Tidigare undersökningar påvisade i sina resultat att immigranter upplever någon form av social inkludering i introduktionsklass, och social exkludering i ordinarieklass. Mot bakgrund i tidigare forskning visades det pågå en samhällsdiskussion om detta ämne, vilket är inspirationen till denna studies forskningsområde. Studiens frågeställningar är formulerade mot bakgrund i att undersöka hur unga immigranter upplever inkludering och exkludering i svensk gymnasieskola i relation till klasskamrater och lärare. En kvalitativ ansats är tillämpad, som använder sig av 10 semistrukturerade intervjuer med tio respondenter, där samtliga respondenter har varit bosatta i Sverige mellan 5-10 år. De teorier och begrepp som stödjer denna studie använder sig av bland annat social identitetsteori av Tajfel och ackulturationsprocess av Berry. De huvudsakliga uppgifterna från respondenterna indikerade att ett positivt bemötande från klasskamraterna, med hjälpsamma och accepterande lärare, bidrog till upplevd inkludering i både SVA-klassen och i ordinarieklassen. De främsta orsakerna till att respondenterna upplevde exkludering i skolan i relation till klasskamrater och lärare grundade sig i otrevligt bemötande med spår av mobbning, samt fördomar som grundade sig i diskriminerande attityder. Vad som framgick av resultatet visade sig att maximal inkludering kunde upplevas i både SVA- och ordinarieklass, men det var ett mindre antal respondenter som upplevde det. / Previous surveys showed in their results that immigrants experience some form of social inclusion in introductory class, and social exclusion in ordinary class. Against the background of previous research, it was shown that there was an ongoing societal discussion on this topic,which is the inspiration for this study's research area.The study's questions are formulated against the background of investigating how young immigrants experience inclusion and exclusion in Swedish high school in relation to classmates and teachers. A qualitative approach is applied, which uses 10 semi-structured interviews with ten respondents, where all respondents have lived in Sweden between 5-10 years. The theories and concepts that support this study use, among others, social identity theory by Tajfel and acculturation process by Berry. The main data from the respondents indicated that a positive attitude from classmates, with helpful and accepting teachers, contributed to perceived inclusion in both the SVA class and in the regular class. The main reasons why the respondents experienced exclusion at school in relation to classmates and teachers were based on unpleasant treatment with traces of bullying, as well as prejudices based on discriminatory attitudes. What emerged from the results was that maximum inclusion could be experienced in both SVA and ordinary classes, but it was a smaller number of respondents who experienced it.

Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse för kollektivtrafikens tillgänglighet i Jönköpings stad. Detta görs i förhållande till skapandet av socialt kapital samt att förstå skillnader och konsekvenser för olika socioekonomisk status, för att göra detta gjordes en GIS-analys. Genom individuellt och kollektivt socialt kapital analyseras resultatet där även marxism och TOD ämnar att genomsyra analysen. Resultatet identifierade fem olika områden som ingick i olika socioekonomiska klasser. Studien påvisar hur konsekvenserna av dålig tillgänglighet skiljer sig mellan olika socioekonomiska klasser då detta påverkar bildandet av socialt kapital. Geografisk placering spelar stor roll när socialt kapital ska bildas. I områden med lägre socioekonomisk status, belägna i mindre centrala delar, är risken för social exkludering större och möjligheten till att bilda individuellt socialt kapital sämre. Vid en generellt dålig tillgänglighet i staden minskar möjligheterna till att bygga kollektivt socialt kapital. / The essay aims to increase understanding of accessibility to public transportation in the city of Jönköping. This is done in relation to the creation of social capital and understanding the differences and consequences for different socioeconomic statuses, this was done via a GIS-analysis. The results are analyzed via individual and collective social capital where Marxism and TOD intends to permeate the analysis. The results identified five different areas belonging to various socioeconomic classes. The study demonstrates how the consequences of poor accessibility vary among socioeconomic classes, impacting the formation of social capital. Geographical location plays a significant role in the formation of social capital. Areas with lower socioeconomic status, located in less central parts, face a greater risk of social exclusion and have poorer opportunities to form individual social capital. In a city with generally poor accessibility, the opportunities to build collective social capital decrease

The purpose of the study was to examine how different welfare actors perceive and work with child poverty in Söderhamn. Through a qualitative approach, empirical data was collected from semi-structured interviews with social workers and representatives from voluntary organizations. The empirical data was analyzed through thematic analysis. The theoretical starting points of the study were system theory and theories on social exclusion. The results showed that child poverty is expressed in Söderhamn on individual, group and society level, the children are socio-economically, physically and mentally affected. All informants agreed that there are both structural and local causes of child poverty in Söderhamn: closures of large companies, few jobs, migration of refugees and lack of integration. The challenges of child poverty in Söderhamn were comprehended employment, integration and lack of collaboration with other welfare actors. The opportunities highlighted were free time activities and employment for the parants.

ABSTRACT  Aims:  While the relationship between unemployment and well-being is widely acknowledged, there has been little exploration of its consequences for older workers. It is also less clear whether this relationship differs between welfare states characterized by varying levels of social protection for the unemployed. Thus, the aim is to examine the relationship between unemployment and well- being, considering factors such as age and gender across diverse contexts.  Methods:  Data is utilized from the European Social Survey (ESS), round 9 conducted in 2018, encompassing 25 countries classified into five welfare state regimes (Scandinavian, Anglo-Saxon, Bismarckian, Southern and Eastern), with 44 577 respondents, aged 16-90. Well-being is measured using the variable "Happy" on a 10-point scale. The analysis includes individual-level factors (employment status, age, gender) and macro-level factors (welfare state regimes). Employment status was main activity in the last 7 days. Linear regression models are employed, with a focus on both the entire population and the unemployed within each welfare regime. The analysis initially compares well-being between the employed and unemployed, followed by a focused analysis on older (55 years or older) unemployed.  Results:  Unemployed individuals in all countries reported lower well-being than those employed. Scandinavian, Anglo-Saxon and Bismarckian regimes exhibit a significant negative impact of unemployment on well-being, while Southern and Eastern European states demonstrate more modest impacts. Older unemployed individuals generally indicate higher well-being across all regimes compared to young and middle-age unemployed, although the results lack statistical significance. Gender-based disparities in well-being within the Scandinavian, Anglo-Saxon, and Bismarckian regimes also lack statistical significance, implying an equivalent negative impact of unemployment on both men and women. In contrast, Eastern and Southern regimes exhibit a significant distinction, with higher well-being among unemployed women compared to men. Conclusion:  The negative relationship between unemployment and well-being is consistent across Europe but varies by welfare state regime. Simultaneously, older unemployed individuals report higher well- being, suggesting that younger and middle-aged unemployed individuals may face more significant challenges in navigating the association between unemployment and well-being. This difference may be attributed to the presence of social protection mechanisms within welfare regimes, exerting a positive influence on the well-being of the older demographic, and variations in work culture, such as an earlier retirement age in some countries and lower work norms in others. The non-existent gender differences in the association between unemployment and well- being in the Scandinavian, Bismarckian, and Anglo-Saxon regimes suggest a shared work norm where women should experience similar psychosocial and economic pressures as men when unemployed. Yet, in Eastern and Southern regimes, women exhibit significantly higher well-being than men, which indicate that traditional standard of the man as the main breadwinner is still pervasive in Eastern and Southern regimes. These findings emphasize the influence of contextual factors on the relationship between unemployment and well-being. / SAMMANFATTNING  Syfte:  Även om sambandet mellan arbetslöshet och välbefinnande är allmänt erkänt, har det gjorts lite forskning kring dess konsekvenser för äldre arbetstagare. Det är också mindre tydligt om detta förhållande varierar mellan välfärdsstater som kännetecknas av olika nivåer av socialt skydd för arbetslösa. Således är syftet att undersöka förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande, med hänsyn till faktorer som ålder och kön i olika sammanhang.  Metod:  Data används från European Social Survey (ESS), omgång 9 genomförd 2018, omfattande 25 länder indelade i fem välfärdstatsregimer (Skandinavisk, Anglo-Saxisk, Bismarckiansk, Södra och Östra Europa), med 44 577 respondenter i åldrarna 16–90. Välbefinnande mäts med variabeln "Lycka" på en 10-gradig skala. Analysen inkluderar individuella faktorer (sysselsättningsstatus, ålder, kön) och makrofaktorer (välfärdsstatsregimer). Sysselsättningsstatus var huvudaktivitet de senaste 7 dagarna. Linjära regressionsmodeller används, med fokus på både hela populationen och de arbetslösa inom varje välfärdsregim. Inledningsvis jämförs välbefinnandet mellan de sysselsatta och arbetslösa, följt av en detaljerad analys av äldre (55 år och äldre) arbetslösa. Resultat:  Arbetslösa i alla länder rapporterade lägre välbefinnande jämfört med de sysselsatta. Skandinaviska, Anglo-Saxiska och Bismarckianska regimerna uppvisar en signifikant negativ påverkan av arbetslöshet på välbefinnandet, medan länderna i Södra och Östra Europa visar mer måttliga effekter. Äldre arbetslösa indikerar generellt sett högre välbefinnande i alla regimer jämfört med unga och medelålders arbetslösa, även om resultaten saknar statistisk signifikans. Könsskillnader i välbefinnande inom Skandinaviska, Anglo-Saxiska och Bismarckianska regimerna saknar också statistisk signifikans, vilket antyder en likvärdig negativ påverkan av arbetslöshet på både män och kvinnor. Å andra sidan uppvisar Södra och Östra regimerna en signifikant skillnad, med högre välbefinnande bland arbetslösa kvinnor jämfört med män. Slutsats:  Det negativa förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande är konsekvent över hela Europa men varierar mellan välfärdsregimer. Samtidigt rapporterar äldre arbetslösa personer högre välbefinnande, vilket antyder att yngre och medelålders arbetslösa personer kan stå inför större utmaningar när det gäller att hantera konsekvenserna av arbetslöshet. Denna skillnad kan bero på närvaron av socialt skyddsnät inom välfärdsregimerna, vilket har en positiv inverkan på välbefinnandet hos de äldre, samt variationer i arbetskultur, såsom en tidigare pensionsålder i vissa länder och lägre arbetsnorm i andra. De icke existerande könsskillnaderna i förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande i Skandinaviska, Bismarckianska och Anglo-Saxiska regimerna antyder en gemensam arbetsnorm där kvinnor bör uppleva liknande psykosociala och ekonomiska påfrestningar som män när de är arbetslösa. I motsats till detta uppvisar kvinnor i Östliga och Sydliga regimerna signifikant högre välbefinnande än män, vilket indikerar att den traditionella normen där mannen är huvudförsörjaren fortfarande är utbredd i Östa och Södra regimerna. Dessa resultat betonar betydelsen av kontextuella faktorer för förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande.

Vad är det som gör att kvinnor attraheras av män med kriminella anknytningar, och vad får dessa kvinnor att kvarstå i förhållandet trots att de upplever fysisk och psykiska påfrestningar? Samspelet mellan våld och kärlek är inte ett nytt fenomen, men som kan leda till olika typer av problematik. Teoretiskt sett baseras studien på ett psykologiskt perspektiv och belyser konceptet av stigma, KASAM och PTSD. Vidare  beskrivs dessa teorier baserat på materialet från intervjuerna, där resultaten analyseras utifrån behandlarna som dagligen arbetar och träffar kvinnor med denna typ av utsatthet.  Resultatet visar utifrån behandlarnas möten med kvinnor vikten att skapa en trygg miljö och en känsla av trygghet för att kunna arbeta kring behandling av trauma. Resultaten indikerar att dessa utsatta kvinnor upplever stress och en hög nivå av ångest, detta indikerar att det finns ett behov av att visa stöd utifrån KASAM och empowerment. Behandlarna belyser att psykisk stress inkluderar skuld och skam samt att de påverkar själva förbättrings vägen samt att det leder till återfall, vidare hur det komplicerar vägen till tillfrisknande från trauma. Det är viktigt att uppmärksamma medvetenhet och stöd till de våldsutsatta kvinnor och på så sätt främja en hälsosam tillfrisknande. Studien belyser de motgångar som behandlarna möter i sitt arbete med dessa kvinnor samt vikten av att kunna balansera mellan stöd och respekt för dessa kvinnor som lever i förtryck. / What is it that makes women attracted to a person with criminal connections, and that they stay in the relationship despite experiencing mental and physical stress? The interplay between violence and love is not a new phenomenon, but which can often lead to various types of problems. Theoretically, the study is based on a psychological perspective and highlights the core concepts of stigma, KASAM and PTSD. Furthermore, these theories are discussed based on the interview material, where the results are analyzed based on the work of staff who work daily to meet and treat women in this type of vulnerability. The results show how the participating women and employers working with these types of issues emphasize the importance of creating a safe environment and a strong sense of belonging in order to be able to talk and work towards healing from their traumas. The results indicate that these women experience stress and a high level of anxiety, this indicates that there is an underlining of need to offer support based on KASAM and empowerment. The workers highlighted that psychological stresses includes guilt and shame and the way it interrupts the healing processes and often leading to relapse, furthermore how it complicates the path to recovery from trauma. It is important to raise awareness and support these women, this way it promotes a healthy recovery. The study highlights the challenges that the staff faces, and how important it is to be able to balance between the support and respect for the women living in exposure.

Sammanfattning Alla har troligtvis någon gång upplevt exkludering från en gemenskap och den törn i självkänslan det kan ge. Exkluderingar såväl som inkluderingar sker redan i förskolans sociala arena för samspel. I flerspråkiga barngrupper kan språkanvändning eventuellt användas som ett maktredskap för att exkludera varandra. Därför ville jag med den här studien synliggöra förskollärares och barnskötares perspektiv av inkludering och exkludering i flerspråkiga barngruppers fria lek. Om språk- och kommunikationsanvändning påverkar inkluderingen samt förskollärarnas och barnskötarnas strategier för att få alla barn inkluderade i en flerspråkig barngrupp. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer av tre förskollärare och tre barnskötare med erfarenhet av flerspråkiga barngrupper. Resultatet visade att deltagarna beskriver den fria lekens inkludering och exkludering som påverkad av en flerspråkig barngrupp. Språket används enligt deltagarna som ett maktredskap både för att exkludera andra, såväl som för att inkludera varandra i fri lek. Deltagarna beskriver sina strategier för att få alla barn inkluderande genom främjande arbete som exempelvis arbete med värdegrund och strategier som trygghetsskapande i barngruppen, användning av tydliggörande kommunikation som bild-stöd, tecken, gester, kroppen och minspel. Resultatet visar även på vikten av en god föräldrakontakt, pedagogens roll som stöttepelare och att värna om flerspråkigheten. Baserat på resultatet kan man se att inkludering och exkludering i den fria leken påverkas av flerspråkiga barngrupper genom språk- och kommunikationsanvändning. Faktorer såsom socialt handlingsutrymme påverkas av olika kamratkulturer i olika gruppkonstellationer, genom att kommunikationen präglas av olika normer och värderingar samt att en flerspråkig barngrupp påverkar hur och vad man kommunicerar. / Abstract Everyone has probably at some point experienced exclusion from a community and the thorn in the self-esteem it can give. Exclusions as well as inclusions already take place in the preschool's social arena for interaction. In multilingual groups of children, the use of language may be used as a tool of power to exclude each other. Therefore, with this study, I wanted to make visible the perspective of preschool teachers and childminders of inclusion and exclusion in the free play of multilingual groups of children. The use of language and communication affects the inclusion as well as the preschool teachers 'and childminders' strategies for getting all children included in a multilingual group of children. The study was conducted through qualitative interviews of three preschool teachers and three childminders with experience of multilingual groups of children. The results showed that the participants describe the inclusion and exclusion of free play as being influenced by a multilingual group of children. According to the participants, the language is used as a tool of power both to exclude others, as well as to include each other in free play. The participants describe their strategies for getting all children included through promotional work such as work with values and strategies such as creating security in the children's group, using clarifying communication such as image support, signs, gestures, the body, and facial expressions. The results also show the importance of good parental contact, the educator's role as a mainstay and the protection of multilingualism. Based on the results, it can be seen that inclusion and exclusion in free play is affected by multilingual groups of children through the use of language and communication. Factors such as social room for action are affected by different peer cultures in different group constellations, in that communication is characterized by different norms and values and that a multilingual group of children influences how and what one communicates.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka manifestationer av en exkluderande migrationslagstiftning i en inkluderande frivårdspraktik. Fokus har legat på frivårdsinspektörers egna upplevelser av möjligheter att utföra sitt uppdrag i relation till irreguljära migranter dömda för brott, samt de sätt på vilka man förhåller sig till svårigheter och dilemman i det praktiska arbetet. Syftet har även varit att försöka förstå frivårdsinspektörers uppdrag och roll som frontlinjebyråkrater vid välfärdsstatens gränser. insamling av empiri har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta frivårdsinspektörer som arbetar med övervakning i samband med skyddstillsynsdom eller efter villkorlig frigivning. Studien visar på att frivårdsinspektörer upplever sina möjligheter att utföra sitt återfallsförebyggande och (åter)integrerande arbete som begränsade i relation till aktuell målgrupp. Att irreguljära migranter i hög utsträckning exkluderas från hjälp och stöd inom välfärdssystemen och samtidigt saknar rätt att arbeta anges som huvudanledningar. Denna exkludering förefaller även bidra till att den rationalitet med betoning på individens ansvar för val och beteenden och som ligger bakom implementerad arbetsmetod utmanas. Genom att den stöttande delen av uppdraget begränsas urholkas uppdraget till att främst omfatta den kontrollerande delen. Det visar sig även att avsaknad av riktlinjer och stöd i uppdraget kring målgruppens specifika förutsättningar bidrar till att nya praktiker skapas för gruppen irreguljära migranter som ej ligger i linje med myndighetens generella policy och målsättning. Genom analys med hjälp av gränsteorier blir det tydligt att frivårdsinspektörer blir delaktiga i en gränspraktik som genom de sätt på vilka dessa använder sitt handlingsutrymme bidrar till att antingen utmana eller befästa gränser för tillhörighet och rättigheter.

Syftet med uppsatsen var att undersöka Pantrarna genom att se på vad för typ av social rörelse Pantrarna är. Sociala faktorer som låg bakom bildandet, deras förebilder, metoderna de använde, hur de organiserade sig och vad de ville uppnå undersöktes. Bakgrunden till bildandet av en social rörelse som Pantrarna var komplex och flera teorier och begrepp fick därför användas för att försöka förklara kontext såväl som Pantrarna som social rörelse. Uppsatsen är gjord genom en kvalitativ metod bestående av intervjuer, innehållsanalys på filmen om dem, observation vid deras festival, netnografisk studie av rörelsen där Facebook,Youtube och deras hemsida studerats. De viktigaste resultatet som hittades var att Pantrarna är en social rörelse som bygger på ett konfliktperspektiv där de använder metoder som att storma politikers möten och genom demonstrationer. De anordnar även föreläsningar och en årlig musikfestival som är gratis. Medlemmarna upplever ett utanförskap och upplever att de inte har möjligheter att uppnå sina mål och drömmar som boende i andra områden utanför förorten. Men möjligen är det så att deär fast i sin egen upplevelse av alienation mot det omgivande samhället och snarare bidrar till den än att, som de vill, motverka den.Nyckelord: Social rörelse, Förorten, Alienation / The purpose of this paper was to investigate Pantrarna by looking at what kind of social movement Pantrarna are. Social factors behind the founding, the rolemodels, methods used, how they were organized and what they wanted to achieve was studied. The background ofthe founding of the social movement like Pantrarna was complex and therefore several theories and concepts were used to try to understand the context as well as Pantrarna as a social movement. Qualitative method consisting of interviews, content analysis of the movie about them, observation at their festival, a netnographic study of the movement through Facebook, Youtube and on their website.The most important findings was that Pantrarna is a social movement that rests on a conflictperspective where they use methods like storming politicians meetings and through demonstrations. They also arrange lectures and a yearly music festival that’s free. The members experience an exclusion and they feel that they don’t have the same possibilities to achieve their goals and dreams like the residents in other areas outside the suburbs. But maybe they are stuck in their own experience of alienation towards the surrounding society and rather contribute to it, as oppose to doing what they want, counteract it.Keywords: Social movement, Suburb, Alienation.

This thesis explores separatist spaces, with focus on lesbian spaces, with the aim of enabling discussion about the need and configuration of that type of spaces. The focus is on exclusion as a method for achieving an equal society in the long term. Grounded in the queer phenomenology that concludes that gender has to do with access to space, and by the repetition of actions, gender segregation takes place in a way that seems effortless. It also deals with that queer, and other minorities, bodies need to orient themselves in a certain way to avoid assault. To orient themselves in a certain way, the space will need to be re-inhabited. The conclusion from that is that there is a need of separatist spaces for minority groups in order at times to get a break from the need to stay aware of the surroundings. This need is strengthened by cataloguing existing separatist spaces based on gender, sexuality and race. In Sweden today separatism is used as a practice to fight structural discrimination. However, separatist spaces face a resistance from the majority society. Following these conclusions the design project is carried out partly in 1:1 actions of separatist spaces, such as hosting sauna clubs where a group of people are invited to sauna together and talk. Part of the project is carried out in smaller scale. Feminist methodology has been used with a focus on architecture as a process rather than an object and using norm-creative design as a tool. / Uppsatsen och projektet utforskar separatistiska rum, med fokus för platser för lesbiska. Målet är att möjliggöra för en diskussion om behovet och utformningen av separatistiska rum. Fokuset är på exkludering som metod för att långsiktigt kunna uppnå ett jämlikt samhälle. Den teoretiska grunden är i queer fenomenologi som konstaterat att kön har att göra med tillgång till platser, och att genom en repetition av handlingar skapas en könssegregation som upplevs som den sker utan ansträngning. Den tar även upp hur queera, och andra minoriteter, orienterar sina kroppar på vissa sätt för att undvika påhopp och övergrepp. För att orientera sina kroppar på ett visst sätt behovet rummet om-bebos. Slutsatsen från det är att minoriteter behöver separatistiska rum för att kunna pausa från att ständigt ha fokus på omgivningarna. Detta stärkts genom en katalogisering av några separatistiska sammanhang baserat utifrån kön, sexualitet och ras. I Sverige idag används separatism som ett verktyg för att motverka strukturell diskriminering. Trots det så möter separatism motstånd från majoritetssamhället. Utifrån dessa slutsater har design projektet gjorts delvis i skala 1:1 av att organisera separatistiska arrangemang, så som att arrangera bastuklubbar där personer bjuds in till en bastu för samtal. En annan del har gjort i en mindre skala. Under designprocessen har en feministisk metod med fokus på arkitektur som en process snarare än som ett objekt samt att använda normkreativ design.

<p>Today’s schools agrees that there are students that are in need of special help in school, but how this help best connects to the students can the schools not agree about.</p><p>That’s why I in this essay have chosen to look closer at four different compulsory schools and they’re teaching of students requiring special help. I choose to look at two community schools and two open schools.</p><p>The aim with this essay is to see if the teaching of students in need of special help is different or the same on the four schools. One of the theories that I have used is Haug´s theory about segregated and included integration.</p><p>In my essay I have used qualitative research interview. I have interviewed one person from each school management.</p><p>The result shows that it is not the way the schools teach the students that is important, instead the schools see the contacts between families and the school and the personals attitude agents the students as the most important factor when they work with this students.</p>