Syftet med denna studie är att utifrån barns berättelser få en ökad förståelse kring inkludering och exkludering i den fria leken på förskolan samt hur pedagogers och barns normer förhåller sig till varandra. Vi vill synliggöra barnens berättelser kring inkludering och exkludering i deras kamratkultur då vi upplever att det saknas kunskap inom ämnet för att pedagogerna ska kunna förhålla sig till barns handlande i olika leksituationer.Studien utgår från Corsaros (2015) teori inom den nya barndomssociologin där barn betraktas som aktörer och skapare av sin sociala värld. Studien har en kvalitativ ansats där empirin består av två olika typer av intervjuer med barn och pedagoger.Studiens resultat visar att barnen har olika strategier både för att komma med i en pågående lek och för att exkludera andra barn från sin pågående lek. Av barnens berättelser framkommer det att de använder sig främst av verbala strategier både vid tillträde och vid exkludering. I resultatet framgår några av barnens normer som finns i deras kamratkultur till exempel att den som bestämt leken är den som avgör vem som får vara med. Slutligen visas även en konflikt mellan barnens normer och pedagogernas förhållningssätt då det uppstår en krock mellan att ta hänsyn till barnens normer och pedagogernas ansvar att ingen ska vara utanför. För att pedagoger ska kunna förstå kamratkulturen i verksamheten på förskolan behövs kunskap om barnens normer och lekstrategier.

Målet med min studie är att undersöka hur pedagoger förstår begreppet utmanande beteende och genom ett genusperspektiv undersöka hur pedagoger bemöter utmanande beteenden hos barn i förskolan. Studien består av en kvantitativ studie i form av en enkät. Studien består även av en kvalitativ fokusgruppsintervju som ligger till grund för min studie. Intervjuerna har analyserats med en innehållsanalys och analysen är gjord med hjälp av ett genusperspektiv och ett maktperspektiv. Studiens resultat visar att hur en ser på ett utmanande beteende är relativt generellt med undantag för några enskilda tolkningar som framkommit genom enkät och fokusgruppintervju. I resultatet synliggjordes även givna normer kring hur skillnader i utmanande beteende syns i förhållande till kön och genus, dessa skillnader är av stor vikt i de åsikter som synliggjorts i enkäten. Deltagarna i intervjun var medvetna om normerna och har reflekterat över de likheter som finns mellan könen när det gäller utmanande beteende. Majoriteten av deltagarna i enkäten svarade att fler pojkar än flickor utmanar, svaren kan tolkas på två sätt. Första tolkningen är att deltagarna formats av normen i sina svar, andra tolkningen är att deltagarna observerat och reflekterat över att det är fler pojkar som utmanar.

I denna literaturstudie undersöks forskningsfrågan Vilka utmaningar finns det med inkluderande arbete i matematik för elever i behov av särskilt stöd? Syftet med litteraturstudien är att få en överblick över de utmaningar som finns för elever med matematiksvårigheter vid inkludering i helklassundervisning i matematik. I litteratursökningen har processen utgått både från nationell och internationell forskning inom detta område för att få en bred bild över det inkluderande arbetet i skolan och dess variation. Att arbeta med inkludering i skolan för elever med matematiksvårigheter är mycket aktuellt. Idag är dock forskningen kring inkludering något outforskad och för att skolorna skall kunna anpassa arbetet efter den grad av inkludering som bör implementeras så behöver även forskningen fördjupas. I denna litteraturstudie används 13 relevanta källor till forskningsfrågan för att lyfta fram vad forkningen säger om utmaningarna med det inkluderande arbetet i skolan för elever med matematiksvårigheter. Forskningen är baserade på bland annat empiriska studier, varav vissa genomförda av doktorander och forskare vid Malmö Universitet. Den internationella forskningen är hämtad från Finland och Storbritannien. För att få en djupare förståelse för området sker definition av relevanta begrepp i bakgrunden, bland annat begreppen; matematiksvårigheter, inkludering och integrering. Litteraturstudiens sökprocess förklaras tydligt i metoden men det går även se en mer detaljerad tabell med samtliga sökningar i bilagor. Resultat och analys är sammanslaget för att kunna föra tydliga resonemang kring det resultat som anses relevant utifrån arbetets valda källor kring. Denna del är uppdela i fyra olika delar för att få en tydlig struktur. De delar är; Beslutsfattande kring inkludering, Inkluderingsprocessens komplexitet, Inkluderingsprocesser i praktiken och Konsekvenser för bristande inkludering. Resultatet redogör för relevant forskning kring inkluderingsprocesserna i skolan och utifrån litteraturen diskuteras bland annat de utmaningar som forskningen har presenterat. Inkluderingsprocessen är på många vis komplex och det krävs tålamod, kompetens och kollegialt samarbete för att få det att fungera. Utifrån resultatet är inkluderingsprocessen komplex med ett stor inflytande från politiska bestämmelser när det handlar om hur det bör implementeras i skolorna. För ett fungerande inkluderande arbete krävs god pedagogisk kompetens, starkt kollegialt samarbete och ett gott tålamod. Slutligen kan det konstateras att det inkluderande arbetet är en utmaning men att det är fullt möjligt.

Elevernas möjligheter till deltagande blir påverkat av deras sätt att inkludera och exkludera    varandra i leken. Enligt Öhman (2012), Öhman (2006) och Bliding (2004) ses inkludering och speciellt exkludering som något vanligt och förekommer ofta i elevers relationsarbete, sampel och lekar, där Öhman (2012) även påstår att pedagoger kan ha svårt att veta hur de ska hantera exkluderande situationer. Leken har en väsentlig roll på fritidshemmet samt att fritidshemmet ska bidra till att eleverna utvecklar goda kamratrelationer och att de känner tillhörighet (Skolverket 2019). Därför blir vårt syfte med studien att få kunskap och förståelse för hur fritidslärare upplever elevers möjligheter till deltagande i den fria leken på fritidshemmet.  Datamaterialet i studien är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med fritidslärare och fritidspedagoger i Västernorrlands län, som deltagit antingen genom fysiska intervjuer eller via videosamtal. Resultatet visar att fritidslärarens roll i elevernas möjligheter till deltagande är viktig där de ska stötta dem in i leken så det bidrar till en gemenskap mellan eleverna och att de känner en tillhörighet. Respondenterna använder sig av vissa strategier för att främja elevernas möjligheter till deltagande i den fria leken, där det bland annat handlar om att skapa trygghet och gemenskap. Det framkommer även att maktspel mellan eleverna är något vanligt men att makt inte alltid behöver betyda något negativt. Om en elev med makt ser till att inkludera andra elever in i leken, går det att se makt som något positivt. Vilket en av respondenterna gav exempel på som positiv makt. Under rubriken pedagogiska betydelser beskriver vi lösningar på hur exkluderande situationer kan hanteras samt hur fritidslärare kan arbeta främjande för elevernas möjligheter till deltagande i den fria leken. Där det främst handlar om ett främjande arbete med olika strategier gällande gruppstärkande och trygghet. Studien presenterar även två nya begrepp gällande elevers sätt att exkludera varandra på. De begreppen är direkt- och indirekt exkludering. / <p>2020-06-08</p>

I denna studie undersöktes hur högstadieelever med autism upplevt sin skolgång, både i den reguljära skola där de först gått och på den resursskola som de gick på då undersökningen genomfördes. Då en resursskola ofta ses som en exkluderande verksamhet, var vi intresserade av vilka upplevelser av inkludering som dessa elever har och har haft samt vilka faktorer i skolan som verkar vara betydelsefulla för dem. För att få svar på våra frågor gjordes en kvalitativ undersökning där fem elevers berättelser om sin skolgång samlades in med metoden livsberättelse. Resultatet analyserades med hjälp av tre aspekter av inkludering: rumslig, social och didaktisk. I studien framkom att elever som upplevt sig vara till viss del inkluderade i den reguljära skolan, upplever sig fullt ut inkluderade på resursskolan. Elever som upplevde sig exkluderade i den reguljära skolan, är fortfarande till stor del det även på resursskolan. Oavsett upplevelsen av inkludering berättar eleverna att de trivs på resursskolan. Att mötas med förståelse av lärarna och att få en undervisning som är anpassad utifrån de behov som finns lyfter eleverna som avgörande, och det är det som skiljer den reguljära skolan från resursskolan. Alla elever i studien har haft en brytpunkt på mellanstadiet, där intrycken och kraven i den reguljära skolan ökat till en nivå som blivit övermäktig. För några har det inneburit att de slutat gå till skolan. I sökandet efter en ny skola beskriver eleverna mammorna som drivande.

Tanken med denna praktiknära studie har varit att genom vårdnadshavares berättelser beskriva och skapa förståelse för hur ett barns placering i kommunövergripande särskild undervisningsgrupp relaterar till en inkluderande skola. Jag har fokuserat på frågeställningarna hur vårdnadshavare beskriver och upplever sina erfarenheter av barnets skolgång före, under och efter placeringen i den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen samt vilka hinder och möjligheter vårdnadshavarna sett vad gäller barnens skolgång. Som metod har jag använt kvalitativ forskningsintervju med narrativ ansats och fått möjlighet att intervjua åtta vårdnadshavare om deras erfarenheter. Dessa åtta vårdnadshavare har det gemensamt att de alla har ett barn som varit placerat i kommunövergripande särskild undervisningsgrupp. Det övergripande resultat som framkommit är att vårdnadshavarna känner en känsla av svek av inkluderingen av barnet i hemskolan där barnet inte mötts av de anpassningar som varit nödvändiga för en fungerande skolgång. Resultatet visar även på viktiga vändpunkter där placeringen i särskild undervisningsgrupp är en sådan. Vidare visar resultatet på en svårighet för barnen att återskolas till den ordinarie skolan. En slutsats som framkommit är att inkluderingsuppdraget är komplext och handlar om mer än var ett barn är placerat. Det handlar om vikten av tillhörighet och gemenskap men även om vikten att få samma rättigheter och samma förutsättningar.

This study examines the introductory texts in the 2018 election manifestos of the eight political parties represented in the Swedish parliament, with the aim of comparing the different views of Swedish society expressed in the texts. The idea that the public political debate in Sweden in recent years have been focused on individual issues rather than ideology forms a starting point for the study. The analysis is based on the term model voter, which is a way of adapting the notion of the so-called model reader to fit this specific study. Critical discourse analysis is used as a theoretical framework, and is discussed in relation to political ideologies and presupposed information in texts. The analysis takes a qualitative approach, in identifying how prominent key words, visual elements and rhetoric patterns are used to persuade the model voter of the party’s message. The model voter is viewed as a representation of each party’s ideology and values, and the different views on Swedish society are described through the eyes of the model voter. The results show that the model voter appears in the texts with a varying degree of clarity, and that they all have characteristics in common as well as characteristics that set them apart. The study concludes that all the model voters see some kind of threat to the development of the Swedish society, but the origin of these threats vary depending on the political party in question. The different natures of these threats are closely connected to the ideology of each party. The study also discusses its results related to the tendency of some election platforms to exclude certain groups of voters in their texts, based on the values and opinions that the model voter is presumed to share with its political party.

Social hållbarhet har de senaste åren fått en alltmer framträdande roll i svensk samhällsplanering. Det övergripande transportpolitiska målet är att ”säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för med-borgare och näringsliv i hela landet” (prop. 2008/09:03). En tillgänglig kollektivtrafik spelar därför en viktig roll i en socialt sammanhållen stad. Genom kollektivtrafiken skapas en grundläggande rörlighet att människor kan förflytta sig mellan olika platser i staden. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tidigare utländsk forskning som visar att otillräcklig tillgång till transporter är en bidragande faktor till socialt utanförskap och segregation. I en svensk kontext saknas det kunskap kring olika socioekonomiska gruppers tillgång till transportsystemet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kollektivtrafiken upplevs och används av individer som bor i Lindängen, ett socialt utsatt område i Malmö. Utifrån teorier kring rättvisa, transportrelaterad social exkludering och tillgänglighet studeras förutsättningarna till tillgänglighet för invånarna i ett socialt utsatt område.Malmö stad har högt uppsatta mål och säger sig arbeta för en socialt sammanhållen stad som är tillgänglig för alla invånare. Vår studie har identifierat en diskrepans mellan den retoriska nivån i styr- och policydokument och användarnas upplevelse av tillgänglighet. Begreppet just city används sedan för att analysera de styr- och policydokumenten som Malmö stads transportplaneringen bygger på. Resultatet visar att kommunen framförallt arbetar utifrån ett equality-perspektiv istället för ett equity-perspektiv, vilket innebär att socioekonomiskt svaga grupper inte stärks i tillräckligt stor utsträckning. / In recent years, social sustainability has been given an increasingly prominent role in Swedish urban planning. The goal of the national transport policy is to “ensure socio- economically efficiency and supply long-term sustainable transport to citizens and industries throughout the country (prop. 2008/09:03). The accessibility of public transport therefor plays an important role in a socially integrative city. Public transport offers a level of basic mobility to citizens so they can access the goods and services the city has to offer and partake in civic life.This paper looks on previous foreign research which shows that inadequate access to transport is contributing factor to social exclusion and segregation. In a Swedish context, there are no such studies conducted and therefore no knowledge about the level of access experienced by groups with low socioeconomic status. The purpose of this paper is to investigate how public transport is experienced and used by individuals living in Lindängen, a residential area in Sweden with a low socioeconomic status.Based on theories of social justice, transport related social exclusion, and accessibility, the social exclusion experienced by residents in Lindängen can to some extent be explained by transport disadvantage.The municipality has high objectives in terms of increased social sustainability, a just public transport system and high accessibility for its residents. The study has identified a discrepancy between the rhetorical level in control and policy documents and the user's perception of accessibility.The concepts of just city is then used to analyse the governance and policy documents on which the municipality’s public transport planning is based. The results show that the municipality primarily works based on an equality perspective instead of an equity perspective. This means that socioeconomically weak groups are not strengthened to a sufficient extent.

Every day, thousands of people make a decision to leave their homeland. Some of them are forced to flee conflicts, war and oppression, while others move voluntarily for work, study or family reunification. Sweden is one of the countries in the world that received the most refugees per capita 2015.The study focuses on immigrants integration problems specifically from an information poverty perspective and explores the concepts of newcomers, integration, inclusion, exclusion, digitization and information poverty. The study examines factors that may affect the lack of access to information and how can these factors lead to integration problems. The study discusses the role of the Swedish Employment Services as an authority and their website. Furthermore, the study examines immigrants experiences regarding information poverty and the consequences of not being able to search information digitally on their own. Methods used in the study are structured interview and usability test for observational scenarios.The conclusion that can be drawn regarding the Swedish Employment Services website is that the site needs to be adapted for immigrants who do not understand Swedish or who do not have knowledge of using the Internet. In addition, the study found that immigrants lacked social networks with Swedes and did not have access to information about society, education, work, and housing. These limitations leads to some of the first problems with immigrant social integration.

Lärare och andra professionella i skolan har i dag har ett komplext uppdrag med fler och fler elever som är i behov av extra stöd och anpassningar för att kunna genomföra sin skolgång. Syftet med studien var dels att få kunskaper om vilka strategier och attityder det finns bland de professionella i skolan gällande barn med utagerande beteendeproblematik. Det vill säga ett beteende som förstör för eleven själv samt för de andra eleverna i klassen. Samt hur dessa attityder kan påverka de professionellas inkludering kontra exkludering av elever i den ordinarie undervisningen. Detta är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat sju respondenter med olika professioner som alla är verksamma på mellanstadiet. Genom en tematisk analys fick vi fram sju teman som sedan analyserades med en utgångspunkt i interaktionismen, då vi anser att detta perspektiv är användbart när vi studerar människor, deras beteenden och interaktionen mellan människor och samhälle. Slutsatsen av vår studie är att attityderna styr de professionellas strategier och dagliga arbete med elever med utagerande beteende samt att attityden till elever med utagerande beteende skiljer sig från person till person. Utifrån socialt arbete och ett socialpedagogiskt perspektiv anser vi att det är högts relevant att studera hur de professionellas dagliga arbete ser ut gällande strategier och inkludering av dessa elever. Det finns forskning som tyder på att, hur elever med utagerande beteende bemöts av andra, är av betydelse för eleven fortsatta sociala interaktion och utveckling längre fram i livet.