Vi vill i denna studie lyfta barns perspektiv genom att undersöka barns uppfattningar av inkludering och exkludering i förhållande till kamratrelationer på förskolan samt dilemmat ”alla får vara med”. Studien bygger på gruppintervjuer med förskolebarn. För att undersöka och få svar på studiens frågeställningar genomfördes 15 gruppintervjuer med totalt 50 barn i 4 - 6 års ålder på tre olika förskolor i Halland. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i dilemmaperspektivet, vilket innebär att dilemman diskuteras utifrån flertalet synvinklar utan att fastställa en rätt eller fel sanning. Resultat och analys visar att barnen satte inkludering och exkludering i relation till att få vara med eller inte få vara med och hur det kan kännas. Barnen uttryckte sig verbalt om detta i relation till ett filmavsnitt från serien ”Djuren på Djuris”, men även i förhållande till kamratrelationer. Slutsatsen visar att barnen verbalt uttryckte att det fanns ett dilemma gällande att få vara med eller inte i lek med andra. Detta framgick då barnen nämnde att det var lika viktigt att inkludera kamrater i lek som att få sin röst hörd i att vilja att alla inte alltid måste vara med i alla lekar. / In this study we want to highlight children’s perspective by examining children’s perceptions of inclusion and exclusion connected to peer relationships in preschool and the dilemma of “everyone gets to join”. The study is based on interviews with preschool children. We interviewed a total of 15 groups with a total of 50 children in the ages 4 – 6 years old in 3 different preschools in Halland, to answer the questions posed in this study. The study takes its theoretical starting point from the dilemmaperspective which means that dilemmas are discussed based on the majority of points of views without establishing a right or wrong truth. The results and analysis show that the children mainly expressed themselves verbally about inclusion or exclusion in relation to being allowed to participate or not and how that can feel. The children verbally expressed this both in relation to the characters in the episode in the series “Djuren på djuris”, but also in connection to peer relationships. The conclusion shows a dilemma regarding being allowed to participate in play with others as the children mentioned that it was just as important to include peers in play as to having their voices heard in wanting that everyone does not always have to join.

Urbanization and population growth have posed intricate challenges in urban planning. Two of the most impactful issues are social segregation and gentrification. This study aims to investigate the effects of densification strategies on these phenomena, with a focus on the Amiralsstaden-project in Rosengård, Malmö. Through qualitative methodology, the study explores how densification strategies can influence the housing market, population structure, and social relationships. The findings can contribute to guiding urban planning and strategic decisions regarding these challenges in the future. We have found that the proposals and strategies outlined in the policy document (Amiralsstaden - Mål & Värden) and the planning program (Planprogram, 6051) have the potential to lead to gentrification, but also that Malmö city's primary aspirations are to develop and enhance the area. / Urbanisering och befolkningstillväxt har skapat komplexa utmaningar inom stadsplanering. Två av de mest påverkande problemen är social segregation och gentrifiering. Denna studie syftar till att undersöka effekterna av förtätningsstrategier på dessa fenomen, med fokus på Amiralsstaden-projektet i Rosengård, Malmö. Genom kvalitativ metodik utforskar studien hur förtätningsstrategier kan påverka bostadsmarknaden, befolkningsstrukturen och sociala relationer. Resultatet kan bidra till att vägleda stadsplanering och strategiska beslut kring dessa utmaningar i framtiden. Vi har funnit att de förslag och strategier som föreslås i styrdokumentet (Amiralsstaden - Mål & Värden) och planprogrammet (Planprogram, 6051) kan potentiellt leda till gentrifiering, men även att Malmö stads främsta förhoppningar är att utveckla och förbättra området.

Abstract The aim of our study is to gain a deeper understanding of the experiences of racismand exclusion that social workers with a foreign background may experience withinsocial services in Swedish municipalities. The focus will also be on the preventiveactions and solutions which social workers wish to be implemented in order totackle racism and exclusion. Our purpose is to contribute with deeper understandinginto how and which changes are desired for a safer and more welcoming workplace.Our questions for this study are the following: What experiences of racism andexclusion do social workers with a foreign background have in the social services?andWhat measures and solutions do social workers with a foreign background want toprevent the occurrence of racism and exclusion in their workplaces?To fulfill the purpose of our study, we used Goffman's theory of stigma, shame andthe concept of exclusion. We also used previous scientific research, both nationaland international. We interviewed eight social workers with foreign backgroundswithin the social services in Swedish municipalities. The eight interviews werequalitative semi-structured interviews which were later analyzed using qualitativecontent analysis.The results of this qualitative study were surprising as racism and exclusion seemsto be common problems in most of the workplaces. Racism and exclusion have hadnegative health effects for the social workers interviewed. There was a desire formore active and continuous work against racism and exclusion among theparticipants.

Conflicts have been present in the eastern Democratic Republic of Congo (DRC) for many decades. The demand for the country's natural resources in combination with unstable state power and the presence of armed groups are the reasons why sexual and gender-based violence (SGBV) has continued to petrify the local communities. It is used as a systematic weapon to terrorize, humiliate, and intimidate civilians and to destroy communities and families. The aim of this study is thus to investigate the conditions for reproduction of SGBV in DRC as well as its individual and structural consequences. The results of this literature study are analyzed based on the following theoretical approaches: doing gender, toxic masculinity and “the established and the outsiders”. The study, with an integrative approach, shows that there are numerous consequences both for the women and the society, including for example fistulas, gunshot wounds, death, anxiety, depression, rejection, and stigmatization. The results also show that the efficiency depends, among other things, on how culturally integrated the sexual violence is and that it is allowed to reproduce due to gender norms. The violence has unifying effects on members of the armed groups where hypermasculine characteristics are rewarded. Overall, it can be stated that the situation is complex and SGBV is a destructive element in the conflict. The violence is a consequence of prevailing structures while contributing to their maintenance. The study therefore contributes with knowledge about the driving factors behind sexual violence in war and shows the importance of gender norms in its reproduction. / I östra Demokratiska republiken Kongo (DRK) har konflikter varit närvarande i många decennier. Konflikten om landets naturresurser, i kombination med en instabil statsmakt och närvaron av beväpnade grupper är anledningen till att användandet av sexuellt våld fortsatt lamslå lokalsamhällen. Det används som ett systematiskt vapen för att terrorisera, förödmjuka och skrämma civila och för att splittra samhällen och familjer. Syftet med studien är att förstå och förklara vilka faktorer som reproducerar brukandet av sexuellt våld som ett vapen i krig samt dess individuella och strukturella konsekvenser. Detta görs genom en litteraturstudie och resultaten analyseras utifrån följande teoretiska begrepp: att göra kön, toxisk maskulinitet samt etablerade och outsiders. Litteraturstudien, som har ett integrativt förhållningssätt, visar att det finns många konsekvenser både för kvinnor och samhället: fistlar, skottskador, död, ångest, depression, exkludering och stigmatisering är några exempel. Resultaten visar också att effektiviteten bland annat beror på att det sexuella våldet är djupt rotat i kulturen i DRK och reproduceras av rådande könsnormer. Våldet har förenande effekter på medlemmar av de beväpnade grupperna där hypermaskulina egenskaper premieras. Sammantaget kan det konstateras att situationen är komplex och det sexuella våldet är ett mycket destruktivt inslag i konflikten. Våldet är en konsekvens av rådande strukturer samtidigt som det bidrar till upprätthållandet av dem. Studien bidrar därför med kunskap om de drivande faktorerna bakom sexuellt våld i krig samt visar på könsnormers betydelse för reproduktionen av det.

Denna avhandling är en komparativ undersökning av pågående förändringsprocesser bland kurder i Marseillesregionen i Frankrike och Stockholmsregionen i Sverige. I fokus står skiftet från en endimensionell och offerrelaterad kurdisk diasporisk identitet mot en mer sammansatt och aktiv. Studien går bortom entydiga erfarenheter av smärta, trauma och offerkänsla i syfte att lyfta fram en rad andra diasporiska situationer och företeelser såsom institutionella och transnationella formationer, assabiyya nätverk, ”on air” och ”online” verksamheter, kulturella och litterära aktiviteter osv., som samtliga är centrala element när det gäller att upprätthålla ett gränsöverskridande medborgarskap bland diasporiska kurder i de bägge länderna. Studien vidhåller dessutom att kurder i både Sverige och Frankrike på olika sätt är utsatta för diskriminering och socialt utanförskap. Avhandlingen visar hur kurder i Frankrike och Sverige utvecklar olika diasporiska diskurser och handlingsmönster. Beroende på en relativt likartad social bakgrund och på den exkluderande politiska miljö som finns i Frankrike så upprätthåller kurderna i Marseillesområdet en påtagligt offerrelaterad diasporisk diskurs. Samtidigt är framväxten av ett gränsöverskridande medborgarskap här starkt begränsad. Eftersom kurderna i Sverige är dels jämförelsevis socialt och politiskt diversifierade och dels vistas i en mer gynnsam politisk miljö upprätthåller de inte bara en mer flexibel diasporisk diskurs än kurder i Marseillesområdet. De har också utvecklat ett mer långtgående gränsöverskridande medborgarskap. / This study is a comparative exploration of an ongoing process of change from a mono-dimensional, victim-related Kurdish diasporic identity to a more modulated, dynamic and active form of it among Kurds in the Marseille region in France and the Stockholm region in Sweden. The study goes beyond the experience of pain and trauma and the sense of victimhood in order to depict a multitude of other diasporic situations and trajectories such as institutional and transnational arrangements, assabiyya networks, “on air” and cyberspace “online” involvements, cultural and literary activities, and so forth, which are necessary elements for the development of the practice of transborder citizenship among diasporan Kurds in the two countries. The study argues that the Kurds in France and Sweden have conceived different diasporic discourses and at the same time have chosen different modes of action. Due to their uniform social background and the exclusionary French political environment, the Kurds in the region of Marseille maintain a tangible victim diaspora discourse and limited practice of transborder citizenship. As the Kurds in Sweden are socially and politically diversified, and as they live in the more favorable Swedish political environment, they maintain not only a flexible diaspora discourse but also a more highly developed practice of transborder citizenship than the Kurds in the Marseille region.

Bakgrund: Under de senaste åren har svenska investerares intresse för hållbara investeringar ökat. Tidigare studier har genomförts för att identifiera vem den hållbara investeraren är, varför de väljer att investera hållbart och hur de går till väga. Däremot finns det fortfarande behov av vidare forskning på den svenska marknaden varav en kunskapslucka identifierats. Syfte: Syftet är att via en kvantitativ studie undersöka vilka demografiska faktorer som kännetecknar svenska, hållbara investerare. Studien ämnar även att undersöka vilka motiv och tillvägagångssätt som ligger till grund för hållbara investeringsbeslut på den svenska finansmarknaden. Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ metod, deduktiv ansats, och en ickeexperimentell tvärsnittsdesign. Det empiriska materialet samlades in via en digital enkätundersökning via ett bekvämlighetsurval. Undersökningen resulterade i totalt 469 användbara svar som sedan analyserades via regressionsanalyser. Resultat: För de demografiska faktorerna är det endast kön som har ett 5 procent signifikant samband med den beroende variabeln. Resultatet visar även att samtliga undersökta motiv och tillvägagångssätt, med undantag för flockbeteende, har ett 5 procent signifikant samband med den beroende variabeln. Slutsats: Ambitionen med studien var att öka förståelsen för hållbara investeringar från den privata investerarens perspektiv. Således har studien bidragit med en förståelse för vem den svenska, hållbara investeraren är, hur den går till väga och varför den investerar hållbart. / Background: In recent years, Swedish investors have shown an increasing interest in sustainable investments. Previous studies have been conducted to identify who the sustainable investor is, why the investor chooses to invest sustainably and what strategy he or she uses. However, there is a need of further research in the Swedish market, whereof a knowledge gap has been identified.  Purpose: The purpose of this study is to investigate what demographic factors that characterize Swedish, sustainable investors. The study also intends to examine the motives and strategies used in the sustainable investment decision. Methodology: The study has applied a quantitative method, deductive approach, and a non-experimental cross-sectional design. The empirical material was conducted via a digital survey based on convenience sampling. The survey resulted in a total of 469 useful responses which were then analyzed via regression analyzes. Results:  The result shows that the demographic factor gender is the only independent variable with a 5 percent significant impact on the dependent variable. The result also shows that all examined motives and strategies, with the exception of herding, have a 5 percent significant impact on the dependent variable.  Conclusion: The aim of the study was to increase the understanding of sustainable investments from the perspective of the private investor. Thereby, the study contributes with an understanding of who the Swedish, sustainable investor is, what strategy the investor uses and why the investor invests sustainably.

Nästan allt vi gör på internet kräver att vi identifierar oss med e-legitimation. Ändå erbjuds nästan uteslutande bankernas e-legitimation (BankID) via offentliga e-tjänster, trots att BankID inte är något alla har möjlighet att få. Det innebär att människor som inte kan, eller vill, vara bankkunder utesluts från vårt digitala välfärdssamhälle och hindras från att använda e-tjänster de har rätt att använda. Problematiken tydliggjordes ytterligare under coronapandemin, inte minst i vaccinationskaoset som uppstod i början, eftersom BankID krävdes i flera regioner för att kunna boka tid för vaccination. Huvudsyftet med denna kandidatuppsats i Informatik är att identifiera och förklara kommunala och nationella faktorer som bidrar till digital inkludering vid användning av e-legitimationer via kommunala förvaltningars e-tjänster. Bisyftet är att jämföra två DIGG-godkända e-legitimationer för att identifiera och beskriva vilka skillnader det finns som påverkar medborgarnas möjligheter att skaffa e-legitimation. I studien har fallstudiemetoden tillämpats och en litteraturstudie har genomförts för att inhämta kunskaper och erfarenheter från tidigare forskningsstudier. Primära empiriska data har samlats in genom intervjuer via Zoom. Fem olika rollinnehavare har intervjuats beträffande deras erfarenheter och uppfattningar om faktorer som påverkar medborgares möjligheter att använda kommunala e-tjänster med e-legitimation som identifieringsmetod. De viktigaste slutsatserna från studiens analys är: att erbjuda samtliga DIGG-godkända e-legitimationer via de kommunala e-tjänsterna främjar digital inkludering, det beror på att tröskeln för människor att skaffa en e-legitimation minskar. Utan faktorn nationell styrning är sålunda kommunal styrning och kommundirektörens kunskap och prioritering av digitaliseringsfrågan av högre betydelse, speciellt om faktorn medarbetarnas inställning och kunskap inte är särskilt hög. Både nationell och kommunal styrning behövs för att e-förvaltningen ska kunna hålla en likvärdig standard oavsett ekonomiska eller personella förutsättningar. I dagsläget finns bara en DIGG-godkänd e-legitimation som aktivt arbetar för alla människors rätt att få tillgång till en e-legitimation.

Hur vi planerar och utformar stadens offentliga rum påverkar vår uppfattning om den urbana miljön. Den offentliga ytan ska planeras för att vara tillgänglig för varje medborgare utan någonting som förhindrar möjligheten att delta i stadens utbud. Vår utbildning inom urban miljö har gett oss en bra grund och kunskap för att analysera stadens gestaltning. Den har även gett oss möjligheten att tolka dolda sociala exkluderingar som uppstår på grund av hur stadsrummet är utformat. I denna studie avser vi därmed att undersöka ett fenomen som utmanar uppfattningen om att alla stadens rum är tillgängliga för alla, nämligen ett fenomen vid namn fientlig stadsplanering. Vi har, genom att tolka och förstå, undersökt teoretiska förklaringar till fenomenets innebörd, uppkomst, samt påverkan. Vår kvalitativa studie har genomförts med metodologin ‘grounded theory’, för att först undersöka nuvarande kunskapsläget för att sedan bilda en teori. Vi har genomfört en litteraturinsamling baserad på relevant litteratur och forskning för att analysera fenomenet. Studien omfattar en kartläggning av fientlig stadsmöblering genom observationer i Malmö för att tolka hur fenomenet kan utforma sig i staden. Till sist, utfördes en intervju med en tjänsteman inom Malmö stad för att få kompletterande uppgifter till vår analys och en djupare förståelse för hur en av stadens planerare ser på utformningen av stadsrummen. Resultatet visar att fientlig stadsmöblering placeras i stadsrummen för att förhindra beteenden, och därmed personer, som samhället ser som ‘icke-önskvärda’. Dessa beteenden har vi förankrat till teorier om rätten till staden, den attraktiva konsumtionsstaden, maktstrukturer och den mänskliga dimensionen; där alla har förklaringar till varför ‘icke-önskvärt’ beteende exkluderas, samt varför fenomenet uppstått. Resultatet visar även att fientlig stadsmöblering förekommer i centrala Malmö vid Triangelns stationsområde, där vi identifierade en fientligt utformad bänk. Utöver det, förekommer fenomenet väldigt lite inom staden, vilket går ihop med hur Malmö stad önskar planera staden. Vidare visar resultatet att fenomenet har tydliga nyliberala och kapitalistiska förankringar, där konsumtion är i framkant. Staden planeras för ekonomisk tillväxt och en bra ‘image’, vilket innebär att konsumenten prioriteras i hierarkin om vem de offentliga rummen planeras för. På grund av detta implementerar man fientlig stadsmöblering. / How we plan and design the city's public spaces affects our perception of the urban environment. The public space should be planned to be accessible to every citizen without anything that prevent the opportunity to participate in the city's offerings. Our education in urban environment has given us a good foundation and knowledge for analyzing the city's design. It has also given us the opportunity to interpret hidden social exclusions that arise due to how the urban space is designed. In this study we intend to investigate a phenomenon that challenges the notion that all city spaces are accessible to all, namely a phenomenon called hostile architecture. We have, by interpreting and understanding, investigated theoretical explanations for the phenomenon's meaning, origin, and impact. Our qualitative study has been carried out with the methodology ‘grounded theory’, to first examine the current state of knowledge and then form a theory. We have conducted a literature collection based on relevant literature and research to understand the phenomenon. The study includes a mapping of hostile city furniture through observations in the city of Malmö to interpret how the phenomenon can take shape in the city. Finally, an interview was conducted with an official within the city of Malmö to get additional information for our analysis and gain a deeper understanding of how one of the city's planners view the design of the city spaces. The results show that hostile urban furniture is placed in urban spaces to prevent behaviors, and thus people, that society sees as 'undesirable'. We have anchored these behaviors to theories about the right to the city, the attractive city of consumption, power structures and the human dimension; where each theory has an explanation for why 'undesirable' behavior is excluded, and why the phenomenon has arisen. The results also show that hostile urban furniture occurs in central Malmö, next to Triangle station, where we identified a hostile bench. Beyond that, the phenomenon occurs very rarely in the city, which goes hand in hand with how Malmö wishes to plan the city. Furthermore, the results show that the phenomenon has clear neoliberal and capitalist roots, where consumption is at the forefront. The city is planned for economic growth and a good ‘image’, which means that the consumer is prioritized in the hierarchy of whom the public places are planned. Because of this, hostile urban furniture will be used.

Att ha ett lönearbete är centralt för individens tillvaro och identitet. En av grupperna i samhället som har det svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är individer med funktionsnedsättning. Syftet med denna littraturöversikt är att öka förståelsen och kunskapen kring hinder och möjligheter på arbetsmarknaden för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Artiklarna som belyser utanförskap, stigmatisering, hinder, lagstiftning, stödinsater och möjligheter kommer att undersökas för att beskriva deras samband till unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Vägen till arbete för individer med intellektuell funktionsnedsättning påverkas av olika faktorer. I Sverige har unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning en låg etableringsgrad på arbetsmarknaden. Trots stödinsatser kan personer med intellektuell funktionsnedsättning känna sig exkluderade från arbetsmarknaden vilket beror på arbetsgivarna synsätt, stigmatisering på arbetsmarknaden och låga förväntningar. Resultaten i denna stuide har analyserats utifrån teorier om KASAM (känsla av sammanhang) och stigma. Resultatet visar på att individer med intellektuell funktionsnedsättning kan trots stödinsatser uppleva exkludering av kollegor och arbetsgivare på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis diskuterades hinder och möjligheter som unga med intellektuell funktionsnedsättning upplever på arbetsmarknaden. / Having a paid job is central to the individual´s existence and identity. One of the groups in society that has the hardest time establishing themselves in the labor market are individuals with disabilities. The purpose of this litrature review is to increase understanding and knowledge about obstacles and opportunities in the labor market for young adults with intellectual disabilities. The path to work for individuals with intellectual disabilities is influenced by various factors. In Sweden, young adult with intellectual disabilities have a low rate of establishment in the labor market. Despite support efforts, people with intellectual disabilites can feel excluded from the labor market, witch is due to employers´attitudes, stigmatization in the workplace and low expectations. The results of this study have been analyzed based on theories of KASAM (sense og context) and stigma from Goffman. The results show that individuals with intellectual disabilites can experiece exclusion from colleagues and employers in the labor market, despite support. In summary, obstacles and opportunities that young adults with intellectual disabilities experience in the labor market were discussed.