Syftet med studien är att undersöka vad elever som läser svenska som andraspråk tänker om inkludering och exkludering i skolan. Fyra fokusgruppsamtal genomfördes med elever i årskurs 9, där de hade möjlighet att diskutera anledningar till att de trivs i skolan och vad de har för syn på svenska som andraspråk. För att sortera ut materialet ifrån de transkriberade intervjuerna användes en tematisk innehållsanalys. Resultatet är sedan indelat i en horisontell och en vertikal analys. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna som deltog i studien inte känner sig exkluderade av att läsa svenska som andraspråk separerat ifrån sin ordinarie klass. Det framkommer även att eleverna anser att svenska som andraspråk är lättare än ämnet svenska, något de också tror att elever som inte läser svenska som andraspråk tycker.

Syftet med den här studien är att synliggöra förskolepersonalensuppfattningar och agerande i mötet med barn i behov av särskilt stöd. Studienutgår från en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuergjorda tillsammans med tio legitimerade förskollärare och barnskötare. Föratt synliggöra teman som framkommit under insamlingen av det empiriskamaterialet har en tematisk analys nyttjats. I resultatet redovisas det insamladematerialet utifrån de två huvudteman uppfattningar och uttryck om barn ibehov av särskilt stöd och ageranden kring barn i behov av särskilt stöd. Därblev det tydligt hur utbildningsnivån visade sig ha betydelse för hur dettalades om barn i behov av särskilt stöd. Det framkom även tre aspektergällande inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Dessa aspekter gällermindre barngrupper, fortbildning och samsyn. Det presenteras också hursamarbeten med specialpedagog och andra organisationer ser ut mellan deolika förskolorna, samt hur förskolepersonalen uttrycker sig gällandemöjligheter att räcka till.

This study examines how “The Other” is portrayed in the Sweden Democrats’ (SD) latest electoral manifesto from 2022. Drawing on Ruth Wodak’s perspective on radical right-wing populist rhetoric, along with qualitative content analysis and critical discourse analysis, the essay explores how various discursive constructions emerge to justify excluding “The Other”. The results indicate that immigrants, especially those of non-European and Muslim background, are consistently depicted as threats, criminals, oppressive towards women and undesirable. These findings align with previous research on the discriminatory language used by radical right-wing populist parties towards “The Other” represented by immigrants and Muslims. Moreover, this discriminatory discourse is legitimized through references to violence and gang crime but also broader societal issues such as unemployment, housing shortage and violence against women.

I Sverige har jämställdhetsdebatten varit central sedan 1970-talet, men i och med det ökande antalet flyktingar befinner sig många utländska personer i Sverige, varav många är kvinnor. Jämställdhetspolitiken utgår från en generell beskrivning av skillnader mellan män och kvinnor och därmed nämns inte mycket om andra kvinnogruppers ställning i samhället. Därtill döljs kvinnor med utländsk bakgrund från jämställdhetsdebatten och deras ställning i samhället blir inte belyst på samma sätt. Dessutom har begreppet invandrare blivit ett sätt att skilja på människors ställning i samhället, vilket gör att det blir nödvändigt att lyfta information om genus och etnicitet. Därför valde vi att undersöka hur syriska kvinnor själva ser på inkludering och exkludering i det svenska samhället utifrån levt medborgarskap. För att uppnå syftet valde vi att använda oss av intervjuer som metod för att låta kvinnorna berätta om sin livsvärld. Vi intervjuade tio kvinnor från Syrien som är mellan 35–50 år gamla och alla har svenskt medborgarskap. Resultaten och slutsatserna är att det svenska medborgarskapet inte gav dem någon nytta till att känna sig tillhörande i det svenska samhället. De flesta kvinnorna kände inte sig inkluderade trots att de jobbar, samt att de utstår exkludering på grund av sin etnicitet mer än på grund av sitt kön.

I denna kunskapsöversikt är målet att undersöka hur inkludering påverkas av funktionsnormen på en elev med normbrytande funktionalitet inom ämnet IDH med frågeställningen Hur arbetar lärare med inkludering av elever med normbrytande funktionalitet i idrottsundervisningen? Genom vår frågeställning har vi som mål att hitta vad som behöver förbättras för inkluderingen av elever med normbrytande funktionalitet inom IDH. Ordningsföljden vi använde för resultaten av artiklarna berodde på om det var nationell respektive internationell forskning. I diskussionsdelen diskuteras inkludering på nationell- samt internationell nivå. Genom en kvalitativ metod användes databaserna ERC, ERIC, Swepub, och EBSCO för att hitta 12 artiklar relevanta till frågeställningen. Genom att begränsa sökningarna till peer-reviewed och med en tidslinje från 2009 och framåt, hittades: sex svenska studier och sex internationella forskningsartiklar. Resultaten på källorna visade hur funktionsnormen är tydligt sedd inom ämnet IDH. Eleverna med en normbrytande funktionalitet kan lätt känna sig exkluderade om de inte helt förstår instruktionerna, detta gäller även om de ogillar vad som undervisas. Vidare vill vissa elever känna sig mer inkluderade genom att kunna påverka undervisningen samt kunna ifrågasätta vad som ses som en funktionsnorm på skolan och på idrottsundervisningen, vilket kan öka möjligheten av delaktighet. Ytterligare är kommunikation mellan lärare med elev och elev med elev en stor faktor av inkluderingen av elever med normbrytande funktionalitet. Forskningen visar att elever med normbrytande funktionalitet vill känna sig inkluderade av resten av klassen samt kunna ha bra kommunikation med sina klasskamrater och genom bra undervisning i IDH kan det skapa bra förutsättningar för inkludering, även utanför lektionstid. Funktionsnormen har en stor påverkan på ämnet IDH och denna kunskapsöversikten har som mål att visa på vilka sätt undervisningen påverkar inkludering av elever med en normbrytande funktionsnorm.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares arbete för en inkluderande skolmiljö, med fokus på elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I denna studie har vi intervjuat sju legitimerade lärare som arbetar på en grundskola med elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I studien kommer vi att undersöka tidigare forskning om det ämnet vi har valt. Vi har använt Bent Madsens teori om inkludering och exkludering för att analysera våra intervjuer. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna har goda kunskaper kring hur de inkluderar elever neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolmiljön. Resursbrist och kunskapsluckor kan utgöra hinder för lärare när det gäller att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Bristen på tillräckliga resurser kan innebära att lärare inte har tillgång till de stödresurser som behövs för att effektivt stödja eleverna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. / The purpose of this study is to explore teachers' work for an inclusive school environment, with a focus on pupils with neuropsychiatric disabilities. In this study we have interviewed seven certified teachers working in a primary school with pupils with neuropsychiatric disabilities. In the study we will examine previous research on the topic we have chosen. We will use Bent Madsen's theory of inclusion and exclusion to confirm his theory with the results presented in our study. The results of this study show that the interviewed teachers who have participated in the study have good knowledge about how to include students with neuropsychiatric disabilities in the school environment. But lack of resources and knowledge can be obstacles for teachers when it comes to including students with neuropsychiatric disabilities. The lack of sufficient resources may mean that teachers do not have access to the support resources to effectively support students with neuropsychiatric disabilities.

The preschool is a cultural meeting place where children with different language backgrounds meet. This raises new questions, insights and challenges in the field of inclusion and exclusion. We have focused on children's free play in this study. The aim is to describe and analyse the interaction between multilingual children in free play. We have taken the sociocultural perspective as our starting point and used concepts such as mediation, language and interaction in the analysis. The data material consist s of video observations where different play sequences were recorded. The recordings took place over three days and a total of five multilingual children, between the ages two and six years participated. The video observations were transcribed and coded ba sed on an observation schedule.  The results show that verbal language skills in Swedish are crucial for inclusion in free play. The results of this study showed that the children were not affected by multilingualism at all during interaction with other children where both exclusion and inclusion occurred. However, it was age, gender and verbal ability that determined whether children were included or excluded in free play. This study shows that exclusion occurred mainly thro ugh non-verbal communication. The results of this study show the complexity of children's relationships where inclusion was situational.  This study can contribute to giving preschool teachers a deeper understanding of the importance of encouraging inclusion, cooperation and creating learning opportunities to support children in free play. By bringing awareness, this study can, with the help of a broadening perspective on free play, contribute to creating strategies on how inclusion can be promoted and exclusion can be prevented in the organization. / Förskolan är en kulturell mötesplats där barn med olika språkbakgrund möts. Detta medför nya frågor, insikter och utmaningar i verksamhetsnivå som gäller inkludering och exkludering, i denna studie har vi fokuserat på barns fria lek. Syftet är att beskriva och analysera interaktionen mellan flerspråkiga barn i fri lek. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och använt begrepp som mediering, språk och interaktion i analysen. Datamaterialet består av videoobservationer där olika leksekvenser spelats in. Inspelningarna skedde under tre dagar och totalt deltog fem flerspråkiga barn  mellan åldrarna två till sex år. Videoobservationerna transkriberades och kodades utifrån ett observationsschema. Resultatet visar att verbala språkkunskaper på svenska är avgörande för inklu-dering i leken. Studiens resultat visade att barnen inte alls påverkades av flerspråkigheten under interaktion med andra barn när exkludering och inkludering uppstod. Dock var det ålder, kön samt den verbala förmågan som påverkade om barnen inkluderades eller exkluderas i leken. Studien visar att exkludering främst skedde genom icke-verbal kommunikation. Resultatet i denna studie visar komplexiteten i barnens relationer där inkluderingen var situationsbunden. Studien kan bidra med att ge förskollärare en djupare förståelse i vikten av att främja inkludering, samarbete och att skapa lärandemöjligheter för att stötta barnen i den fria leken. Genom att integrera en medvetenhet kan studien, med hjälp av ett vidgande perspektiv på den fria leken, bidra med att skapa strategier för hur inkludering kan främjas och exkludering kan förebyggas i verksamheten.

In the field of inclusive education and children in need of special education, the access to the general curriculum plays a significant role. Methods mentioned in the curriculum display the pedagogical vision within specific school systems and furthermore how teachers are expected to practice. Comparing curriculums from nations with different school systems can put national education systems in a wider perspective. Although the curriculums were studied out of their contexts, some interesting findings were ascertained. The study, performed with hermeneutic textual analysis and based on a comparison of the national curriculum of England, Finland, New Zeeland and Sweden, shows a difference in both frequency of methods mentioned, the way they are presented as well as what kind of methods each curriculum proposes. The New Zealand curriculum provides a demonstration of using inclusive education for all pupils while the Swedish and the Finish curriculums propose special methods when educating children being in special needs. The English curriculum also aims for inclusive education, but without the wide frequency of methods found in the New Zealand curriculum.

The purpose of this study is to examine a student’s experiences from going to school in a segregated special school, called särskola. That is a special educational schools for individuals with intellectual disabilities. Furthermore, the study has examined a student’s experiences of exclusion and inclusion.  By doing a life story interview with a former student, who has experiences from both non-segregated school and segregated special school, särskola, the student’s experiences will come visible.  By using life story interview the aim is to gain access to a person’s experience of, in this study, schooling. The student is familiar with both non-segregated and segregated schools. Disabled or not, everyone is part of metanarratives that influences one’s life story, within these metanarratives it becomes clear what society demands of the intellectual disabled. The experiences of the student are analyzed through governing documents and other normative documents with critical theory. The result of the study indicates that there are obvious advantages and disadvantages with segregated schools from the student´s experiences. In the segregated school the student feels confident and feels that she has gained adequate knowledge in the different school subjects, but at the same the segregated special school create the experiences of exclusion. / Syftet med denna studie är att undersöka en elevs erfarenheter av sin skolgång i grundskolan och i särskolan. Vidare ska även studien undersöka en elevs erfarenheter av inkludering och exkludering i skolan. Detta är gjort genom att studera en före detta elevs erfarenheter både från grundskolan och särskolan. Metoden för studien är livsberättelse som är passande för denna studie då det är erfarenheterna från en elevs skolgång som är av intresse. Eleven har erfarenheter av både grundskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Funktionsnedsättning eller ej så är alla individer i samhällen en del av olika metanarrativ som starkt påverkar allas livsberättelser. I de olika metanarrativen blir det tydligt vilka krav och förutsättningar som de intellektuellt funktionsnedsatta möter och kommer att möta. Att genom kritisk teori belysa elevens erfarenheter, som kommer fram genom livsberättelsen, i förhållande till gällande styrdokument och andra normerande dokument. Resultatet av studien visar att det finns tydliga för och nackdelar med särskolan utifrån elevens erfarenheter och tidigare forskning. I särskolan upplever eleven trygghet och känner att hon tillgodogjorde sig adekvata kunskaper inom skolans olika ämnen, men samtidigt skapar särskolan erfarenheter av exkludering. Dessa erfarenheter är en del av individens identitetsskapandet som sker i skolan och således påverkas detta mycket av särskolekontexten.

The aim of this study was to examine if and how the local sports-community saw organized sports role in preventing exclusion and promote inclusion of youth. The study was based on 6 qualitative interviews with representatives from the local sports-community, representatives from 3 clubs, 2 representatives from the local sports-association and 1 representative from the local municipality. Four themes were identified from the interviews and seemed to play a big role in the understanding of exclusion and inclusion within football: socialization and protection factors, conditions, social work and social contributions, projects and solutions. The analysis was based on the theoretical concept of exclusion and inclusion. As a conclusion, all themes played a part in how the local sports-community saw organized football as a tool to prevent exclusion and promote inclusion of youth. Every participant in the study confirmed that organized football could be a socialization-arena. They also had ideas of how sports could prevent exclusion and promote inclusion of youth and act as a tool for social work. In some cases they already did. However, the local municipality and sports-community needs to appreciate and fund these social contributions, projects and solutions in order for them to continue. The also need to start to work together to adapt the football around youth in order to further develop the promotion of inclusion and prevention of exclusion among youth to make it accessible to all.