The aim of this study has been to examine what students within the sport of skydiving think about their education and the social spirit of the community. The purpose of the study is thereby to answer the study's aim through the following questions; how does group dynamics and social solidarity work within the skydiving community, how do the students feel about group dynamics and social solidarity within the skydiving community, and what factors makes the students feel included or respectively excluded from the spirit of the togetherness? The theoretical part of the study focuses on group dynamics and groups overall. Further on earlier research within adventure sports and skydiving regarding group dynamics and community spirit is presented. My survey is based on 35 interviews with skydiving students. The result shows that the community spirit within skydiving sports is described by the students as very special, unique, and strong among the members. Overall the students have a very positive picture of the social solidarity within the skydiving sports but according to some students it also appears difficult to be included as a beginner. Excluding factors can be divided into two parts, educational factors and contacts with instructors, and time when the skydiving is called off for the day when some students do not know where to go, or who to talk to. Including factors are when people offer to help, give the students support or when they are invited to social activities during the evenings. My main conclusion is that the instructors and experienced skydivers attitude towards the students are very important to create a safe environment giving the students the confidence they need to get through their education. This is the most critical factor to make them feel welcome into the sport, and that they are also included within the spirit of togetherness. This key factor decides if they will want to stay in the skydiving community.

Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap, delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkludering som social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet. Resultatet visade att gemenskapen i klassen, kamrater, lärare, aktiviteter i klassrum och på skolgården är faktorer som påverkar känslan av att vara inkluderade respektive exkluderad. Generellt sett upplever sig alla elever vara trygga i klassrummet och på skolan. Även om eleverna ansåg att ingen i klassen var utanför var det några elever som ansåg sig själva vara detta. Om lärare i en skolverksamhet tar för givet att en elev är inkluderad i gemenskapen men inte är det kan det vara förödande för den eleven. Detta medför att lärare kontinuerligt bör granska de sociala relationerna mellan eleverna. Grupparbeten där samarbete är det övergripande syftet är något som kan stärka elevernas acceptans för varandras olikheter vilket kan leda till en bättre gruppgemenskap. / As proposed teachers, we have often speculated on if pupils can be included respectively excluded in that common group a class forms. Inclusion has in this work got the meaning of being a social phenomenon that means spirit of togetherness,participation and wellbeing. The aim with the study became thereby to find out what it is that makes pupils feel included respectively excluded in the spirit of togetherness within their school. In the theoretical background, the thought with a school for everyone is presented and what inclusion as social phenomenon means. The study is based on narrative method where interpretation of pupils' stories is a part of the work. The result showed that the spirit of togetherness in the class, friends, teachers, activities in the classroom and on the playground are factors that involve the feeling of being included respectively excluded. All the pupils generally experience themselves to be safe in the classroom and on the school. Although the pupils wrote that nobody in their class where left outside, being out of it, some pupils regarded themselves to be this. If teachers in a school take for granted that a pupil is included in the spirit of togetherness, but is not, it can be devastating for that pupil. This means that teachers continuous should check the social relationships between the pupils. Groupwork where cooperation is the overall aim is something that can strengthen the students' acceptance for each others differences which can lead to a better group spirit.

The purpose of this thesis is to examine whether parents that obtain long-term maintenance support in Enköping, consider the support as adequate when trying to meet their children's basic needs. The thesis also intends to investigate whether parents experience that their children, because they receive income support, have been socially excluded or stigmatized in their daily lives because of the family’s maintenance support. Further, the thesis aims to examine if there are any discrepancies in the above mentioned issue in relation to how long the parents have received maintenance support. Theoretical starting points used in this thesis mainly consist of the child perspective, social exclusion and the stigmatization theory. The empirical data is based on questionnaires and thus the method for the investigation is of a quantitative nature. Because of the small number of respondents and the large non-respond rate it is important to emphasize that the result merely shows tendencies among the respondents and therefore cannot be seen as a general opinion among all parents who receives long-term maintenance support. The results of the questionnaires show that parents consider the money to be sufficient to a greater extent when meeting the children's need of food and hygiene and to a lesser extent when it comes to clothing, shoes and recreational activities. The results further indicate a variation among the parents’ perception when it comes to social exclusion and the ability to meet their children’s need of recreational activities. The results in regards to possible stigmatization illustrates that the majority of the parents in the survey had not experienced that their financial situation had led to a different or unequal treatment of their children. However, the results shows that there is differences in the way parents think about the above questions in relation to how long they received income support. / Syftet med uppsatsen är att undersöka vad föräldrar, som långvarigt uppburit försörjningsstöd i Enköpings kommun, anser avseende att kunna tillgodose sina barns grundläggande behov. Syftet är också att undersöka om föräldrarna anser att deras barn, på grund av att de uppbär försörjningsstöd, har socialt exkluderats och stigmatiserats i sitt dagliga liv. Därtill syftar undersökningen till att studera om det finns någon skillnad i föräldrarnas syn kring ovanstående frågor i förhållande till hur lång tid som de har uppburit försörjningsstöd. Teoretiska utgångspunkter är barnperspektiv, social exkludering och stigmateori. Det empiriska materialet bygger på enkätformulär och således är metoden för undersökningen av ett kvantitativt slag. Det är viktigt att poängtera att studiens stora bortfall innebär att det inte är möjligt att generalisera resultaten till populationen. Därmed kan vi enbart uttala oss om de 13 respondenter som besvarat enkäten. Resultaten visar att föräldrarna i högre utsträckning anser att pengarna räcker till att tillgodose barnens behov av mat och hygien och i mindre utsträckning till kläder och skor samt fritidsaktiviteter. Avseende social exkludering finns det en variation i hur föräldrarna anser att de har ekonomiskt utrymme att tillgodose sina barns behov av olika fritidsaktiviteter. Dock visar resultaten att alla föräldrar i någon utsträckning anser att de inte har kunnat tillgodose barnens behov av fritidsaktiviteter. Resultaten för stigmatisering visar att majoriteten av föräldrarna anser att deras ekonomiska situation, att uppbära försörjningsstöd, inte i någon större omfattning medfört att deras barn har behandlats eller känt sig annorlunda. Samtidigt visar resultaten att alla föräldrar i någon grad anser att deras ekonomiska situation innebär en stigmatisering för deras barn. Avseende tidsaspekten visar resultaten att det finns en skillnad i hur föräldrarna anser kring ovanstående frågor i förhållande till hur lång tid de uppburit försörjningsstöd. De som har uppburit försörjningsstöd i 18 månader eller mer tenderar i de flesta frågor att vara mindre nöjda med insatsen än de som har uppburit försörjningsstöd i mindre än 18 månader.

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota. De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad. Det är dock troligt att skillnaderna i andelen arbetande till stor del förklaras med arbetsmarknadens funktionssätt i respektive region. I Minnesota karaktäriseras arbetsmarknaden, jämfört med Östergötland, av högre flexibilitet med låga statliga ersättningar och mindre omfattande anställningsskydd. I Östergötland är arbetsmarknaden stelare och karaktäriseras av högre inträdeströsklar. Somalier har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden i Östergötland och exkluderas i den bemärkelsen att kollektivavtalen inte tillåter låga löner vilket motsätter sig skapandet av arbete för lågproduktiva. Arbetsgivare är osäkra på vad somalier förmår att prestera vilket i kombination med höga friställningskostnaderna gör att risken för att anställa somalier bedöms som stor. I Minnesota föranleder arbetsmarknadens funktionssätt starka ekonomiska drivkrafter och ett större utbud av arbeten lämpade för lågproduktiva vilket troligen förklarar mycket av skillnaden i andelen arbetande mellan regionerna. Att en stor andel av somalier i Östergötland befinner sig utanför arbetsmarknaden och samhället i stort föranleder troligen en långsammare integration än den dynamiska utvecklingspotential som observerats bland somalier i Minnesota.

Detta är en kvalitativ studie vars huvudfokus belyser hur två etniska folkgrupper, ”assyrier/syrianer” samt bosniaker förhåller sig till sin etniska identitet utanför ursprungslandet och hur dem ser på att leva i diasporiska grupper. Studien behandlar även betydelsen av transnationella nätverk och förbindelser över nationsgränser. Diasporiska grupper har kommit att utveckla transnationella nätverk som överskrider nations gränser och människor liv påverkas dagligen direkt samt indirekt av att leva mellan två identiteter. Det finns människor i samhället som drar nytta av denna kulturella rikedom som finns inom etniska och kulturella föreningar men det finns även dem som ser begräsningar inom samhället genom att ha två identiteter. / This is a qualitative study whose primary focus illustrates how the two ethnic groups, assyrians/Syriac and the bosniaks relate to their etnich identity outside their country of origin, and how they look at living in diaspora communities. The study also addresses the importance of transnational networks and connections across national borders. Diasporic groups have come to develop transnational connections that excess nation´ borders and human lives are affected daily direct and indirect of living between two identities. There are people in society who benefit from this cultural richness that exists within ethnic and cultural associations, but there are also those who see the limitations of the society having two identities.

<p>Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,</p><p>delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkludering</p><p>som social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet. Resultatet visade att gemenskapen i klassen, kamrater, lärare, aktiviteter i klassrum och på skolgården är</p><p>faktorer som påverkar känslan av att vara inkluderade respektive exkluderad. Generellt sett upplever sig alla elever vara trygga i klassrummet och på skolan. Även om eleverna ansåg att ingen i klassen var utanför var det några elever som ansåg sig själva vara</p><p>detta. Om lärare i en skolverksamhet tar för givet att en elev är inkluderad i gemenskapen men inte är det kan det vara förödande för den eleven. Detta medför att lärare kontinuerligt bör granska de sociala relationerna mellan eleverna. Grupparbeten där samarbete är det övergripande syftet är något som kan stärka elevernas acceptans</p><p>för varandras olikheter vilket kan leda till en bättre gruppgemenskap.</p> / <p>As proposed teachers, we have often speculated on if pupils can be included respectively excluded in that common group a class forms. Inclusion has in this work got the meaning of being a social phenomenon that means spirit of togetherness,participation and wellbeing. The aim with the study became thereby to find out what it</p><p>is that makes pupils feel included respectively excluded in the spirit of togetherness within their school. In the theoretical background, the thought with a school for everyone is presented and what inclusion as social phenomenon means. The study is based on narrative method where interpretation of pupils' stories is a part of the work. The result showed that the spirit of togetherness in the class, friends, teachers, activities in the classroom and on the playground are factors that involve the feeling of being included respectively excluded. All the pupils generally experience themselves to be safe in the classroom and on the school. Although the pupils wrote that nobody in their class where left outside, being out of it, some pupils regarded themselves to be this. If</p><p>teachers in a school take for granted that a pupil is included in the spirit of togetherness, but is not, it can be devastating for that pupil. This means that teachers continuous should check the social relationships between the pupils. Groupwork where cooperation</p><p>is the overall aim is something that can strengthen the students' acceptance for each others differences which can lead to a better group spirit.</p>

The purpose of this study was to create a deeper understanding for, and shine a light on the exit process for former criminal gang members. Which conditions appear to be important and what may constitute the enabling and inhibiting factors of an exit process? The study was based on qualitative semi-structured interviews with respondents who themselves have experience of a criminal lifestyle and gang affiliation, and with professionals in social work. Our theoretical approach is based on Helen Ebaugh’s definition of an exit process, labeling theories, strain theory and control theory. Said theories are usually an explanation for why an individual develops and remains in a criminal behavior. We used these theories in an opposite way, that is, as a model to explain how the way out of crime could look like.   The conclusion is that the process of leaving a criminal lifestyle and gang affiliation behind is complex. The criminal lifestyle means a marginalized position and limited resources linked to the conventional society. Throughout the process, the individual must, despite the difficulties, choose the legal options and be sustainable even if emotions like loneliness and disorientation arises. For individuals the way out of crime leads to a role change, to learn again. This indicates in our conclusions of the importance of including assistance in working with their criminal thinking patterns and behavior, orderly housing situation and livelihood as well as the importance of a supportive social network. Individuals who have been part of a criminal gang often have a unique support needs based on the environment they have been in, and not least by the sense of community and identity that the gang has meant to them.   Motivation and their willpower is portrayed as the most central means to cope with the exit process. The absence of one or more conditions increases the risk for the individual to fail while the access to conditions alone is not enough. The right conditions at the right time seems to appear as the key to generate a successful change process.

As a soccer coach for youths with disabilities and as active soccer players, our thoughts regarding the basic principles of sports where awakened and how it corresponds with the possibilities of disabled youths participating in club organized sports. From that thought came the idea that, with our team as the point of original we should contribute with increased knowledge regarding the experiences of disabled youths doing sports. Using ethnography and co-operative observations we have researched both including and excluding factors that contribute to the possibilities of disabled youths opportunity to do sports. We have been able to distinguish that the youths in question feel that sports can be identity-building as well as give a sense of community. The study shows that the basic principles of sports does not correspond with reality because the lack of availability is the determinant factor.

Muslims and islam are unquestionably a part of European social life. In recent times, however, different events, such as the enlargement of the EU and the fact that muslims to a higher extent demand their rights, have brought a number of questions to the fore concerning muslims and islam in Europe. Moreover, we can see an increasing level of islamophobia in contemporary Europe, but also that the EU has launched several programs to increase both the diversity and the unity throughout the Union and to combat islamophobia. However, most of these programs focus on islam as religion and muslims in general, and such a narrow viewpoint runs the risk of missing important issues. In this new context it would be interesting to widen the scope and ask what place not only the muslim community and islam, but also sharia (an important element in islam), may have in future Europe – especially when it comes to muslim identity? My main objects are to see how the concept of sharia is constructed in the debates in the European Parliament, how that discourse relates to a social practice – the increasing islamophobic ideas in Europe – and what effect this may have on muslim identity in a European context. The results shows that the Parliament constructs sharia as, for example, something archaic, threatening, inhuman and misogynistic. In that sense, the discourse fits in with the predominant order of discourse regarding islam and muslims (in Europe) – and strengthen it. Though my results are neither absolute nor uniform, they show, persuasively enough, that sharia (as it is seen by the Parliament) is not consistent with and can not be included in or accepted by “European norms and values”. However, this must be said with one reservation: sharia is not always excluded as a whole. Still, it is not difficult to maintain that it is sharia as such that activates the (negative and) excluding connotations. Thus, an “approved” European muslim identity, as it seems, can not have too close connections with sharia, if (any) at all. Moreover, there is a risk that muslims themselves take on a restricting practice concerning their identity. In all, this will to a large extent circumscribe the possible muslim identities in Europe. To form a substantial and really pluralistic diversity in Europe, the EU, and others, must liberate itself from the logic of these discourses. But this is not an easy thing to do. One way that might be profitable, is to challenge the prevailing discourse with new narratives – narratives and voices that for the most part must come from the muslims themselves. Despite the fact that these voices do exist, as has been shown, the question is how and under what circumstances they can be seen – or rather heard. Unfortunately the answer is not to be found in this thesis; the need of further research is obvious.

På dagens arbetsmarknad har det blivit allt vanligare att arbetsgivare begär utdrag ur belastningsregistret vilket hämmar före detta kriminellas möjligheter att få en nystart och integreras i samhället. Tidigare forskning visar på att de som finner ett arbete efter avtjänat straff löper mindre risk för att återfalla i brott samtidigt som arbetsgivarnas benägenhet att begära utdrag ut belastningsregistret ökar. Med utgångspunkt i detta har vårt syfte varit att undersöka och belysa hur före detta kriminella ser på sina möjligheter att få ett arbete i relation till belastningsregistret och dess effekt samt hur arbete och social inkludering/exkludering har inverkan på varandra. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med medlemmar i organisationen KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället). Resultatet från vår studie har påvisat att belastningsregistret försvårar möjligheterna för före detta kriminella på arbetsmarknaden och bidrar till känslor av social exkludering. Det har framkommit att arbete kan ha en positiv inverkan på social inkludering men likväl kan en individs sociala inkludering skapa möjligheter att finna arbete. Den slutsatsen vi dragit är att arbete är en av de viktigaste faktorerna för före detta kriminellas inkludering i samhället och möjligheten till arbete skapas främst genom kontakter. Vi har även funnit att belastningsregistret är kontraproduktivt då det får en indirekt negativ brottsförebyggande verkan på samhällsnivå, då de utan arbete lättare återfaller i brott. Således bidrar belastningsregistrets användning till att fler människor exkluderas och att risken för att fler brott begås ökar, i strävan efter att skydda människor från brottslighet. / At today's labor market it has become increasingly common for employers to request a criminal background check and get access to the employees criminal record. This impedes the potential of former criminals to get a new start and integrate into society. Previous research show that those who find work after they finished their penalties runs a lower risk of recidivism in crime at the same time as employers tendency to request for criminal records have increased. On the basis of this, our aim has been to examine and illustrate how former criminals experience their opportunities to find a work in relation to the criminal record and its effect, as well as how work and social inclusion/exclusion have an impact on each other. To answer our aim, we have conducted a qualitative study based on semistructured interviews with members of the organization KRIS (criminals comeback in society). The results of our study have shown that a criminal record makes it difficult for former criminals on the labor market and contributes to feelings of social exclusion. It has been found that work can have a positive impact on social inclusion, as well as an individual's social inclusion can create opportunities to find a work. The conclusion we’ve made is that work is one of the most important factors for the inclusion of former criminals in society and the possibility of work is mainly created through contacts. We have also found that the criminal record is counterproductive since it has an indirectly negative crime prevention effect at community level, since those who don’t find work more easily return to crime. Thus, the use of the criminal register contributes to the exclusion of people and the risk of more crimes being committed, in order to protect people from crime.