Rapporter kring vad skolan ska och bör göra för elever med inlärningssvårigheter finns det många av, hur skolan och pedagoger ska agera för att skolresultaten ska bli så bra som möjligt. Skolinspektionen (2011) har nyligen kommit ut med en kritisk rapport om hur elever negligeras stöd i undervisningen. Där beskrivs hur elever med läs- och skrivsvårigheter istället för stöd i undervisningen får en reducerad undervisning med färre lektioner. Men hur upplever elever med läs- och skrivsvårigheter sig själva i sin situation. Genom en ökad förståelse om hur elever upplever sin situation kan undervisningen bli än mer tillmötesgående och effektiv för elevernas skull. Det är därför relevant att se hur eleverna själva uppfattar hur det är att ha denna problematik. Syftet med arbetet är att undersöka hur elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter ser på sig själva och hur de upplever att diagnosen påverkat deras självbild. Detta är studerat ur ett elev-, föräldra- och pedagogperspektiv. De olika perspektiven är valda för att dels få elevernas egen bild av att leva med problematiken. Föräldrarnas då de lever i en så nära relation med sina barn och lever av den anledningen med deras svårigheter också. Pedagogernas perspektiv behövs för att få en bild av ur arbetet med eleverna ser ut och hur det upplevs påverka deras situation, men också för att se hur pedagogerna ser på elever med läs- och skrivsvårigheter.Jag har valt att bygga empirin på intervjuer med elever med läs- och skrivsvårigheter, föräldrar till dessa elever och elevernas pedagoger. Jag har valt att göra semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att jag har förhållit mig till några öppna grundfrågor, där den aktuella personen kunna svara fritt och det funnit möjlighet att utveckla svaret som föreföll lämpligast. Resultatet från intervjuerna visar att eleverna sett ur elv-, föräldra- och pedagogperspektiv uppfattas ha en känsla av att vara sämre än andra jämnåriga. Eleverna upplever sig som annorlunda, och de känner alla en frustration över att just de har fått diagnosen dyslexi.

Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ”Fem pedagogers syn på inkluderingsbegreppet”. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.BakgrundSyftet med studien är att undersöka fem pedagogers syn på inkludering. Vi har genomgående i denna studie valt att enbart referera till pedagogerna som grupp. Detta eftersom vi vill säkerställa pedagogernas anonymitet. Pedagogernas samtal om inkludering tolkas och ställs i relation till läroplanen för förskolan. Vi vill också spegla pedagogernas synsätt mot olika specialpedagogiska perspektiv. Vi har valt att utgå ifrån följande frågeställningar när vi genomfört vår studie:•Hur avspeglas inkluderingsbegreppet i förskolans aktuella läroplan? •Hur ser fem pedagoger på begreppet inkludering? •Vad gör pedagogerna för att leva upp till begreppet en skola för alla? •Hur påverkar organisationen möjligheterna för inkludering?Studiens grund utgår ifrån det utvecklingsekologiska och det sociokulturella perspektivet med betoning på samspelet mellan individen och miljön.I en skånsk kommun gjordes en storsatsning i slutet av 2000-talet för att implementera ett inkluderande synsätt som handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att stödja, möta och utmana alla barn i deras lust att lära, därför valde vi att göra undersökningen här.MetodVi delade ut ett frågeformulär med två frågeställningar på en arbetsplatsförlagdträff, som är ett regelbundet möte där pedagoger och förskolechefen från två förskolor deltar. Frågorna vi bad dem att fundera över var:•Vad betyder begreppet inkludering för dig?•Hur visar det sig i din verksamhet?Därefter gjordes ett urval på fem av femton svar för att få fram vår fokusgrupp. Det genomfördes fokusgruppsintervjuer vid två tillfällen med samma grupp, där vi fångade samtalet pedagoger emellan kring läroplanen och deras egna reflektioner. Vi antog ett hermeneutiskt perspektiv när vi genomförde textanalysen på det transkriberade materialet samt läroplanen. ResultatVårt resultat visar att pedagogerna ger uttryck för ett relationellt synsätt på inkludering men de reflekterade också kring att det pedagogiska uppdraget också medför dilemman. De tvingas definiera begreppet normalitet och avvikelser eftersom de annars inte skulle kunna bedöma att ett barn är i behov av särskilt stöd. De framhåller samspel och delaktighet som viktiga faktorer i den inkluderande verksamheten. Pedagogerna reflekterade kring dilemman de möter i sitt uppdrag som pedagog inom förskolan. Vår studie visar att inkluderingsbegreppet är mångtydigt. Ord som delaktighet, sammanhang, miljö, samspel, normalitet/avvikelser och relationer är alla kopplade till detta begrepp. Dessa begrepp med undantag från normalitet/avvikelser finns omnämnda i förskolans läroplan. Studien visar att inkluderingsbegreppet handlar om ett förhållningssätt som hela tiden kräver observation, reflektion och utvärdering.

Vi är två förskollärarstudenter som genomfört en studie som handlar om barns gemenskap i förskolan, hur utanförskap, integration, delaktighet och inflytande i en förskolemiljön fungerar och ser ut .I denna studie går vi igenom tidigare forskning som är relevant för ämnet, metoder för hur vi genomfört studien samt resultat och analys där vi går igenom vad studien / arbetet innehållit. Här relaterar vi även till relevant litteratur och forskning. Slutligen har vi skrivit en slutsats där vi diskuterar det vi hittat från svaren på de frågor som vi tagit upp i undersökningen som vi tillsammans utjämnade med hjälp av olika nyckelord och slutsatser för vad vi personligen trott att vi har lärt oss av hela upplevelsen som kommer till nytta och användning inför våra framtida arbetsår som förskollärare. / We are two pre-schoolteacher student who completed a study which deals with childrens community in preschool, how exclusion, inclusion, participation and influence works in the preschool environment and how this functions and looks like.In this study, we review previous research that is relevant to the topic, methods of how we conducted the study, results and analysis in which we have gone through what is brought up to the study / work where we also relate this to relevant literature and research. Finally, we have written a conclusion where we discuss what we found out from the answers to the questions we raised in the survey and together tied things up by using different keywords and conclusions for what we personally thought we have learned from the whole experience thats useful for our future working years as pre-schoolteachers.

Syftet med studien är att studera barns fria lek i förskolan ur ett maktperspektiv. De frågor som besvaras är: Vilka tillträdesstrategier kan urskiljas i förhållande till barns lek? Vilka former för inkludering och exkludering kan urskiljas i förhållande till barns lek? Vilka positioner kan urskiljas i leken och hur uttrycks dem? Hur får barn status och inflytande över leken? I mötet med empirin synliggjordes maktprocesser i barns lek, vilket resulterade i makt som huvudbegrepp. Studien utgår från grundad teori där olika maktbegrepp vävs samman för att framställa ett maktperspektiv för vår empiri. Inspiration är hämtad ur studier som analyserat makt på olika sätt, samt studier om tillträdesstrategier som i vår studie ses som en del av en maktpraktik. Tillträdesstrategier framkom som en del av en av inkluderings- och exkluderingsprocess, där barn använder makt för att bevilja eller neka deltagande i leken. Ett mönster tydliggjorde att det ofta var samma barn som beviljade deltagande och samma barn som blev nekade deltagande i leken. Detta mönster synliggjorde barns olika positioner, samt högre eller lägre status i barngruppen. Dessa positioner är bestående eller föränderliga. Status och inflytande över leken framkom genom faktorer som ålder och egenskaper av en lekledare: fantasi, kreativitet och initiativförmåga.

Examensarbetet behandlar delaktighetsbegreppet i fritidshemsverksamheten. Syftet med vår undersökning var att se hur delaktiga eleverna är i fritidsverksamheten och hur pedagogerna arbetar med elevdelaktighet. Alla har rätt till en likvärdig utbildning men hur det kommer till uttryck i verksamheten kan se olika ut beroende på de förutsättningar som finns. Undersökningen belyser pedagogers bristande kompetens att tillgodose elevers behov. Via den empiriska insamlingen framkommer det att pedagogerna som intervjuats är överens om vad begreppet delaktighet innebär. Via observationer ser vi dock en tydlig skillnad hur arbetet kring delaktighet utformas i verksamheten. Genom analys av sociala interaktioner och deliberativa samtal ser vi hur elevers delaktighet kan utvecklas. Det är pedagogens uppdrag att möjliggöra delaktighet hos eleverna. Exkludering är motsatsen till delaktighet. Forskning tyder på att exkludering i barndomen kan leda till psykisk problematik och sämre livskvalitet även in i vuxen ålder. Det innebär att pedagogen har en avgörande roll i elevers utveckling, idag och imorgon. / The master degree project deals with the concept of participation in educare centers. The purpose of our study was to see how students are involved in extracurricular activities and how educators work with student participation. Everyone is entitled to an equal education but how it is expressed in practies may differ depending on the conditions that exist. The survey highlights teachers 'lack of skills to meet students' needs. Through the empirical collection emerges that the educators interviewed agree on what the term participation means. Through observation, we see a clear difference how the work with participatory and incluism takes form in different contexts. Through analysis of social interactions and deliberative conversations, we see how students' participation can be developed. It is the educator's task to facilitate participation of students. Exclusion is the opposite of participation. Research suggests that exclusion leads to psychological difficulties in the future. This means that the educator crucial role in students' development, today and tomorrow.

Syftet med vårt arbete är att undersöka och belysa begreppen normalisering, kategorisering och marginalisering inom det svenska skolväsendet, 1900-talet fram till 2000-talet. Fokus i vårt arbete handlar om normalisering av barn under 1900-talet och varför just detta begrepp har hamnat i fokus inom den svenska skolan. Vi kommer även att diskutera uppfostran av barn under 1900-talet och de synsätt som den tidens forskare hade. Detta gör vi för att belysa hur synen på barn och uppfostran har ändrats genom historien med våra centrala begrepp i fokus.Vi diskuterar och analyserar våra centrala begrepp (normalisering, kategorisering och marginalisering) utifrån de olika teorier som diskuteras av olika forskare som var framträdande under sin tidsperiod. En teori vi ofta återkommer till i vår uppsats är Tidemans (2000) teori om normativ normalitet. Vi har gjort en litteraturstudie om historisk forskning om normalitetsbegreppets framväxt och användning inom det svenska skolväsendet. Vi har valt en hermeneutisk inriktning med kvalitativa forskningsmetoder. Genom att använda oss av bland annat forskningslitteratur vill vi belysa hur normalisering, kategorisering och marginalisering användes förr under 1900-talet kontra hur det används idag under 2000-talet. Resultatet av vårt arbete är att synen på barndomen har ändrats genom århundradet beroende på vilka framträdande forskare som var aktiva just då. Det fanns olika tillvägagångssätt för att komma fram till svar på normalitet, exempelvis tester som gjordes eller mallar som skulle följas. Barnens fostran samt synen på barndomen är sammanknutet till de värderingar, tolkningar och åsikter som var rådande under en specifik tidsperiod. Barnens fostran är även knutet till föräldrarnas värderingar som de vuxna själva växte upp med. Värderingarna är dock föränderligt beroende på vilken tidsepok som individerna lever/levde i. I vår undersökning kom vi även fram till en viktig aspekt när det gällde tester av barn i dagens samhälle. De barn som möjligtvis lider av ett handikapp eller diagnos kan idag få den hjälp de behöver av exempelvis läkare, medicinering och/eller personliga assistenter beroende på vad testerna visar.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur gymnasieelever påverkas av att delta i den specialpedagogiska studioverksamheten på en större gymnasieskola i en mindre stad med avseende på upplevt resultat, självbild samt känsla av inkludering eller exkludering. Nio elever på olika program och i olika skolår på den aktuella gymnasieskolan intervjuades om sina upplevelser av att behöva och få stöd av en specialpedagog i den specialpedagogiska studioverksamheten. Elevernas erfarenheter och upplevelser kategoriserades, analyserades och jämfördes för att utröna om och hur de påverkats av att lämna klassen och få stöd i studion.Resultatet visar, att flertalet elever anser sig ha fått bättre kunskaper och klarat kurser bättre med hjälp av specialpedagogernas stöd. Ingen verkar ha fått en försämrad självbild av att lämna klasskamraterna och få undervisning i studion, men flera av eleverna beskriver hur deras självbild istället förbättrats eftersom de blivit sedda och mötts av förståelse och acceptans på ett annat sätt i studion än i det vanliga klassrummet. Ingen av eleverna verkar känna sig exkluderad på grund av att de lämnar klassrummet ibland, men flera av eleverna har känt sig exkluderade i det vanliga klassrummet när läraren inte tar hänsyn till deras behov. / The purpose of this essay is to examine how upper secondary school pupils are influenced by receiving support in the resource room at a big upper secondary school in a small town as regards experienced result, self esteem and feelings of inclusion or exclusion. Nine pupils were interviewed about their experiences of needing and receiving support by a special educator in the resource room. The experiences of the pupils were categorised, analyzed and compared to examine if and how they had been influenced by leaving their class and receiving support in the resource room. The result shows that most of the pupils think that their study results have become better thanks to the support of the special educators. None of them seems to have lost any self esteem by leaving their classmates and receiving tuition in the resource room, but several of the pupils describe how their self esteem has risen since they have experienced more acceptance and understanding in the resource room than in the regular classroom. None of the pupils seems to feel excluded because of their leaving the regular classroom, but several of them have felt excluded in the regular classroom when the teacher has not taken their needs into account.

Syftet med detta examensarbete har varit att fånga förskolebarnens icke-verbala kommunikation, för att förstå dess betydelse i relation till inkluderande och exkluderande lek. Ambitionen har även varit att ta del av förskollärares tankar och tolkningar kring dessa leksituationer, i förhoppning att få ytterligare förståelse. Preciserade frågeställningar var: Hur kommer barnens icke-verbala kommunikation till uttryck och hur går barnen tillväga för att inkludera respektive exkludera varandra? Hur tolkar förskollärarna videoobservationernas olika leksituationer?Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av videoobservation och intervju med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen utgjordes av 27 barn i åldern tre till fem år samt två förskollärare. Det urval av tidigare forskning som valts ut inom ämnesområdet behandlar lekbegreppet, kommunikation och samspel mellan barn samt inkludering och exkludering. Resultatet visar att det förekommer såväl inkludering som exkludering i lek samtidigt som det finns barn som hamnar mittemellan. Det framgick även att barnen använder sig av olika tillträdes- och försvarsstrategier i förhållande till inbjudan till lek och försvar av lekutrymme samt kamrater.

Eliasson, Vivi-Ann & Tinz, Susse (2012). ”Jag blir inte snead hela tiden” – Gymnasieelever med diagnos dyslexi resonerar kring datorn som lärverktyg i klassrummet [So I won’t be eyeballed all the time – Students in secondary school, diagnosed with dyslexia, reason about the computer as a learning tool in the classroom]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Handledare: Lisbeth Ohlsson. Examinator: Kristian Lutz.ProblemområdeSkolans styrdokument är tydliga i sina ansatser att underlätta för elever i behov av särskilt stöd oavsett om de har diagnos eller inte. Det uppfattas ändå som ett problem att tillgodose alla elevers behov inom ramen för den ordinarie skolan, trots att skolans uppdrag att anpassa sig till elevernas olikheter Den person som inte känner sig delaktig i klassrummet är inte heller en del i gruppens demokratiska process. Syfte Denna studies syfte var att undersöka hur elever med dyslexi upplever att deras specifika situation påverkas i en lärmiljö där samtliga elever har var sin dator, samt hur dessa elever ser på möjligheten till inkludering i denna lärandemiljö. Studien fokuserar på elevers upplevelser av skolans sätt att organisera undervisningen. Detta görs genom att ställa frågor till sju gymnasieelever, med diagnos dyslexi, som går sitt andra eller tredje år på ett teoretiskt program. MetodStudien är kvalitativ och fokuserar på inkludering ur ett individperspektiv. För att öka studiens giltighet användes intervjuer, enkätfrågor samt klassrumsobservationer. Dessa analyserades och tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Analysarbetet utgick ifrån de kvalitetskriterier gällande inkludering, som har använts i flera tidigare forsknings-rapporter. Teoretisk ramDet sociokulturella perspektivet är centralt i studien. I tidigare forskning inom området inkludering ges en delvis negativ bild av inkludering för elever med diagnos dyslexi. Inom forskning som riktar sig mot informations- och kommunikationsteknologi, IKT, ges däremot en mer positiv bild av datorn som stöd, dels för lärande och dels för inkludering. Resultat med analysI denna studie, liksom i flera tidigare studier, visar resultaten att eleverna värdesätter kamratrelationer högt. De värdesätter också högt det faktum att de inte är ensamma om att ha en dator som lärverktyg. I denna studie används Farrells (2004) fyra kvalitetskriterier för begreppet inkludering; presence (närvaro), acceptance (acceptans), participation (aktivt deltagande) och achievement (utveckling av en positiv självbild). Resultat från klassrumsobservationer, enkätsvar och intervjuer ger en övervägande positiv bild av elevernas upplevelser i relation till inkludering i denna miljö där samtliga elever har dator som lärverktyg. Studien ger en bild av vilka faktorer som uppfattades som positiva respektive negativa av eleverna samt hur de resonerade kring inkludering. Underlaget är inte tillräckligt omfattande för att kunna dra några generella slutsatser. KonklusionStudien pekar på att det centrala inte är vad man gör för eleven, utan vad det resulterar i för eleven.

Detta examensarbete undersöker pedagogers syn på begreppet "en skola för alla", hur de går tillväga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utsträckning det är en skola för alla, men även hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbättra läromiljön. I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information från svenska lagar och styrdokument angående skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod användes. Arbetet grundas på intervjuer med åtta grundskolepedagoger, två specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter.Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att pedagogerna inte anser att det fullt ut är en skola för alla. Pedagogerna har olika sätt att individualisera undervisningen för eleverna, dels genom att ha olika krav på eleverna men även att eleverna inte arbetar med samma saker i ett ämne utan på svårighetsgrader anpassade efter dem. Pedagogerna har många idéer om hur läromiljön kan förbättras och utvecklas, bland annat med mindre klasser, fler pedagoger med rätt kompetens och mer tekniskt material.