör. Studien anser därmed ha besvarat sina frågeställningar om hur utbudet av foundation kan förstås i relation till vithetsnorm.

This study is about inclusion in digital environments with a focus on videogames. The purpose of the study is to provide insight into how to increase inclusion in the digital environment, primarily for women, and provide examples of how to apply good information design to digital spaces to contribute to increased inclusion in videogames. The aim is also to increase the understanding of how spatial design affects inclusion for users and which parts of the spatial aspect are important for the environment to be perceived as inclusive or not. The goal is to try to raise awareness about inclusion in the gaming environment and to get people to question the design. The methods used are questionnaire, interview workshop, site analysis and traditional masculine and feminine scale, as well as human centered design as a method and process in the work. Of these methods, prototypes were made and used to produce different notions of what is masculine or feminine, as well as what the users in the study perceived as more inclusive designs. The results show signs that the spatial environment gives signals to be able to behave in a certain way that can be linked to hypermasculinity. The users in the study perceived the most popular games to be in the more masculine direction with Counterstrike as the most masculine direction. The attributes of the game's environment and spatial elements were perceived by the users in the study as violence and terror, which may in this way send signals to the users that it is okay to behave in a more hypermasculine way as one of the attributes of hypermasculinity is violence. The conclusion is that a larger study would need to be carried out on the interaction between the environment and its signals to the users to see if it has a greater impact on the inclusion of the users, as there are signs that the spatial design also contributes to a hypermasculine environment in the digital space. / Det här arbetet handlar om inkludering i virtuella miljöer med fokus på spel. Syftet med studien är att ge insikt i hur man kanske kan öka inkluderingen i den digitala miljön för främst kvinnor och ge exempel på hur man kan tillämpa god informationsdesign på digitala rum för att bidra till en ökad inkludering. Syftet är också att öka förståelsen för hur den rumsliga gestaltningen påverkar inkluderingen för användarna och vilka delar av den rumsliga aspekten som har betydelse för att miljön ska uppfattas inkluderande eller inte. Målet är att försöka höja medvetenheten kring inkludering inom spelmiljön och att få människor att ifrågasätta designen.Metoderna som används är enkät, intervjuworkshop, platsanalys och traditionell maskulin och feminin skala, samt human centered design som en metod och process i arbetet. Av dessa metoder gjordes och användes sedan prototyper för att ta fram olika föreställningar om vad som är maskulint eller feminint, samt vad som användarna i studien uppfattade som mer inkluderande design. Resultatet visar tecken på att den rumsliga miljön ger signaler för att kunna eventuellt bete sig på ett visst sätt som kan kopplas till hypermaskulinitet. Användarna i studien uppfattade de mest populära spelen åt det mer maskulina hållet med Counter-Strike som det mest maskulina hållet. Attributen i spelets miljö och rumsliga element uppfattades av användarna i studien som våld och terror, vilket kanske på så sätt skickar signaler till användarna att de är okej att bete sig på ett mer hypermaskulint sätt då ett av attributen för hypermaskulinitet är våld. Slutsatsen är att det skulle behövas genomföras en större studie kring samverkan mellan miljön och dess signaler till användarna för att se om det har en större påverkan för inkluderingen av användarna, då det finns tecken på att det även den rumsliga gestaltningen bidrar till en hypermaskulin miljö i det digitala rummet.

Uppsatsenutgör en utvärdering av en kommunal arbetsmarknadspolitisk åtgärd/insatsbenämnt Personlig Utvecklings Tjänst (PUT- tjänst, PUT) som riktas tilllångtidsarbetslösa och socialbidragsberoende invandrare i Uddevalla kommun.Åtgärden/insatsen innebär att ett visst antal individer erhållervisstidsanställning inom kommunens verksamheter i syfte att bland annat fåarbetslivserfarenhet i Sverige och referenser. Syftet med studien är attfördjupa förståelsen för hur några av de som haft PUT- anställning upplevdeden. Deras upplevelser av insatsens/anställningens påverkan på livssituationenavseende ekonomi, sociala nätverk och aktiviteter samt upplevelsen avbemötandet på PUT- arbetsplatserna ställs i centrum. Sålunda fokuseras deintervjuades resonemang kring sin livssituation beträffande övergången frånsocialbidragstagande och långtidsarbetslöshet till visstidsanställning ochegenförsörjning genom insatsen PUT. Studien undersöker också huruvida deintervjuade utökat sitt sociala nätverk till att inkludera fler personer med svenskbakgrund medelst PUT- anställningen. Även de intervjuades upplevelser av PUToch dess betydelse i vägen mot integration i arbetsmarknaden lyfts fram. Kvalitativaintervjuer genomfördes med 10 personer som haft PUT- tjänst med ambitionen att kunnauppnå syftet med studien. I intervjuerna framkom att informanterna upplevdetidsperioden de hade PUT som positiv med särskild betoning på att derasekonomiska situation förbättrades avsevärt. I syfte att bibehålla eller utökaolika former av kapital, använder informanterna olika strategier och de framförupplevelser av stigmatisering och distinktioner av varierande slag. I analysenav resultatet, förenas Bourdieu (1999), Goffman (1972) och Elias och Scotson (1999).Flera konstateranden görs i diskussionsavsnittet och slutsatsen att behov attgenomföra vissa förändringar av insatsen dras, varför det i uppsatsen ocksålämnas förslag på hur PUT skulle kunna förändras i syfte att få ännu kraftigareoch bättre slagkraft på arbetslösheten bland socialbidragstagande ochlångtidsarbetslösa invandrare. I detta sammanhang refereras också till dentidigare forskning som presenteras i uppsatsen, vilken behandlar problemområdetinvandrare och deras inkludering/exkludering från arbetsmarknaden på grund avderas grupptillhörighet. / The essay is an evaluation of a local government actionto promote employment / operation called Personlig UtvecklingsTjänst/PUT-tjänst, PUT (Personal Development Employment / PUT- employment)directed to long-term unemployed and welfare dependent immigrants in UddevallaMunicipality. The action / operation means that a certain number of individualsreceive fixed temporary employment inside the municipality's operations/activitiesin order to, inter alia, get work experience in Sweden and references. Thepurpose of this study is to deepen the understanding of how some of those whohave had PUT employment experienced it. Their experiences of the localgovernment action / employment and its impacts on living conditions, ineconomic, social networks and activities, and experience of the encounter onthe PUT workplaces is targeted. The focus is on the interviewees discussionsabout their lives about the transition from welfare dependency and long-termunemployment to fixed-term and self-sufficiency through the action PUT. Thestudy also examines whether the respondents expanded their social networks toinclude more people with Swedish background through the PUT employment. Alsothe interviewees' experiences of the PUT and its importance in the road tointegration into the labor market are highlighted. Qualitative interviews wereconducted with 10 people who had PUT employment with the ambition to achievethe aim of the study. The interviews revealed that respondents felt the timeperiod they had PUT- employment to be positive with special emphasis on theireconomic situation improved considerably. In order to maintain or expandvarious forms of capital, the respondents use different strategies and they expressexperiences of stigma and distinctions of various kinds. The analysis ofresults, combined Bourdieu (1999), Goffman (1972) and Elias and Scotson (1999).Several conclusions were made in the discussion section and settled that theneed to implement certain changes in operation is necessary. Therefore, thepaper also contains proposals on how the PUT could be changed in order to geteven stronger and better clout in unemployment among welfare dependency andlong-term unemployed migrants. In this context is also referred to the previousresearch presented in the paper, which deals with the problem area immigrantsand their inclusion / exclusion from the labor market because of their groupaffiliation.

Den gemensamma staden har traditionellt utformats med män i åtanke. Många platserupplevs av kvinnor som hotfulla och exkluderande, medan vissa bara inte har något somtilltalar just kvinnor och flickor och blir därför något de väljer bort.Det här är ett problem ur ett jämställdhetsperspektiv då det gör att kvinnor och flickor blirbegränsade och utestängda från delar av samhället, något som påverkar på många plan, ochsom FN:s globala handlingsplan Agenda 2030 avser råda bot på.Mitt examensarbete handlar om att ta fram möbler för utomhusbruk för en specifik platsunder ombyggnation i ett område i Västerås. Möblerna ska med sin utformning främjatrygghet och minska exkludering med framförallt kvinnor och flickor i åtanke.Utgångspunkten för designprocessen är feministisk stadsplanering och tidigare genomfördaprojekt där det tydligt funnits ett feministiskt förhållningssätt, då det enligt många är detmest effektiva sätt att faktiskt skapa gemensamma platser som i praktiken tilltalar ochbrukas av alla.Resultatet är en produktserie som tillåter stor variation i möblering och som lämpar sig förmånga olika sorters platser runt om i vårt gemensamma stadslandskap. / Our common urban landscape has traditionally been designed with men in mind. Manyplaces are perceived by women as threatening and exclusionary, while some simply do nothave anything that appeals to women and girls, and therefore becomes something theychoose to refrain from.This is a problem from an equality perspective as it causes women and girls to be restrictedand excluded from parts of society, something that affects many levels, and which the UNGlobal Action Plan Agenda 2030 intends to amend.My bachelor’s thesis is about designing outdoor furniture for a specific location underreconstruction in an area in Västerås. The furniture’s are designed to promote a sense ofsecurity and reduce exclusion with women and girls in particular in mind.The starting point for the design process is feminist urban planning and previouslycompleted projects where there is clearly a feminist approach, since that according to manyis the most effective way to actually create common places that in practice appeals to, andare used by everyone.The result is a product range that allows for a great deal of variation in furnishings and issuitable for many different types of places around our common urban landscape.

Den digitala utvecklingen har ända sedan 1950-talet som gett upphov till utanförskap, däremot var det först kring 1990-2000-talet som detta blev ett mer samhälleligt problem. Digitaliseringen ökade snabbt och organisationer ville och vill fortfarande ta del av de fördelar som digitala tekniker kan skapa för dess organisationer, i så väl tid som pengar. Sverige är ett av de länder som ligger i framkant på digitaliseringsresan, men det finns också en baksida. Den snabba digitaliseringen har skapat en grupp i samhället som blivit exkluderade.  I Sverige består den av över en miljon människor. Denna grupp representeras av människor som även socialt kan stöta på hinder i samhället på utifrån faktorer så som ålder, utbildning, funktionsvariation, arbetslöshet och ensamhet. Syftet med studien var att belysa denna digitala exkludering som blir en baksida av digitaliseringen. Jag ville även skapa en bild över var ansvar för digitaliseringen finns och bör finnas samt undersöka hur man i dagsläge arbetar för att motarbeta digital exkludering. Studiens resultat visar att ansvaret är delat mellan organisationer, privatpersoner och politiker. Åtgärder tas idag, men inte i tillräckligt stor utsträckning. Det krävs en ökad förståelse och medvetenhet om vilka konsekvenser digital exkludering kan medföra vilket även exemplifieras i en intervju med en respondent som utsatts för digitalt bedrägeri. / The digital development has since the 1950s given rise to exclusion, but it was not until 1990-2000 that it became a more of a social problem. Digitization grew rapidly and organizations wanted, and still want to take advantage of the benefits that digital funds could create for their organizations, both in recourses as time and money. Sweden is one of the countries that are at the forefront of the digital transformation journey, but there is also a back side. The rapid digitization has created a group in the society that has been excluded, which is over a one million people large. This group is represented by people who can also be considered having socially barriers in society based on factors such as age, education, functional variation, unemployment and loneliness. The purpose of the study was to shed light on this digital exclusion as a backside of digitalization, get a picture of responsibility, but also to see what work that is in progress today to counter this. The study results in responsibility being shared between organizations, private individuals and politicians. Measures are taken today, but not to a sufficient extent. Increased understanding and awareness of what consequences this may entail, which is also exemplified in an interview with a respondent who has been subjected to digital fraud, is required.

I denna studie undersöks sambandet mellan ungdomars psykiska ohälsa, ofrivillig ensamhet och social isolering i ljuset av individens psykosociala miljö. Syftet är att utveckla en djupare förståelse för de dynamiska interaktionerna mellan dessa faktorer, och hur de bidrar till psykisk ohälsa och ökad ensamhet bland ungdomar. Vidare undersöker studien befintliga strategier och interventioner som kan hantera och minska ensamhet hos ungdomar, och deras effektivitet. Genom litteraturstudie belyser studien potentiella mekanismer bakom ensamhet hos ungdomar. Resultaten visar att ofrivillig ensamhet och/eller social isolering har en inverkan på psykisk hälsa och kan bidra till olika psykiska problem såsom depression och ångest. Det framkom att ingen enstaka variabel orsakar ensamhet, det är istället en mängd faktorer i individens psykosociala miljö som har inverkan. Ungdomar upplever olika typer av ensamhet, inklusive existentiell ensamhet, och uppfattningen av ensamhet är djupt subjektiv. Resultaten framhäver vikten av social inkludering/exkludering, familjens roll, kamratrelationers kvalitet samt betydelsen av mentorer, stödjande vuxna och professionella. Samtidigt lyfts bristen på specifika interventioner för att bekämpa ungdomars ensamhet. Trots detta påvisar studien att vissa interventioner, inklusive gruppbehandling, mindfulness och internetbaserade program, har positiva resultat. / This thesis aims to investigate the association between youths' mental health, involuntary loneliness, and social isolation, particularly focusing on the individual's psychosocial environment. Furthermore, this study examines existing strategies and interventions that can address and reduce loneliness among youths and the effectiveness of these interventions. Through a literature study of previous research, this study aims to deepen the understanding of the underlying mechanisms behind youths' loneliness. Findings demonstrate that involuntary loneliness and/or social isolation significantly impact mental health and can lead to various mental health disorders such as depression and anxiety. It is evident that there isn't a single variable causing loneliness, instead, several factors within the individual's psychosocial environment play a role. Youths’ experience different types of loneliness, including existential loneliness, and perceptions of loneliness are deeply subjective. The present thesis underscores the importance of social inclusion and exclusion, the role of the family, the quality of peer relations, and the significance of mentors, supportive adults, and professionals. It highlights the lack of specific interventions to combat loneliness among youths. Despite this, the study indicates that certain interventions, including group therapy, mindfulness, and internet-based programs, yield positive results.