Jag har gjort en kvalitativ studie på nyanlända elever och elever som läser svenska som andraspråk. Hur de upplever sin undervisningssituation i skolan. Eleverna som har deltagit i min studie går i årskurs fem, sex och sju i en skola som har mottagningsgrupper och undervisar flertalet elever i svenska som andraspråk. Mina forskningsfrågor är: Hur upplever elever med svenska som andraspråk sin undervisning? Vad upplever de som inkluderade respektive exkluderade i sin undervisning? Syftet med min studie är att ta reda på hur dessa elever upplever sin situation i skolan utifrån ett inkluderings/exkluderingsperspektiv. Mitt resultat visar att eleverna inte känner sig exkluderade på grund av att de läser svenska som andraspråk. De tycker att det är bra att börja sin skolgång i förberedelseklass under den första perioden för att sedan introduceras i "vanlig" klass med undervisning i svenska som andraspråk (SVA). I sin SVA-grupp känner eleverna en samhörighet och trygghet eftersom att alla i gruppen har liknande bakgrund och ingen kan det svenska språket fullt ut. Eleverna i SVA-gruppen hjälper varandra med språket och översätter till de som ej förstår. Eleverna är positiva till SVA-undervisningen som de får avskilt från övriga klassen i mindre grupp tillsammans med andra elever som också har utländsk bakgrund.

No description available.

Forskningsfrågor: Hur engagerar sig konsumenter med kontantfria betalningar? Hur ser konsumenter på behovet av kontanter i dagens digitala ekonomi? Vilka faktorer påverkar konsumenternas uppfattning om övergången till ett kontantfritt samhälle? Syfte: Studien undersöker hur kontantavvecklingen i Sverige påverkar konsumenters betalmetodsval och engagemang. Syftet är att öka förståelsen för konsumentbeteende i ett kontantlöst samhälle och identifiera faktorer som påverkar samhället i stort. Metod: Med en kvalitativ forskningsdesign bestående av en enkät och fokusgruppsintervjuer som tillvägagångssätt för data- och empiriinsamling har fenomenet undersökts i syfte att besvara forskningsfrågorna och uppfylla studiens syfte.  Slutsats: Studien visar slutligen att det finns delade åsikter och erfarenheter som påverkar konsumenters inställning till det kontantlösa samhället. Trots att faktorer som tillit, kontroll och säkerhet ständigt testas när det gäller användningen av kontantlösa betalningar och det i sin tur bör påverka engagemang och uppfattning, fortsätter majoriteten att använda dessa. Det finns en stark rädsla för exkludering samt en stark ström av konsumentbeteende som hindrar förändringar. Trots negativa faktorer fortsätter de kontantlösa betalningarna locka användare. Det finns dock ett motstånd till avvecklingen av kontanter vilket tyder på att debatten kring dess fördelar kan väcka intresset och engagemanget hos fler. / Research questions: How do consumers engage with cashless payments? How do consumers view the need for cash in today's digital economy? What factors influence consumers' perception of the transition to a cashless society? Purpose: The study examines how the cash phase-out in Sweden affects consumers choice of payment method and commitment. The aim is to increase understanding of consumer behavior in a cashless society and identify factors that affect society at large. Method: With a qualitative research design consisting of a questionnaire and focus group interviews as an approach for data and empirical collection, the phenomenon has been investigated with the aim of answering the research questions and fulfilling the purpose of the study. Conclusion: Finally, the study shows that there are shared opinions and experiences that influence consumers' attitude towards the cashless society. Although factors such as trust, control and security are constantly being tested in the use of cashless payments and this should in turn affect engagement and perception, the majority continue to use them. There is a strong fear of exclusion as well as a strong current of consumer behavior that prevents change. Despite negative factors, cashless payments continue to attract users. However, there resistance to the phase-out of cash, which suggests that the debate around its benefits may arouse the interest and commitment of more people.

Den humanistiska geografin betonar sambandet mellan människors känslor och plats; vi kan kalla detta fenomen för platsbunden identitet eller platskänsla (sense of place). En plats kan till exempel inge trygghet eller en känsla av tillhörighet. Det betyder i sin tur att när en plats förändras, fysiskt eller socialt, påverkas också människors känslor inför denna plats, positivt eller negativt. I denna uppsats undersöks hur planerna av ökad exploatering och infrastruktursatsning på ön väcker reaktioner hos Lidingös politiker och befolkningen, samt om och hur dessa uttrycker en NIMBY-retorik. Vidare undersöks hur olika former av exkludering kan användas som verktyg för att driva handlingar kopplade till en NIMBY-retorik.Metoden somanvänts är kvalitativ grundläggande och tolkande innehållsanalys baserad på kommunala och statliga dokument, politiska uttalanden och tidningsartiklar. Studien visar att bland de positiva effektersom en ökad exploatering och infrastruktur skulle kunna medföra, finns tydliga röster som ser desamma som ett hot mot Lidingös platsbundna identitet.

En kvalitativ studie har genomförts för att undersöka hur HBTQ+ personer upplever attityder och insatser inom polismyndigheten angående HBTQ+ relaterade frågor. Studien syftar till att förstå hur dessa utmaningar reflekteras och hanteras inom polismyndigheten. Genom att studera detta från tre olika perspektiv, det organisatoriska, kollegiala och det personliga perspektivet, har vi genomfört 6 semistrukturerade intervjuer med förhoppningen att få svar på följande frågeställningar:  -  “Vilka faktorer påverkar queerpolisers känslor av att känna sig inkluderade eller eventuellt exkluderade inom polismyndigheten?” -  “Vilka sociala strategier används av queerpersoner vid tillfällen av exkludering kopplat till arbetsmiljön inom Polismyndigheten?”  Genom att ta del av polisernas berättelser och upplevelser har vi fått en insikt i vilka faktorer som påverkar queerpolisers känslor av inkludering och exkludering samt hur de hanterar dessa. Resultatet visar att queerpoliser till stor del känner sig inkluderande på arbetet. Insamlat material visar däremot att resultatet är mer komplext. Intervjupersonernas berättelser och erfarenheter belyser att det krävs en viss anpassning till organisationens normer för att bli socialt accepterad i gruppen. Samtidigt beskriver majoriteten av intervjupersonerna att de känner sig inkluderade och inte har några känslor av exkludering vilket kan tyda på viss särkoppling. Känslor av exkludering visade sig komma från skämt och specifik jargong mellan kollegor inom polismyndigheten. Konsekvensen av detta har visat sig resultera i att intervjudeltagarna utvecklat sociala strategier såsom att tona ner sina åsikter inom HBTQ+ relaterade frågor samt att kartlägga vilka kollegor som uttrycker sig provocerande för att undvika eventuell exkludering.

The purpose of this quantitative study is to investigate how and if gender is affected by different design elements on a web page. To investigate this, three different prototype pages were created based on real web pages. A digital survey was sent out where respondents had to answer questions about inclusion and exclusion regarding the various web pages choosen in this study. In the result, conclusions are presented that can be drawn from the female and male gender. Further studies are needed to be able to map individuals who do not identify as female or male in order to create an inclusive society.

The HBTQ-society is not a homogeneous group; it contains a range of different sub-groups. QX is Sweden’s biggest magazine aimed at members of the HBTQ-society. The purpose of this study is to analyze if the magazine is more directed towards gay men or women – both by examining how many men versus women appear in QX, but also by looking at the different ways in which the articles are more relevant to either men or women, such as by tone, language or choice of subjects. In this study, we have analyzed twelve issues of QX, from January 2012 to December 2012, in order to get the most current results as possible. We used a quantitative content analysis when examining the division of men and women, and a qualitative analysis to investigate the direction towards each gender in the texts. Identification and power have been significant theories with which to analyse the results. The study clearly shows that QX is more aimed towards homosexual men rather than women, despite its claim to be gender neutral. During 2012, 66 % men and 34 % women appeared in QX. It was also discovered that more articles were aimed at gay men rather than women. The results support the theory that lesbian women could feel excluded from the HBTQ-society by reading QX. Since role models are crucial in the process of identification – and gay women access less of them than gay men – lesbians have a disadvantage in finding representation and identification in QX, which is unequal and therefore a problem.

Denna uppsats tar upp ämnet inkludering av elever i skolan. Det ämnet är i dag en högst aktuellt fråga. För att förstå vad inkludering innebär tar jag del av hur inkluderingen har sett ut historiskt och hur det har förändrats under tid. Arbetssättet i skolorna för elever med särskilda behov är att de mer och mer ska inkluderas i klasserna. I essän reflekterar jag över hur jag arbetar med inkludering och jag tar hjälpa av olika etiska teorier. Skollagen föreskriver att elever ska få sitt stöd inom den elevgrupp de tillhör. Syftet och målet att alla elever ska inkluderas är bra, men många gånger leder det till en viss exkludering av eleven istället. Elever klarar inte alltid av kraven som blir i ett stort sammanhang, som en klassrums situation innebär och det kan påverka elevens kunskapsutveckling. Som min arbetssituation ser ut idag dras jag mellan den enskilde eleven och resten av gruppen, så hur kan jag hantera dessa situationer som pedagog? / This essay focuses on the subject of including all pupils in the classroom. It is a relevant topic in today’s school politics. To be able to understand the concept of including all pupils in the classroom, I have studied the topic from a historical perspective, as well as how it has changed over time. Pupils with special needs are today supposed to be a part of a class in almost every school. In my essay I reflect over my own experience and different ethnical theories. Due to the school law every pupil is entitled to the necessary support in their class. The intention is good but sometimes it leads to exclusion of the student instead. Some pupils find it hard to cope with the classroom situation and that can affect their learning journey in a negative way. In my own profession I am torn between the pupil with special needs and the class; how can I handle these situations in the best possible way?

Denna studie syftar till att ta reda på hur de barn i förskolan som har ett annat modersmål än svenska inkluderas i barngruppen. Att inkluderas innebär för dessa barn att de tillsammans med övriga barn i barngruppen betraktas som en helhet. Detta medför att inga barn exkluderas för sina olikheter och att olikheter främjar lärandet. Jag upplever att förskollärarna har ett stort ansvar för hur barnens situation ser ut, och därför har dessa varit mitt studieobjekt. Min empiriska undersökning gjordes med tre förskollärare på tre olika förskolor. Med varje förskollärare genomfördes en direkt intervju med förutbestämda frågor, där förskolläraren också gavs utrymme att prata fritt. Övrig insamling av material för studien har skett i form av litteratursökning. Bakgrunden till studien bygger på erfarenheter av ett bristande förhållningssätt hos förskolepersonalen samt ett modersmålsstöd som innebär en exkludering för barnet. Resultatet visar att ett relativt medvetet förhållningssätt förekommer hos personalen vilket gynnar barnets inkludering. Däremot missgynnas barnet av det modersmålsstöd som finns i förskolan. / This study aims to find out how the children in preschool who have another mother tongue than Swedish are included in the group of children. Being included means that all children in the group are considered as an entirety, which means that no child should be excluded and that diversity promotes learning. I feel that preschool teachers have great responsibility for the children’s situation, that is why preeschool teachers have been focused in my study. My empirical study is done with three preschool teachers in three different preschools. An interview with predetermined questions has been made with each one. They where also allowed to talk freely around the questions. Other data collection for the study has been done by reading relevant literature. The study takes its starting point in my experiences of a lack of attitude in preschool staff, as well as a mother tongues support that results in excluding the child. The result shows that a conscious approach among the staff exists which promotes the child's inclusion. It also shows that the mother tongue support that children get does not benefit them in preschool.

<p>Studiens övergripande syfte är att fördjupa förståelsen av specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av en skola för alla och inkludering. Studiens syfte är också att fördjupa förståelsen av de möjligheter och svårigheter som kan finnas i specialpedagogers yrkesroll med utgångspunkt i att de befinner sig i spänningsfältet mellan att bidra till inkluderande och exkluderande åtgärder.    </p><p> </p><p>Vid insamlingen av empirin användes den kvalitativa semi- strukturerade forskningsintervjun. För att få svar på studiens syfte genomfördes sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskolan. I tolkningen av resultatet är studien  hermeneutiskt inspirerad. Resultatet visar att en skola för alla är ett svårt mål att nå och särskiljande lösningar ses som nödvändiga för att skolans verksamhet ska fungera. Resultatet i studien visar vidare att ett kategoriskt synsätt på elevers svårigheter dominerar. Specialpedagogernas upplevelser av inkluderingsbegreppet ses som elevers rätt att delta utifrån sina förutsättningar men att inkludering inte alltid är det bästa för den enskilde eleven. Specialpedagogerna i studien upplever sin yrkesroll som komplex genom att dilemmat mellan viljan till inkludering och nödvändigheten att tillämpa exkluderande åtgärder är ständigt närvarande. Specialpedagogerna ser stora möjligheter i en inkluderande skola men för att detta ska bli verklighet måste ett antal förutsättningar uppfyllas. Svårigheterna i en inkluderande skola spänner enligt specialpedagogerna över ett stort fält från ett samhällsperspektiv till ett individperspektiv.</p><p> </p>