No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad begreppet inkludering innebär för lärare i årskurs 4–6 och hur lärare beskriver hur de inkluderar eleverna i undervisningen i ämnet samhällskunskap. Syftet har även vart att undersöka vad lärare anser är utmaningen med inkludering och om lärare anser om inkluderingbör vara ett mål i skolan. För att få svar på studiens syfte och frågeställning har jag använt mig av en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av strukturerade intervjuer med fem lärare. Resultatet från undersökningen visar att inkludering innebär för samtliga lärare att alla elever är med i undervisningen och att alla elever deltar i undervisningen. För att se till att alla är med i undervisningen använder sig lärarna av olika metoder. Resultatet visar också att utmaningar lärarna anger i sitt inkluderingsarbete är elever med diagnoser, att få med alla i undervisningen och att tiden inte räcker till samt att alla lärare anser att inkludering bör vara ett prioriterat mål i skolan. / <p>SO</p>

The purpose of this paper is to gather science in social work considering how activations programs, subsidized jobs that the municipalities offer affect the clients possiblities of getting steady work and how it affects their well-being professionally and socially. Subsidized jobs are temporary and part-time jobs that the clients must accept and are financed by the municipalities and the state. With the help of social citizenship and human capital and 17 peer reviewed articles this study shows that these people are the victims of the deregulated labor market. They don't know for sure if the will make enough money from one month to the next. Therefore they are not sure to be qualified for the income-related social insurances. Because of this, these people are probable to be in need of economic welfare from the social services. The purpose of these programs is to make participants employable. This study shows that many people in activation programs, in part-time employment and in temporary employment generally have worse health than people who have steady work. Furthermore the research on activation programs is poor and ambivalent at best. The research cannot show that activation programs are efficient measures to get the participants into jobs, nor a better well-being. The risk is that the social services are letting those in the most need of help down. There is a new underclass that is made out of people in part-time employment, temporary employment and in activation programs. This new underclass consists of people who live with the risk of permanent economic uncertainty.

Syftet med denna uppsats är att undersöka inkludering i skolan. Elever som hör till diskrimineringsgrunderna löper större risk att exkluderas i skolan, vilket går emot både Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (2010:800). Det är varje lärares ansvar att jobba för ökad inkludering i skolan, och kanske bör samhällskunskapslärare ta ett extra ansvar då deras ämne är så starkt kopplat till frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Vi arbetade efter två frågeställningar: ●      Vilka exkluderande mekanismer finns runt dessa grupper och vilka aktörer pekar forskarna på som bidragande till exkluderingen? ●      Vilka metoder pekar forskningen på som framgångsrika när det kommer till inkludering i skolan? Resultatet pekar på att det finns flera aktörer och mekanismer som bidrar till inkludering och exkludering, samt att det är en mycket komplex process. Således är det ett problem som inte är helt enkelt att lösa. Den huvudsakliga lösningen är en helhetssyn och att inkludering prioriteras av alla på skolan. Vi bedömer detta som relevant för läraryrket bland annat eftersom inkludering är kopplat till höjda skolresultat och ökad trivsel, men också eftersom diverse policies och myndigheter förespråkar en inkluderande skola.

This scientific essay is about children’s difficulties in playing and interacting with other children. The purpose of my essay is to gain a deeper understanding of those who are in need of support in their social interaction with other children. In order to be able to investigate and seek answers to my questions, I have used essay writing as a method. In my story I describe Signe, a child who has difficulty interacting with other children. Signe is very impulsive in her actions and this causes her to encounter resistance from the other children as she tries to get into their playing activities. This often results in conflicts that cause Signe to be excluded by the other children, as well as being excluded by me if I remove her from ongoing play activities. This has become a dilemma for me because I feel conflicted in how I as a teacher should handle situations like this. My dilemma lies in how to meet the needs of the individual child and create an inclusive environment within the group, while at the same time taking into account the other    children´s needs and rights to play in harmony. In the essay, I try to look back and reflect on my actions in the situations with Signe. I look at possible causes that may have affected Signe being excluded from the play activities of the other children. Could my way of dealing with the situations possibly have any impact on Signe’s status in the group? I also try to see Signe`s behavior from two separate special educational perspectives, the individual as well as the relational perspective, as I wonder if it is the child herself who has difficulties or whether it is in the encounter with a certain environment that problems arises? One idea that arose during my writing is whether a teacher’s view of normality can contribute to how we look at children. I also wonder how I as a future teacher can work to create an environment that´s inclusive to all children. The study`s conclusion has given me knowledge about how I need to minimize demanding situations by creating good conditions in the environment where the child is located. I need to be a present teacher who is there to support the child in the play.

I studien undersöks utanförskap kopplat till människor med intellektuell funktionsnedsättning och vilka faktorer som kan motverka och påverka det. Utanförskapet undersöks utifrån ett föräldraperspektiv. Studien är kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning.  Materialet från intervjuerna har sedan tematiserats och jämförts med tidigare forskning samt undersökts utifrån teorierna stigma och social exkludering. Av resultatet från studien framkommer tre huvudteman, dessa är 1) samhällets strukturer, 2) andra personer och 3) jag. Resultatet styrker att ett utanförskap finns och att det påverkas av personer runt omkring de med intellektuell funktionsnedsättning och dem själva, men även av samhällets strukturer. Trots att det finns lagar och regler för att stärka jämställdhet och delaktighet för de med intellektuell funktionsnedsättning lever de i ett fortsatt utanförskap. Personer runtomkring de med intellektuell funktionsnedsättning kan påverka det utanförskap gruppen lever i positivt om de innehar faktorer/egenskaper i form av kunskap, engagemang och lyhördhet, vice versa om de ej innehar dessa faktorer/egenskaper. Avseende personerna själva med intellektuell funktionsnedsättning kan faktorer som exempelvis att det syns eller inte syns fysiskt att de lever med en intellektuell funktionsnedsättning, deras ekonomi samt om de kan uttrycka sig verbalt påverka det utanförskap de lever i. / This study examines alienation linked to people with intellectual disabilities, what factors that can affect it and how it can be countered. This is a qualitative study and five semistructured interviews were conducted with seven parents to children with intellectual disabilities. The material from the interviews have been thematised and compared with previous research and examined with the theories of stigma and social exclusion. From the results emerged three themes 1) the structures of society, 2) others and 3) myself. The results confirms that there is an alienation and that it is influenced by the structures of society, people around those with intellectual disabilities and themselves. Although there are laws and regulations that aim to strengthen and facilitate equality and participation for people with intellectual disabilities, social exclusion is still prevalent. People around those with intellectual disabilities can influence the exclusion positive if they possess factors/qualities such as knowledge, commitment and if they are perceptive. Opposite if they do not posses these factors/qualities. Regarding the people with intellectual disabilities, factors as if it is physically shown or not shown that they have a disability, their own financial status and their possibility to communicate verbally can influence the alienation.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om förskollärares upplevelser, hantering och bemötande av problemskapande beteenden i förskolan. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning och i tidigare yrkeserfarenheter fått upp ögonen för att pedagoger har olika syn på problemskapande situationer där vi menar att pedagoger bemöter och hanterar problemskapande beteende på olika sätt. Detta utvecklade ett intresse i att få ökad kunskap och förståelse för hur förskollärare arbetar med problemskapande beteende i förskolan. Metoden som användes för att nå studiens syfte var kvalitativa intervjuer med sex förskollärare, detta gav oss en insikt i hur förskollärare upplever och arbetar med problemskapande beteende. Materialet har analyserats och tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och relationellt perspektiv. Slutsatser av resultatet visar att förskollärares förhållningssätt utgår från ett relationellt perspektiv som menar att problemskapande beteende uppstår som en reaktion på sociala sammanhang och miljö, där det är sannolikt att det ställts för höga förväntningar och krav på barnet. Problemskapande beteende beskrivs med ord som exempelvis utåtagerande, överskottsenergi och diagnos samt barn som har svårt med sociala spelregler. Resultatet beskriver att barn bör bemötas utifrån deras behov och förutsättningar, förskolan behöver skapa förståelse för barns olika beteenden för att utforma lämpliga strategier som möjliggör delaktighet. Problemskapande beteende beskrivs både som ett hinder och en möjlighet för förskolepersonal att reflektera och diskutera för vad som är acceptabelt, förväntat och som kan skapa nya synsätt där olikheter ses som en tillgång. Vi vill säga att den här studien är ett kunskapsbidrag till all verksam och kommande personal inom förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare resonerar kring hur de arbetar för att främja och skapa förutsättningar för goda relationer. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare1 och deras utsagor kring hur arbetet med sociala relationer på fritidshemmet sker. Fritidslärarna arbetar på två olika skolor och har varierande arbetslivserfarenhet inom fritidshemmets kontext. Som teoretisk utgångspunkt används lärares relationskompetens och relationell pedagogisk förmåga (Aspelin, 2018). I resultatet framkommer att ett vanligt förhållningssätt fritidslärarna resonerar kring att de arbetar utifrån när det kommer till hur de pratar om goda relationer i verksamheten, är att utgå från skolans och fritidshemmets gemensamma värdegrund. En annan aspekt att lärarens engagemang i verksamheten är avgörande för hur relationsarbetet går till. För att främja och skapa förutsättningar för goda relationer initierar fritidslärare ofta planerade aktiviteter och lekar. När det gäller relationsarbete är det fritidslärarna som är med på planeringen ansvariga för att föra det vidare till de andra som jobbar i verksamheten. I arbetet med relationer är det enligt fritidslärarna en viktig aspekt att vara delaktig i samt stötta elever i deras relationsskapande.

Syftet med min studie är att få kunskap om nyanlända elevers integrering i den svenska skolan genom att lyfta fram nyanlända elevers berättelser om mötet med utbildningens fält. För att besvara syftet utgick jag ifrån två frågeställningar hur kan beskrivningar av nyanlända elevers möten med den svenska utbildningens fält förstås? och hur kan skillnader i elevernas upplevelser av inträdet på utbildningens fält förklaras?. Under arbetets gång fungerade frågeställningarna som vägledning och hjälpmedel. För att få relevant data avgränsas studien till enbart nyanlända högstadieelever.    I studien har jag intresserat mig över att skapa djup förståelse över nyanlända elevers upplevelser, erfarenheter och tolkningar av den svenska skolan. Studien är därför en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på en mångkulturell skola i en större stad i södra Sverige. Med hjälp av Bourdieus teoretiska begrepp fält, kapital och habitus har jag kunnat analysera resultatet för att förklara elevernas upplevelser och skillnader mellan dem. I likhet med tidigare forskning visar resultatet av min studie att nyanlända elever upplever svårigheter i att behärska det svenska språket som ligger till grund för exkludering av övriga elever. Slutsatsen av denna studie är att det är viktigt för lärare att effektivisera sitt lärande genom att utveckla sina kunskaper och kompetenser om hur man tar emot och integrerar nyanlända elever i skolan.

Circle time is a permanent feature of most preschools' day-to-day operations. It is an old tradition that still lives on in the world of preschool and is received with mixed feelings from both educators and children, it is also an event where participation, inclusion and exclusion are three major concepts that constantly need to be addressed. When circle time works well it creates fantastic opportunities for teaching, participation and togetherness. When circle time works less well it often results in a power struggle between children and educators and the purpose of circle time is thereby lost. Through this study, we have had the opportunity to go in-depth with what happens during circle time, what the purpose of circle time is and who the circle time is for. We have found out how circle time is perceived by educators and how it is perceived from a child's perspective. Through observations, interviews and surveying, we have been able to perform a comprehensive study where many perspectives could be set against each other, and the study provides answers to most of the questions we have had before. / Samlingen är ett bestående inslag i de flesta förskolors dagliga verksamhet. Det är en gammal tradition som fortfarande lever kvar i förskolans värld och som tas emot med blandade känslor från både pedagoger och barn, där delaktighet, inkludering och exkludering är tre stora begrepp som ständigt behöver hanteras. När samlingen fungerar bra skapar den fantastiska möjligheter till undervisning, delaktighet och samhörighet. När samlingen fungerar mindre bra resulterar den ofta i en maktkamp mellan barn och pedagoger och syftet med samlingen går därmed förlorad. Genom den här studien har vi fått möjlighet att gå på djupet med vad som sker under en samling, vad syftet med samlingen är och vem samlingen är till för. Vi har tagit reda på hur samlingen upplevs av pedagoger samt hur den upplevs ur ett barns perspektiv. Genom observationer, intervjuer och enkätundersökning har vi kunnat utföra en omfattande studie där många perspektiv kunnat ställas mot varandra, och studien ger svar på de flesta frågor vi har haft tidigare.