<p>The aim of the study was to investigate secondary school students´ preferences and experiences towards HIV/AIDS- education. A cross- sectional study was carried out in Dodoma region on five different secondary schools. Data was collected by a self-administered questionnaire, which was completed by 380 informants. The sample was made from the independent variables; gender, school location and school ownership. The result showed that 93 % of the students thought they need more information about HIV/AIDS. Only 51 % of the students felt that they had enough knowledge about HIV/AIDS to protect themselves from being infected by the virus. Half of all the students felt that there is a lack of support from the school to students living with HIV/AIDS. The students selected teachers, parents and doctor or health worker as the key persons in the HIV/AIDS- education. The conclusion is that there is a need of more information about HIV/AIDS among secondary school students. To reach out with the message to the students, the key persons have to interact and struggle towards the same goal. Further research should have a qualitative approach to examine secondary school students´ preferences and experiences towards HIV/AIDS- education.</p>

<p>Att ge bort en del av sig själv för att förbättra livet för en annan människa, är att ge gåvan till liv. Levande njurdonatorers upplevelser kommer ofta i skymundan eftersom studier ofta fokuserat på mottagarens upple-velse av njurtransplantationen. Donationen beskrivs med både positiva och negativa upplevelser. De negati-va upplevelserna förknippas med fysiska och psykiska komplikationer efter donationen. De positiva upplevel-serna beskrivs som ökad livskvalitet och glädje inför att hjälpa en människa till ett bättre liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva levande donatorers upp-levelser av att donera en njure från beslutsfattandet till tiden efter donationen. Studien genomfördes som en lit-teraturstudie, där 13 artiklar granskades och analysera-des. Resultatet visar att det finns flera faktorer, såsom oro inför mottagarens situation och oro inför sin egen framtid som påverkar donatorernas beslutsfattande. Det framkom även att både fysiska och psykiska upplevelser förekommer efter donationen. De fysiska upplevelserna var framförallt smärta, illamående samt ömhet och obe-hag runt operationssåret. Donatorns psykiska upplevel-ser efter donationen var vanligen oro inför mottagarens tillfrisknande, stress, depression samt nedstämdhet. Överlag upplevde donatorerna donationen positivt och var nöjda med sitt beslut. Mer forskning kring levande njurdonatorers upplevelser kan bidra till att sjuksköters-kor lättare kan stödja donatorer i donationsprocessen samt att blivande donatorer kan få en inblick i hur dona-tionen upplevs.</p>

<p>Syftet med arbetet var att belysa omvårdnadspersonalens upplevelser av patienter med självskadande beteende samt vården av dem. Arbetet hade en beskrivande design, 21 sjuksköterskor och skötare/undersköterskor från somatisk och psykiatrisk akutmottagning deltog i arbetet. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i form av tre kategorier som bildades utifrån följande koder. Kategorin ”emotionella problem” bildades utifrån koderna frustration, irritation, sympati, manipulation, vanmakt över onåbara patienter, maktlöshet, oro och beskriver omvårdnadspersonalens upplevelser av patienter med självskadande beteende. Patienter med självskadande beteende väcker mycket emotioner, både positiva och negativa. I arbetet framkom mest negativa emotioner omkring den här patientkategorin. Kategorin ”omvårdnadsproblem” framkom ur koderna hjälplöshet angående vården, tidsbrist, resursbrist, patienten vill inte ha hjälp, kroniskt beteende och beskriver upplevelsen av vården av patienter med självskadande beteende. Vården av en självskadande patient beskrivs av omvårdnadspersonalen som krävande och otillräcklig. Kategorin ”kompetensbrist” har växt fram ur koderna behov av riktlinjer och strikta ramar, förståelse för patienten, otillräcklig kunskap, negativa attityder, splittring inom arbetsgruppen och beskriver också vården av patienter med självskadande beteende. Omvårdnadspersonalen berättade att de saknar tillräcklig kunskap för att ge en optimal vård. På grund av kunskapsbrist uppstår många problem och oförståelse för patientens beteende som även påverkar vården av dem.</p> / <p>The aim of this study was to describe the experiences of psychiatric healthcare workers in regards to their meeting and treatment of patients with self-destructive behavior. This study had a descriptive design and 21 registered nurses and practical nurses participated, from both somatic and psychiatric emergency wards. Data was collected via semi-structured interviews and analyzed from a qualitative content analysis. The results are presented from the categories that were formed by fallowing codes. The category “emotional difficulties” come from the codes: frustration, irritation, sympathy, manipulation, powerlessness over uncommunicative patients, powerlessness, anxiety, and describes the healthcare workers’ experiences of these selfdestructive patients. Self-destructive patients elicit very strong emotions amongst others, both positive and negative. The predominant feeling shown in this study concerning this category of patient was negative. The category “nursing difficulties” was drawn from the codes: helplessness in regards to the care, lack of time, lack of resources, the patient not wanting help, chronic behavior, and describes the experiences of caring for self-destructive patients. Caring for self-destructive patients is described by healthcare personnel as demanding and inadequate. The category “lack of skills” has emerged from the codes: the need for guidelines and strict rules, understanding the patient, inadequate knowledge, negative attitudes, divisions in the workgroup, and describes the care of self-destructive patients. Healthcare personnel said that they lacked the necessary training needed to give optimal care. Many problems and misunderstandings of self-destructive patients’ behavior arise on account of this lack of education/information and this affects the quality of care that they receive.</p>

No description available.

<p>Abstract</p><p>The aim of the study was to describe how school nurses experience the work with overweightchildren and youths from the compulsory school to upper secondary school and what kind ofnursing interventions they perform. The study had a descriptive design and ten school nursesfrom a municipality in the middle of Sweden participated. Data were collected by semistructured interviews and analyzed using qualitative content analysis. The result is presentedin six categories and one theme. The category to identify and investigate describes how theschool nurses, based on the result from the health interviewing, identified and investigated theoverweight children. To offer and follow up describes how the school nurses experienced theextensive program. To motivate describes the school nurses difficulties in motivating, theirexperiences of benefits when using the method “motivational interviewing”, their thoughtsabout choosing the right words and the importance in involving the parents. To experiencegood results describes what the school nurses considered important by the childrenthemselves to do, in order to achieve a good result. To experience difficulties describes whichdifficulties the school nurses feel they face in the work with overweight children. Wanting tochange describes which changes the school nurses wanted to have regarding the care ofoverweight children. The theme “a bit on the way but not quite there” emerges from thecategories and describes how the school nurses experience the work with overweight children and youths.</p><p>Keywords: school nurse, overweight, children, experiences</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att belysa hur skolsköterskor upplever arbetet med överviktiga barnoch ungdomar från grundskolan upp till och med gymnasiet samt vilka omvårdnadsåtgärderde utför. Studien hade en beskrivande design och tio skolsköterskor från en kommun iMellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer ochanalyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex kategorier och etttema. Kategorin att identifiera och utreda beskriver hur skolsköterskorna med hjälp avhälsosamtalet identifierade och därefter utredde överviktiga barn. Att erbjuda och följa uppbeskriver hur skolsköterskorna upplevde det utvidgade överviktsprogrammet. Att motiverabeskriver svårigheter som skolsköterskorna upplevde i att motivera, deras upplevelser avfördelar med metoden ”motiverande samtal”, deras tankar om vikten av att välja rätt ord isamtalet samt betydelsen av att involvera föräldrarna. Att uppleva bra resultat beskriver vadskolsköterskorna ansåg krävdes av barnen för att uppnå ett bra resultat. Att upplevasvårigheter beskriver vilka svårigheter skolsköterskorna ansåg att de möter i arbetet medöverviktiga barn. Slutligen att vilja förändra beskriver vilka förändringar skolsköterskornaville göra när det gällde omhändertagandet av överviktiga barn. Temat ”en bit på väg men inteända fram” framkom ur kategorierna och beskriver hur skolsköterskorna upplevde arbetetmed överviktiga barn och ungdomar.</p><p>Nyckelord: skolsköterska, övervikt, barn, upplevelser</p>

<p>The aim of the study was to describe how child health care nurses (CHCN) experienced their work with regard to give support to parents, the content of the work as well as their thoughts concerning developing the support to parents. The study had a descriptive design where ten CHCN from different healthcarecentres in the central part of Sweden were interviewed. The collected material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The result was presented under the theme<em> to do what is the best for the child</em>, categories and subcategories. In the category <em>conditions and attitudes </em>the CHCN described how they viewed the situation from the child´s point of view, created a confidence, were available, prepared and understanding. The CHCN addressed that the <em>content of the parental support </em>was<em> </em>to identify and make assessments<em>, </em>support parents and give advice, protect the child, cooperate and coordinate and give out information. <em>Positive experiences</em> the CHCN mentioned was to connect with the parents and children, to get positive feedback, the job situation and the feeling of meaningfulness. <em>Difficult situations</em> in their work was to meet children that were abused, parents who were hard to reach, insufficient attachment between mother and child, when reports needed to be made, illness or death, personal obstacles and lack of resources. <em>Improvement areas</em> identified by the CHCN were related to the nature of the parental support provided, resources as well as the level of personal education.<strong></strong></p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Keywords: Child health care nurses, parental support, children, experiences</p> / <p>Syftet med studien var att beskriva hur BVC-sjuksköterskor upplevde sitt arbete gällande föräldrastöd, vad arbetet innebar samt vilka tankar BVC-sjuksköterskan hade kring utveckling av föräldrastödet. Studien hade en beskrivande design där tio BVC-sjuksköterskor från olika hälsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i temat <em>att se till barnets bästa</em>, kategorier samt underkategorier. I kategorin <em>förutsättningar och förhållningssätt</em> beskrev BVC-sjuksköterskorna hur de utgick från barnet, skapade förtroende, var tillgänglig, var förberedd och var förstående. BVC-sjuksköterskorna menade att i <em>föräldrastödets innehåll </em>ingick att identifiera behov och göra bedömningar stödja och råda, att skydda barn, samarbeta och samordna samt att ge ut information. <em>Positiva upplevelser </em>som BVC-sjuksköterskorna nämnde var att få kontakt med föräldrar och barn, att få positiv feedback, arbetssituationen samt känsla av meningsfullhet. <em>Svåra situationer </em>i arbetet var att möta barn som for illa, föräldrar som var svåra att nå, brister i anknytningen mellan mor och barn, då anmälningar behövde göras, sjukdom eller dödsfall, personliga hinder samt bristande resurser. <em>Förbättringsområden </em>som BVC-sjuksköterskorna nämnde handlade om innehållet i föräldrastödet, resurser att hjälpa samt egen personlig utveckling av kunskapsområdet.<em></em></p><p><strong> </strong></p><p><strong>                                                                                     </strong></p><p><strong> </strong></p><p>Nyckelord: BVC-sjuksköterskor, föräldrastöd, barn, upplevelser</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Studien hade en deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval tillämpades som urvalsmetod och sex sjuksköterskor från en psykiatrisk slutenvårdsavdelning i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via ostrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde positiva känslor i samband med utförandet av tvångsåtgärder. De upplevde att det var tur att tvångsåtgärderna finns som en möjlighet för patientens bästa. Ibland kunde tvångsåtgärder leda till att relationer skapades till patienten, då sjuksköterskan och patienten tillsammans upplevt en jobbig situation. Sjuksköterskorna upplevde att tvång var lättare att utföra när de kände patienten och i vissa tydliga situationer. Sjuksköterskorna upplevde även negativa känslor i samband med utförandet av tvångsåtgärder, att det inte var något de kände någon glädje över att utföra. Tvångsåtgärder uttrycktes i känslor av hämnd, dåligt samvete, rädsla och att det är jobbigt. De uttryckte att tvångsåtgärderna innebar en kränkning av patienten, och att det ibland kan kännas som att de begår övergrepp mot patienten. Sjuksköterskorna berättade även om situationer då tvång kändes svårare att utföra och att situationer där tvång utfördes kunde framkalla känslor av kluvenhet hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna berättade även om hur hot om tvång ibland används mot patienten. Slutsatsen med föreliggande studie är att den psykiatriska vården är och förblir ett etiskt dilemma, då sjuksköterskorna kan ställas inför handlingar som kan skapa konflikt med hennes professionella, rättsliga, etiska och personliga ansvar för att hjälpa dessa patienter.</p> / <p>The aim of this study was to describe nurses' experiences of carrying out coercive measures in psychiatric inpatient care. The study had a descriptive design. A convenience sample was applied as sampling method, and six nurses from a psychiatric inpatient ward in central Sweden participated in the study. Data were collected through unstructured interviews and analyzed according to qualitative content analysis. The results revealed that nurses experienced positive feelings associated with using of coercive measures. They felt that it was good that the coercive measures were available as an option for the patient's best interests. Sometimes coercion led to development of therapeutic relationships between the nurse and the patient, because of the fact that they experienced a difficult situation together. The nurses felt that compulsion was easier to perform when they knew the patient and also in some obvious situations. The nurses also experienced negative feelings associated with the use of coercive measures, as it was not something that they felt any joy to perform. Coercive measures were expressed in feelings of revenge, remorse, fear, and that it was a burdensome issue. They expressed that coercive measures was a violation of the patient, and that it could sometimes feel like they were assaulting the patient. The nurses also told about situations where coercion felt more difficult to perform and situations where coercion was carried out could cause mixed feelings among the nurses. The nurses also told about how they sometimes used threat of coercion against patients. The conclusion of this study is that mental health care remains an ethical dilemma, since nurses may face options which may create conflict with her professional, legal, ethical and personal responsibility to help these patients.</p>

<p>The purpose of this study is to generate a greater understanding of the different ways in which music can be used to build an identity and create image within movies, and also to explain the different impacts this can have on the parties involved. Through the history of movies music has been used as a tool for enhancement and for expression of emotions. Through music the audience relates to personal memories or emotional states and the experience is given a deeper impact, helping to create memorable movie scenes. Certain directors have created a unique identity through the use of music in their movies, and also artists have been brought forward by starring in a soundtrack. What we find interesting, and what is also the discussion in this study, is in what ways this collaboration/artistic expression can be done and what impact it has on the parties involved. This study is made from a qualitative approach based on nine interviews with respondents working in the business of movies and film music, carefully chosen to answer and fulfill our purpose from various perspectives. All the interviews are presented in full length in the appendix, and serves as the base of our analysis. Since our study is made with a qualitative approach, is it not of our intention to generalize the results. Although, we do in the analysis recognize patterns which guide us to our conclusions about film music: the characters, functions and impacts of music in film, and how it generates identity and image. These conclusions are later brought together in our figure, presented in chapter six, through which we intend to clarify and further explain our conclusion.</p>

<p>Studies show that children’s and adolescents health decreases, especially the mental health. There are today many health methods that flourish in the school area. Methods that is external and used as individual interventions and methods that have the intention to integrate health in all aspects of the school curriculum.</p><p>Research on health projects often show what the intervention or method has produced. Few studies have been found who discuss the pupil’s own experience regarding health projects. How much consideration does the health projects take regarding the adolescents needs? The aim of this study was to examine pupil’s experiences of their participation in health projects, in consideration of 1; which view pupil’s have on health projects in school, 2; how pupils experience the methods that are included in health projects and 3; in what way health project can contribute to changes of pupil’s lifestyle. To achieve the aim of this study a qualitative interview-study was chosen. A stratified sample was used in this study and a total number of nine interviews were made. The interviews were carried out with help from an interview guide that contained four themes with open questions. The analysis procedure resulted in three themes based on the aim of the studies three questions. In every theme different shades could discern.</p><p>The result of the study shows that the experiences are mainly positive. The pupil’s vision of the health project showed that the information was good in some aspects and in other aspects insufficient. The methods that were included in the health project, physical tests and health conversation, were considered as relevant. Physical tests contributed in both positive feelings as for example curiosity and negative feelings as nervousness and anxiety. The health conversation was considered as a good sum up of the physical tests and the children’s lifestyle. Changes took place partly in the pupil’s action and partly in their ponderings where an awareness of their life situation grew.</p> / <p>Studier visar på att barns och ungdomars ohälsa ökar, framförallt den psykiska ohälsan. Många hälsometoder florerar idag i skolan. Det finns externa metoder som används som hjälpmedel och enskilda insatser samt metoder som har för avsikt att implementera hälsa i alla aspekter av skolarbetet och läroplanen.</p><p>Forskning gjord på hälsoprojekt visar ofta vad interventionen eller metoden har genererat i. Få studier har hittats vilka behandlar elevens egna upplevelser av hälsoprojekt. Hur mycket utgår hälsoprojekt från barns behov? Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers upplevelser av sitt deltagande i hälsoprojekt med avseende på 1; vilken syn elever har på hälsoprojekt i skolan, 2; hur elever upplever metoder som ingår i hälsoprojekt och 3; på vad sätt hälsoprojekt kan bidra till förändringar av elevers livsstil. För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ intervjustudie. Ett strategiskt urval gjordes och totalt genomfördes nio stycken intervjuer. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide vilken innehöll fyra stycken teman med öppna frågor. Analysförfarandet resulterade i tre stycken teman utifrån syftets tre forskningsfrågor. I varje tema kunde olika nyanser urskiljas.</p><p>Resultatet av intervjustudien visar att elevernas upplevelser av hälsoprojekt i huvudsak är positiva. Elevernas syn på hälsoprojekt var att informationen var bra i vissa avseenden och ibland otillräcklig. Metoderna som hälsoprojektet bestod av (fysiska tester och motiverande samtal) upplevdes som väsentliga. De fysiska testerna genererade både i positiva känslor som nyfikenhet och negativa känslor som nervositet och oro. Det motiverande samtalet ansågs av eleverna vara en bra sammanfattning av de fysiska testerna och elevernas livssituation. Det motiverande samtalet tog även upp många faktorer ur vardagslivet. Förändring skedde dels med utgångspunkt i elevernas handlande som till exempel fysisk aktivitet, kost och stress och dels utifrån elevernas tankeverksamhet där en medvetenhet om livssituationen växte fram.</p>

No description available.