Intresset till studien uppkom genom att en webbgemenskap upptäcktes i vilken fäder söker stöd från varandra i förhållande till socialtjänsten, det väckte vår nyfikenhet kring vad orsaken och syftet är till att fäder söker sig till webbgemenskapen. Syftet med studien är att söka förståelse för varför fäderna vänder sig till webbgemenskapen på internet, att beskriva vilka föreställningar som skapas kring socialtjänsten i webbgemenskapen samt hur föreställningar begripliggörs och förklaras av fäderna. För insamling av empiri har en kvalitativ observationsstudie på internet genomförts där empirin som legat till grund för resultatet är texter och kommentarer publicerade av personer som utger sig för att vara fäder. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att bearbeta den empiri som insamlats och bland annat tre övergripande teman har identifierats: föreställningar kring socialtjänsten, begripliggörande av föreställningarna samt mobiliseringens orsak och syfte. Studien har genomgripande ett genusperspektiv och resultatet av innehållsanalysen analyserades med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna: kön som konstruktion – skapandet av genus samt homosocialitet. Resultatet i studien beskriver föreställningar kring att socialtjänsten bedömer fäder och mödrar olika utifrån kön samt reproducerar föreställningar kring traditionella föräldraroller och maskulinitet. Fäderna erhåller inget stöd och känner sig maktlösa utifrån att socialtjänsten privilegierar mödrar, detta leder till att fäderna söker sig till webbgemenskapen för att erhålla olika typer av stöd. Slutsatsen är att socialarbetare måste medvetandegöra föreställningar kring kön, maskulinitet och föräldraskap för att kunna motverka att föreställningar befästs och reproduceras. För detta krävs verktyg som direkt kan appliceras i det praktiska arbetet med fäder, men socialarbetare behöver också vara mer tydliga och lyhörda för att kunna identifiera behov hos fäder för att möjliggöra stödgivande. / The interest of this study were awakened when webcommunities whose purpose is to support fathers against the social services were found. This raised our curiosity about why such webcommunities are needed. The purpose of this study is to seek understanding for why fathers are turning to the webcommunity, also to describe conceptions about the social services which are created in the webcommunity and how those conceptions are understood and explained by the fathers. The method used for collection of data was a qualiatitive obervational study on the internet where the empirical base for the results are published texts and comments by people purporting to be fathers. A qualitative content analysis were used to process the empirical findings and three main themes were developed: conceptions about the social services, understanding of these conceptions and the cause and purpose of the mobilization. This study has a pervasive genderperspective and the result of the content analysis has been analyzed with the theoretical base of: ”doing gender” and homosociality. The result of this study reveals conceptions fathers have about the social services, that the social services assess fathers and mothers on different basis because of their sex. The fathers also claims that the social services reproduces conceptions about traditional parenting-roles and masculinity. The fathers doesn’t recieve the support they need and feel powerless because the social services privileges mothers, which instead leads fathers to seek support from eachother in the webcommunity. The conclusion is that social workers need to be more aware of conceptions they have on gender, masculinity and parenthood to be able to work against these conceptions. To do this social workers needs tools that can be applied in their daily practical work with fathers. But social workers also need to be more distinct and responsive to be able to identify fathers needs and thus offer support.

Following essay examines the social and cultural patterns of southern rural Sweden between the years 1838-1845. The study is based on records from trials held by the district court of the district Norra Möre, which provides an insight to the everyday life in rural local community. Emphasis is put on exclusion and inclusion: the basis for community, codes for inclusion and exclusion, meaningful attributes, social and cultural capital etc. Questions concerning gender are raised as well as intents to discover whether modern ideas contrast early-modern, especially considering the process of individualization.   Results show that concepts of confidence and trust were extremely valuable and possessed significant meanings.  Confidence, which established itself on virtuous and honest life, created the framework for most aspects of social society: for example credibility inside and outside of court, maintenance of friendship and company, capacity of upholding a working life. Forfeit of trust, through extensive dissolute, mischievous and ill-considered way of life meant exclusion from the community and great vulnerability. Convicted criminals and alcoholics were particularly people at risk in encountering these problems due to their bad reputation and public stigma.   The sources reveal little of variations between men and women. It appears as if the confidence and trust derived from the same factors: the virtuous and honest life. Unfortunately it is unsaid whether virtuousness had different meaning to men and women. Regarding the process of individualization the sources present different results: a few indicating examples exist, yet a distinct connection between individuals and collectives is tangible.

Uppsatsen handlar om inhyrda lärares arbetssituation som befinner sig utanför organisationers gränser vilket leder till exkludering och bristfälliga arbetsvillkor. Inhyrd personal befinner sig i en trepartsrelation mellan sig själv, bemanningsföretag och kundföretag. Detta skulle kunna göra att den formella tillhörigheten och känslan av tillhörighet differentieras. Inget i studien tyder på att de inhyrda lärarna inte känner en tillhörighet till bemanningsföretaget som arbetsgivare och därmed kan vi inte dra slutsatsen att detta är problemet. Snarare är det kundföretaget och dess medarbetare som inte ser de inhyrda lärarna som inkluderade i organisationen vilket skapar exkludering. Dagens företag behöver vara flexibla och för att möta detta behov används inhyrd personal som en tillfällig resurs. Bemanningsföretag växer sig allt starkare och studien är viktig för att visa att anställningsformen kan få negativa konsekvenser och att man bör ta hänsyn till emotionella aspekter hos individen. Studien är kvalitativ och har genomförts genom djupintervjuer med tre inhyrda lärare, tre ordinarie lärare och en rektor. Då ämnet kan ses som känsligt av vissa parter är ämnet något svårstuderat och det har varit svårt att få tag på intervjupersoner. Materialet har analyserats med teorier utifrån tre teman: tillhörighet, trygghet och frihet vilka följer som en röd tråd genom uppsatsen. / This essay examines temporary teachers working situation and the findings show that they fall outside organizations’ boundaries which leads to exclusion and poor working conditions. The temporary teachers exist in a trilateral relationship between them self, temporary work agencies and client companies. This could make the formal affiliation and sense of belonging differentiated. Nothing in the study suggests that the hired temporary teachers do not feel an affinity to the temporary work agency and thus we cannot conclude that this is the problem. The issue is rather that the client company and its employees do not see the hired temporary teachers as included within the organization. This creates exclusion. The temporary work agencies are growing stronger and this study is important since it highlights that the form of employment can have negative consequences and that the emotional aspects of the individual should be taken into account. The study is qualitative and has been executed by performing in-depth interviews. Due to the delicate nature of the subject to some parties the topic is somewhat difficult to study. Furthermore, it has been difficult to get hold of the people interviewed. The empirical data was analysed with theories based on three themes: belonging, security and freedom.

The purpose of this paper is to analyze teachers approach to multilingual children's behavior in certain situations. I will also explore the educator’s attitude and approach toward the situation where children who are excluded by other peers, because of the peers use of divergent language. I choose qualitative interview as method, interviewing seven teachers working at pre-schools, with chosen choice I expect to gain insight into the teacher's reasoning behind their approach and strategy towards situations where children use other language than Swedish. The results shed light on several interesting factors that determined how the educator responded to the forth mentioned situation. The general perception at pre-schools is that multilingual children should be given space to use their native tongue, as this flourishes their language developments. We can also find basis for this when reading the official pre-school steering documents, the Swedish curriculum, Läroplanen. What this document lack though is presenting solutions how the educators can work constructively with the children. It's rather encouraged for each school to discuss their own methods and approaches as a team. My conclusion is that there is no blue print to follow for solving these situations, the educator's conduct and strategy is based on individual experience and situational. But a common thread that emerged in my research is that all educators expressed the importance to acknowledge all children and involve them in the activities regardless of language, it is the teacher’s duty to support and to be present as the children will need pedagogical support in this matter. Not to forget though, that teachers are frequently faced with situations where they have to decide whose rights to prioritize; the single child who ends up alone outside the peers group and lose his/her entitlement based on the norm "everyone should be involved" or the playing children who is doing nothing but employing their rights to speak in their mother language?

The aim of the study is to contribute to a better understanding of how educators relate to social inclusion in preschool. Educators' perception of social inclusion is an important topic to investigate because there are often children who temporarily or permanently need special support in preschool. The inclusion of children in preschool is considered important and educators have a central role and responsibility to include all children in preschool. According to our experience, there is a great variety of how educators perceive the work of social inclusion in preschool.   In order to answer the question of how educators relate to social inclusion in preschool, it is chosen to conduct semi-structured, qualitative interviews. We interviewed eight preschool educators to find out how they perceive their work with social inclusion. The two themes that appeared in the educators’ answers were inclusion and exclusion.   The study found that preschool educators' work with social inclusion is complex. Educators in the study considered that all children have the right to enter into a social context, to be socially included, and they acknowledges their responsibility to ensure that all children are included. They expressed that it is not the responsibility of the children, but the adults, to ensure that all children are included in the group. Several of the educators express that there are difficulties and challenges with inclusion work, and state that children need to master certain social skills in order to be able to be included. Adaptation will lead to all children being given the opportunity to participate and succeed. The study further shows that the interviewed educators consider themselves responsible for creating opportunities that enable inclusion. The result of the study shows that for a functioning work with social inclusion, educator’ needs to form a common view and gain an understanding of the concepts of inclusion and exclusion among preschool teachers. The way educators perceive social inclusion, affects how educators work with social inclusion in preschool. In order to gain insight into, and in a more concrete way, an understanding of how preschool educators relate to social inclusion, it was chosen to accomplish this study. It is hoped that other preschool educators can benefit from the study's results in their professional role in the future.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur förskollärare agerar och stödjer barn i deras tillträde i den fria leken samt undersöka vilka tillträdesstrategier som används av barnen utifrån ett förskollärarperspektiv. Studien är kvalitativ och använder semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som metod. Data transkriberades och analyserades genom att använda Corsaros studier med begreppen tillträdesstrategier samt kamratkulturer. Vid analysen framkom två teman: stöttning och tillgänglighet samt ”får jag vara med?”. Båda teman har flera underrubriker. Studien visar att det fanns två olika uppfattningar kring stöttning och tillgänglighet, där den aktiva förskolläraren uppfattas som att förebygga exkludering långsiktigt medan den avvaktande förskolläraren har en mer kortsiktig plan och löser problemen som finns här och nu. Studien visar även förskollärarnas upplevelser kring barnens hinder och vägar till lek och vilka tillträdesstrategier som förskollärarna anser fungerar mer eller mindre bra för att få tillträde till den fria leken. En slutsats som framkom i vår studie utifrån tillträdesstrategier ur ett förskollärarperspektiv är att det inte är den strategi som förskollärarna uppfattar förekommer mest som är den som oftast leder till lek, något som även Corsaro har kommit fram till i sina studier. / <p>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</p><p>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka vilka tankar och erfarenheter förskolepedagoger har om de inkluderande och exkluderande tillvägagångssätt som används i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. För att samla in data kring detta har jag intervjuat fyra förskolepedagoger från olika förskolor och även utgått från relevant litteratur. I både litteraturen och intervjuerna framgick det att det finns en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Det visade sig att när barnen inkluderas kan de lära sig av varandra och få känna sig som en del av gruppen. Dock tycks det inte alltid vara det bästa för barn i behov av särskilt stöd att ständigt vara med resten av barngruppen. Vissa barn anses, både av intervjupersonerna och i litteraturen, ha svårt att fungera i en grupp under en längre tid, men små grupper anses fungera bättre än stora. En slutsats i studien är att pedagogerna på förskolan har en viktig roll för att arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska fungera på ett bra sätt, även om pedagogerna ibland kan behöva ett yttre stöd från specialpedagoger, föräldrar, extra resurspersonal eller yttre instanser. Det framgick även att barn i behov av särskilt stöd kan behöva få lite extra uppmärksamhet och stöd från pedagogerna för att de ska få utvecklas på bästa sätt och trivas på förskolan, precis som alla andra barn. / <p>Betygsdatum i Ladok:</p>

Frånvaro bland elever i gymnasiet är ett allt mer tilltagande problem. Elever med en hög frånvaro brukar inom forskningen benämnas ELOF (elever med omfattande frånvaro). Det är konstaterat att det existerar ett samband mellan frånvaro och låga betyg samt chansen att ta studentexamen. I värsta fall hoppar ungdomen i fråga helt av gymnasiet och slutför därmed inte sina studier. Detta försämrar avsevärt denne individs livschanser och tenderar till att påbörja en negativ spiral in i ett utanförskap där ungdomen får svårigheter på utbildnings, arbets- och bostadsmarknaden. Denna utanförskapsprocess kallas för social exkludering vilket innebär att ungdomen finner sig själv utanför samhällsgemenskapen. Studien är upplagd med en komparativ metod och jämför Solna och Sundbybergs arbete med gruppen ELOF. Fokus har legat på att hitta olikheter i arbetssätten, inte att finna en metod som skulle fungera för båda kommunerna. Vi noterade att Solna uppvisar lägre ungdomsarbetslöshet än Sundbyberg. Detta ansåg vi vara anmärkningsvärt och bestämde oss för att fördjupa oss i varför det skiljer sig mellan kommunerna? I studien har vi identifierat en socioekonomisk faktor som kan tänkas vara en bidragande orsak till dessa skillnader, nämligen andelen högskoleutbildade i respektive kommun. Resultaten från vår studie tyder även på att ungdomar med psykisk ohälsa och diagnoser tenderar att löpa större risk att befinna sig i ELOF.

Om kön är något man föds in i eller om det är något som man genom egna upplevelser och val utvecklar är något som går att diskutera. Hur framställningen av transpersoner har sett ut genom tiderna har varierat allt från att vara sociala och medicinska avvikelser till en utsatt och diskriminerad grupp i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur transpersoner framställs i kvällspress, i Aftonbladets artiklar. Resultatet bygger på åtta artiklar som analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Socialkonstruktivism, queerteori, heteronormativitet och tidigare forskning i ämnet har legat till grund för tolkningen av materialet samt analysen. Det framgår av resultatet att artiklarna bidrar till upprätthållandet av heteronormativitet i samhället och till stigmatisering av transpersoner samtidigt som artiklarna utgår ifrån att bekämpa just detsamma. / <p>2018-06-05</p>

This research is about unemployment and how it effects on three dimensions of social exclusion: health, income deprivation and political activity. The aim is to investigate how age and welfare systems interact with unemployment’s impact on social exclusion. The analysis method used in this research paper is multilevel modelling. The analyze method gave the possibility to study the impacts of unemployment on social exclusion both from an individual and a context level. The results shows that unemployment does have an impact on all the three chosen dimensions of social exclusion. In addition, unemployment effects most people in countries which are characterized by the liberal welfare systems and east European welfares. At age level, unemployment has a larger impact on older individuals than the younger ones. / Denna studie undersöker arbetslöshetens påverkan på tre olika dimensioner som anses tillhöra social exkludering, dessa dimensioner är hälsa, inkomst och politisk inkludering. Här undersöks arbetslöshetens påverkan på. Arbetslöshetens inverkan på de olika dimensionerna i relation till olika välfärdssystem och åldersgrupper inom Europa. Analysmetoden som används i denna studie är multilevel analysmodellen. Denna analysmodellen ger en möjlighet att studera effekter på arbetslöshetsproblematiken både på individnivå och gruppnivå. Resultaten visar att arbetslösheten ger mest negativ påverkan på social exkludering i de europeiska länder som betraktas att ha liberala välfärdssystem samt i östeuropeiska välfärdsstater. På individnivå är effekten av arbetslöshet mest påtaglig bland kategorin äldre och etablerade inom de tre dimensionerna.