Syftet med vår studie var att undersöka hur Nyhamnen planeras för att inkludera allamedborgare. Vi ville även undersöka hur attraktivitet definieras av planerare vid nya stadsdelar i Malmö. Detta har vi undersökt genom att utföra en fallstudie. Studien baserades på en innehållsanalys av plandokument och på fyra semistrukturerade intervjuer. Materialet har noggrant transkriberats och analyserats som vidare har legat till grund för vår analys. Tidigare forskning inom området “attraktivitet och inkludering i planering” har visat att det främst är markpriset som bestämmer utsträckningen av inkluderingen.Utifrån ett planerarperspektiv undersökte vi om och hur Nyhamnen beskrivs som en attraktiv stadsdel. Vidare undersökte vi även om och hur planerare har arbetat med inkluderingsfrågor vid utformningen av stadsdelen. Vårt resultat visar på att Nyhamnen, enligt Malmö Stad, kan komma att bli Malmös nya skyltfönster. Resultatet visar även att attraktiviteten grundas i läget, det vill säga närhet till kommunikation, centrum och vatten. Förutom Malmö Stads vision om ekonomisk tillväxt i staden, då en attraktiv stad utvecklas, finns också visionen om att minska den sociala segregationen som råder i staden. Vidare har vårt resultat visat på att även om det planeras för ett varierat bostadsutbud i storlek, upplåtelseform och prissättning för att nå den mångfald planerare strävar efter, kommer det attraktiva läget medföra höga markpriser och driva bostadspriserna uppåt. Fortsättningsvis har vi diskuterat om hur attraktiviteten kan komma att påverka inkluderingsfrågor, samt om det räcker för Malmöborna att bara att ha en känsla av inkludering. / The purpose of our study was to investigate how Nyhamnen is planned to include all citizens. We also wanted to investigate how attractiveness is defined by planners at new neighborhoods in Malmö. We have investigated this by conducting a case study. The study was based on a content analysis of planning documents and on four semi-structured interviews. The material has been carefully transcribed and analyzed, which has furthermore been the basis for our analysis. Previous research in the area of "attractiveness and inclusion in planning" has shown that it is primarily the land price that determines the extent of inclusion. From a planning perspective, we investigated whether and how Nyhamnen is described as an attractive neighborhood. Furthermore, we also examined whether and how planners have worked with inclusion issues when designing the district. Our result shows that Nyhamnen, according to Malmö Stad, may become Malmö's new front location. The result also shows that the attractiveness is based on the location, because of its proximity to communication center, the city and access to water. In addition to Malmö Stads's vision of economic growth in the city, when an attractive city develops, there is also the vision of reducing the social segregation that prevails in the city. The attractive situation and high cost of land will drive housing prices upwards. In the future, we have discussed how the attractiveness may affect inclusion issues, and whether it is enough for Malmö´s residents to be included in public spaces or not.

No description available.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar om barns inkludering och exkludering i den fria leken, samt pedagogers beskrivningar av att arbeta förebyggande mot exkludering.   Materialet i studien samlades in genom tio kvalitativa intervjuer med förskollärare och barnskötare från olika förskolor. Empirin bearbetades med utgångspunkt i ett fenomenografiskt perspektiv, som behandlar människors uppfattningar och erfarenheter. I intervjuerna framkom det flera uppfattningar om hur och varför barn exkluderar och inkluderar varandra samt hur pedagogerna arbetar för att minska uteslutningar bland barnen. Analysen av intervjuerna gjordes utifrån en fenomenografisk analysmodell, där pedagogernas uppfattningar kategoriserades i olika teman.   Utifrån studiens resultat framgick det att barn använder sig av olika strategier vid inkludering och exkludering samt att pedagogerna har en viktig roll för att minska exkluderingar bland barnen. Det framgår även att pedagoger ska vara närvarande och stötta barns relationer. Det är av stor betydelse att pedagogerna är observanta på olika situationer för att uppmärksamma exkludering och därifrån stötta och hjälpa på olika sätt för att skapa inkluderade miljö, där barnen är en del av gemenskap. Resultatet visar även att pedagogerna ser relationsarbete som en ständig pågående process, då relationer är grunden till lärande och utveckling. Det är viktigt att stärka barngruppen, där alla känner sig inkluderade, då förskolan ska präglas av respekt och öppenhet.

Att kvinnor på samma villkor som män ska kunna röra sig fritt i stadens offentliga rum är en förutsättning för samma medborgerliga rättigheter. Trots att både män och kvinnor idag har samma formella tillgång, finns ändå hinder och begränsningar som påverkar kvinnans rörelse i staden. Detta skapar olika förutsättningar för män och kvinnor. Att platser för transport och resande är tillgängliga för alla är också viktigt. Uppsala resecentrum är ett offentligt rum för resor där många kvinnor upplever otrygghet. I uppsatsen studeras hur kvinnor begränsas på Uppsala resecentrum och hur exkluderingen yttrar sig i media. Det leder till frågor om vilka faktorer som påverkar kvinnors begränsning och hur kvinnors rörelse i det offentliga rummet berörs. Resultatet visar att media förmedlar en bild av Resecentrum som manligt kodat. Många händelser kopplat till hot mot kvinnor präglar platsen. Rädslan att bli utsatt för våld eller trakasserier påverkar begränsningen. Kommunens trygghetsåtgärder riskerar också att göra andra platser otrygga och kameraövervakning kan både anses inkludera och exkludera kvinnor.

Syftet med studien är att synliggöra hur elever i behov av stöd navigerar sociala relationer i fritidshemmet, samt om och hur fritidshemmets verksamhet stödjer dessa elevers inkludering i gruppgemenskapen för att förhindra utanförskap. Elever i behov av stöd har ofta färre samt mindre tillfredsställande relationer, visar tidigare forskning. Huruvida elever formar goda relationer under sin skolgång har stor påverkan på psykiskt mående i den senare delen av livet. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med fritidspersonal på fyra olika fritidshem. Studien bygger på en tematisk innehållsanalys och utgår från ett relationelltperspektiv. Resultatet visade att elever i behov av stöd ofta exluderades ur sociala relationer i fritidshemmet. Personalen arbetade ofta på individnivå för att försöka främja de sociala relationerna. Detta arbete lyckades endast inkludera elever i behov av stöd ibland. Ett fritidshem förklarade hur de jobbade på gruppnivå med att skapa en accepterande kultur bland eleverna och detta hade goda resultat som ledde till att elever i behov av stöd blev inkluderade i de sociala relationerna. En tentativ slutsats är att gruppbaserade arbetssätt kan innebära att elever i behov av stöd blir mer inkluderade i gruppgemenskapen i fritidshemmet. För framtida forskning föreslås att undersöka om elever i behov av stöd kan bli mer inkluderade om fritidshemmet ändrar sitt förhållningssätt till ett gruppbaserat arbetssätt. / <p>Ett av författarnamnet på uppsatsen är Pelle Miettinen Vallgren, folkbokförd som Evelina Miettinen Vallgren.</p>

In today's society, in-betweenness is a term that describes a position that individuals may experience when they are between different cultural groups. This can be a result of the globalized world we live in and it can also be the outcome of diversity and inclusion where people with different backgrounds and experiences strive to find their own place and voice in society. This study aims to examine young adults with non-European background experiences of in-betweenness and its influence on their identity formation. By exploring their experiences of in-betweenness, the study seeks to gain a deeper understanding of the defining characteristics of these experiences and how individuals cope with them. The study follows a qualitative approach where we have conducted six semi-structured interviews. The results show that all informants perceive themselves as living in a state of in-betweenness and experiencing a lack of belonging to both cultures. However, they feel that both are equally important to them, as both have shaped their personality and identity. The results also show that they feel most at home with others who share similar experiences of living with two cultures. Discrimination, stigmatization and categorization of Swedish society as "the other" reinforces their feeling of exclusion and in betweenness. The results also show some positive aspects, such as that the informants feel that they have developed a deeper understanding and awareness of other cultures' values, traditions and norms, which facilitates the creation of wider networks. Furthermore, they express that it fosters creativity as it enables the exchange of experiences and knowledge that lead to new solutions and insights into problems.

The main purpose of this study was to highlight young people with alcohol and drug problems and their experiences of social and pedagogical exclusion. The data collected consist of interviews, in turn obtained from Ungdok. Ungdok is a documentation system used by the Social Services. It aims at documenting young people’s own accounts of their alcohol and drug use and how it affects different aspects of their lives. The study’s focus was on how young people with a variety of substance use describe their experiences of exclusion in school settings. Initially the results were analyzed with the help of concepts that are used to identify various aspects of school difficulties, the significance of them, and what the consequences might be for the youngsters. The analysis also focuses on the elements of exclusion that the youngsters ascribe to the school setting, as well as peer relations, and their own family ties. A large part of the interviewees, roughly 1/3 of  2169 young people with alcohol and drug problems, state that they have no school related problems, which perhaps could be attributed to a more normalized use of so-called party drugs, and/or cannabis. 2/3 of the interviewees however, state that they have experienced, or are experiencing school related problems. A lot of the young people whose accounts were used in this study state that their drug use was most prevalent in transition periods, even though alcohol use generally increase when adolescents reach adulthood. A finding of this study is that about half of the young people interviewed consider themselves unwanted or as failures. Another finding is that approximately 1/5 of the youngsters’ accounts of school related difficulties relate to ADHD or other neuropsychiatric difficulties or diagnoses. Physical illness is in a few cases also given as a reason for school related difficulties. Other problematic areas described by the young people relate to difficulties with concentration, and those are often described in terms of comorbidities or that the individual devalues him or herself. The results of the study show that school related social exclusion appear on both a structural, interpersonal, as well as an individual level. Two distinct approaches also become apparent in the results. The first approach emphasizes that exclusion is the result of the school’s, or the educational institution’s failure to fully embrace inclusive practices. The second approach visible in the results takes a more individualistic view on exclusion, often resulting in the young person putting blame on him or herself for being the very reason they’re experiencing social, and/or pedagogical exclusion. The study’s results raise questions as to what extent an individual child/young person can be expected to take responsibility for the parental level of education and the potential disadvantage this brings the young person. Other questions of interest that may be raised in relation to the results of this study is to what extent a child or young person can be expected to take responsibility for the potentially negative consequences of an unequal and/or segregated school system. Is it the education system, the school, or the pupils that ought to take the responsibility and action to guarantee the educational support that all pupils have the right to? This study has contributed to the body of knowledge by providing knowledge of how young people with alcohol and drug problems describe their own experiences of school related difficulties, and to what extent these experiences in various degrees have contributed to a sense of social and pedagogical exclusion in school settings.

Denna undersökning genomfördes på nya studenter vid Studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola hösten 2013. Det som undersökts är hur det varit för studenterna att påbörja utbildningen samt vilka faktorer som de uppfattat som inkluderande och exkluderande i undervisningssituationen. I undersökningen har det också sökts förståelse för hur dessa upplevelser kan förstås. En enkätundersökning genomfördes med 53 studenter samt uppföljande intervjuer med fyra av dessa studenter. Resultatet visar på att det är en stor ansträngning och omställning att påbörja studierna och att det finns en rad centrala faktorer som ses som betydelsefulla för att studenterna ska känna sig inkluderade i utbildningskontexten. Dessa faktorer har det gemensamt att de har en tydlig studentcentrerad karaktär. Det är inslag i undervisningssituationen som bekräftar studenterna som individer och ger dem utrymme att delta i undervisningen med egna erfarenheter. Miljön som skapar inkluderande effekter är tillåtande och öppen för kommunikationsmöjligheter studenter emellan och mellan studenter och lärare. / This study was performed during the atumn semester of 2013 at the Bachelor program in Study and Career Guidance at Malmö University. The intention was to explore in what way the new students at the program experienced their first course. The study specifically aimed to find out what elements in the environment the students perceived as included and excluded. The study was also performed with the ambition to explain in what ways the experiences could be understood. 53 students participated in a survey study and four of them took part in additional interviews. The result of the study indicates that it is a major effort and conversion to meet the new environment. The result also shows that there are some elements of central significance for the matter of finding oneself included in the context. These elements have in common that they are all of student focused nature. They confirm the students as individuals and provide them with the opportunity to be involved in the teaching situation with their own experiences. The including setting is permissive and characterized by communication possibilities between students and between students and teachers.

I den här studien har vi undersökt hur elever beskriver sin skolsituation i särskilda undervisningsgrupper. Studien har genomförts som en enkätstudie där vi tagit upp frågeställningar kring trivsel, tillhörighet, anledning och lärande. Enkäten hade både slutna frågor med fasta svarsalternativ och öppna frågor där eleven skrev fritt. Analysen av enkäten har skett både kvalitativt och kvantitativt. Som teoretisk referensram har studien perspektiv på stigma och stämplingsteori. Urvalsgrupperna är spridda i södra och mellersta Sverige med både privat och kommunal huvudman. Studiens resultat visar att eleverna beskriver en positiv bild av sin skolgång.

SammanfattningAndersson, Carina och Malmsjö, Cecilia (2016), Inkludering ur ett huvudmannaperspektiv. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Studien undersöker om det finns en gemensam förståelse av inkluderingsbegreppets betydelse och innebörd på huvudmannanivå i de utvalda kommunerna, samt hur man implementerar det ner i organisationen. Den synliggör kommunernas arbete med att kvalitetssäkra och utveckla en skola för alla.Syftet med vår studie är att undersöka huvudmannens visioner och implementering av en likvärdig skola, de intervjuade informanternas syn på begreppet inkludering och kommunens målsättning gällande en inkluderande lärmiljö. I arbetet jämförs två olika kommuners tillvägagångssätt. Syftet med arbetet är att få en inblick i eventuella likheter respektive olikheter mellan två kommuner, för att se om ett deltagande i ett riktat projekt medfört en förändring av förhållningssättet. Studien utgår från följande preciserade frågeställningar: Hur har implementeringen av de nationella styrdokumentens direktiv gällande en likvärdig skola i de utvalda kommunerna har genomförts? Vad kan känneteckna en gemensam förståelse av begreppet inkludering, på de olika huvudmannanivåerna? Vilka system och redskap förekommer, för att samla in och analysera information om hur verksamheter fungerar och vad som behöver utvecklas i en inkluderande lärmiljö?Studien utgår från ett systemteoretiskt synsätt och tolkningar görs utifrån ett organisationsperspektiv, för att belysa huvudmannens visioner kring en likvärdig skola och implementering av de nationella styrdokumenten gällande inkluderande lärmiljöer. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv bör skolverksamheten ses ur ett helhetsperspektiv som sedan delas upp i termer av system och delsystem, enligt von Bertalanffy (Ahrenfelt, 2001).Vi har genomfört en fallstudie som bygger på kvalitativa intervjuer med chefer inom skolförvaltningen och verksamhet i två kommuner. Ett hermeneutiskt förhållningssätt har genomsyrat de intervjuer vi genomfört med informanterna – dvs. den intervjuade var i centrum, ägde sin berättelse och vi fick en möjlighet att söka information, samt att delarna bildade ett helhetsperspektiv.En genomgående uppfattning hos informanterna är att eleven inte är problembäraren, utan att olikhet ska uppfattas som en tillgång för verksamheten. Den empiriska studien har belyst både informanternas personliga uppfattningar och den övergripande kommunpolicyn gällande begreppet inkludering och en inkluderande lärmiljö för alla elever. Vi har inte funnit en större divergens gällande synen på inkluderingsbegreppet, men samtliga informanter har gett uttryck för att det kan förekomma tolkningsskillnader av ordet inkludering. Vår tolkning av ett deltagande i ett riktat projekt är att det har möjliggjort en mer verksamhetsnära utveckling av begreppet inkludering, genom att alla nivåerna har varit involverade i uppbyggnaden. Vi undersökte hur implementering och säkerställande av de nationella styrdokumentens direktiv hade förankrats i styrkedjan. En olikhet som framkom, enligt vår tolkning, var att den ena kommunen hade ett mer managementorienterat förhållningssätt, vilket innebar att beslut och arbete delegerades till den ansvariga förvaltningsorganisationen. Vår uppfattning är att i den andra kommunen fanns ett mer bestämt rangordningssystem som stödjer sig på en byråkratisk organisationsmodell, vilket innebär att den politiska styrelsen hade ett större inflytande över de beslut som fattas i den dagliga verksamheten (Jarl, 2012).Skolutvecklingsarbete kring inkludering och inkluderande lärmiljö behöver förankras i hela styrkedjan från huvudman till pedagoger. I vår funktion som specialpedagog har vi en betydande roll i ett målmedvetet kvalitetsarbete som medför att inkludering och anpassningar blir en självklarhet i skolan. Framtida forskning kring begreppet inkludering behöver fortgå, för att skapa en ökad samsyn och ett gemensamt förhållningssätt inom hela utbildningsväsendet.