Syftet med studien är att undersöka föräldrasamverkan ur föräldrars perspektiv. Vi har valt att använda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik då den är känd för att lägga stor vikt vid ett nära samarbete med föräldrar. Metod: Vi använde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio föräldrar med barn i åldrarna tre till fem år på en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av alla föräldrar som vi intervjuade menar att föräldrasamverkan innebär ett samarbete eller en dialog med andra föräldrar eller med personalen på förskolan. De flesta föräldrarna uttryckte att det var bådas ansvar att föräldrasamverkan initieras. Alla föräldrar nämnde stressig miljö som ett hinder för samverkan och naturliga möten i verksamheten. Några föräldrar kände att de inte fick tillräckligt med daglig kontakt med personalen. Föräldrarna var över lag nöjda med informationen de fick om och från verksamheten samt om deras barn.

Föreliggande examensarbete behandlar kommunikation mellan föräldrar och pedagoger och föräldrars inflytande. Syftet med examensarbetet är att få en fördjupad förståelse kring föräldrars inflytande i verksamheten och kommunikationen mellan föräldrar och pedagoger utifrån bådas perspektiv. Arbetet utgår från följande frågeställningar: Hur upplever pedagoger och föräldrar att kommunikationen fungerar dem emellan? och Hur ser pedagoger och föräldrar på föräldrars delaktighet och inflytande i verksamheten? samt Hur kan och vill föräldrar vara delaktiga? Metoden som har använts är kvalitativ och bygger på intervjuer med pedagoger och enkätundersökning till föräldrarna. Genom metoden har pedagogernas och föräldrarnas åsikter och tankar framkommit angående kommunikationen dem emellan och hur de upplever föräldrarnas inflytande. Utifrån intervjuerna och enkäterna framkommer det att de har en gemensam syn på att kommunikationen fungerar bra. Det beror på att pedagogerna och föräldrarna har en öppen och ärlig dialog. Resultatet synliggör att föräldrarna har litet inflytande i verksamheten, för att de känner tillit till pedagogerna och hur de utformar verksamheten. I resultatet framgår även att föräldrarna önskar mer information om läroplanen och verksamheten för att de ska bli mer delaktiga och kunna påverka. Föräldraråd, föräldramöte och utvecklingssamtal skapar möjlighet till föräldrainflytande.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Föräldrainflytande i skolan har fått en ökad betydelse under senare år. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare och rektorer ser på föräldrainflytande i skolan. Jag har använt mig av intervju som metod. Sammantaget kan man säga att de åtta informanter som intervjuats är för föräldrainflytande, så länge det sker under vad de anser vara rätt förutsättningar. Föräldrainflytande anses vara som mest betydelsefull när det handlar om elever med särskilda behov. För att föräldrasamverkan ska kunna ske på ett tillfredsställande sätt för alla involverade parter så måste rektorn, som bär huvudansvaret, vara lyhörd för både pedagogers och föräldrars behov, och därefter utforma en fungerande strategi för samverkan. För att denna samverkan ska fungera så krävs det att alla berörda parter strävar mot samma mål, och tillsammans vill samarbeta i en ”skola för alla”.

BAKGRUND: I dag talas det mycket om att föräldrar ska vara delaktiga och kunnapåverka förskolans verksamhet. Pedagogerna i förskolan ska ta hänsyntill föräldrars synpunkter och önskemål om innehållet i den dagligaverksamheten. Vår undran är hur föräldrar upplever att de kan påverkaoch vad föräldrar vill påverka.SYFTE: Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur föräldrar uppleversig kunna påverka i förskolan samt vad föräldrar vill påverka i denvardagliga verksamheten.METOD: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning då vi var ute efterföräldrarnas upplevelser av hur de kan påverka i förskolan. Dettagjorde vi med hjälp av redskapet self report.RESULTAT: Studiens resultat visar att de flesta föräldrar kunnat påverka iförskolan på ett eller annat sätt. Några beskriver situationer då depåverkat det egna barnets situation. De allra flesta föräldrar menar attdialogen mellan hem och förskola är av stor vikt. Det framkom ävenatt en del föräldrar anser det vara svårt att påverka i förskolan.

<p>Syftet med arbetet var att undersöka på vilket sätt några föräldrar och elever hanterar läxan som en del utav matematikundervisningen och vad föräldrars och elevers uppfattning är om den. Jag ville även se om det fanns någon koppling mellan elevers syn på matematikläxan och förälderns, samt skillnader i de olika föräldrarnas sätt att uppfatta och hantera den. Undersökningen gjordes genom åtta kvalitativa undersökningar med fyra mammor och deras respektive barn i lågstadiet.</p><p> Vad som framgick utav undersökningen var att inställningen till läxan skiljde sig betydligt mellan de två familjerna med invandrarbakgrund i motsats till de med helsvensk bakgrund. Barnens inställning skiljde sig dock inte så mycket från förälderns. Matematikläxan som metod bestod mestadels utav räkning av tal och var inte något som problematiserats utav samtliga parter. De svårigheter som stöttes på i samband med läxan var olika i diverse hem, i form utav uppställningar som ändrats i undervisningen, matematiska texter, samt språket. En önskan till mer information från läraren om hur föräldrarna kunde hantera matematikläxan önskades.</p>

Föräldrainflytande i förskola och förskoleklass är en viktig del i pedagogers och föräldrars vardag. Det står uttryckligen i läroplanerna att förskola och skola skall samarbeta med föräldrarna på ett sätt som utvecklar innehållet i verksamheten. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagogers och föräldrars uppfattning av föräldrainflytande ser ut. Problemformuleringen grundar sig på frågorna: Vad vill föräldrar ha inflytande över i förskola och förskoleklass? I vilken utsträckning ges det möjlighet till inflytande för föräldrar? Hur bemöts föräldrars tankar och åsikter? Undersökningen är genomförd enligt kvalitativa metoder så som intervjuer och enkäter med utrymme för kommentarer och omfattar en förskola samt en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visar att föräldrar och pedagoger är väl medvetna om att det skall finnas föräldrainflytande men inte vad de kan ha inflytande över. Föräldrarnas möjligheter till inflytande är enligt undersökningen stor men eftersom det finns olika uppfattningar om hur föräldrainflytande skall gå till fungerar inflytandet inte så som det är tänkt. Kommunikation och engagemang är viktiga hörnstenar för att ett inflytande ska kunna ske. Både föräldrar och pedagoger efterfrågar enligt undersökningen konkreta metoder för att göra föräldrainflytande till en naturlig del i verksamheten.

<p>Föräldrainflytande i förskola och förskoleklass är en viktig del i pedagogers och föräldrars vardag. Det står uttryckligen i läroplanerna att förskola och skola skall samarbeta med föräldrarna på ett sätt som utvecklar innehållet i verksamheten. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagogers och föräldrars uppfattning av föräldrainflytande ser ut. Problemformuleringen grundar sig på frågorna: Vad vill föräldrar ha inflytande över i förskola och förskoleklass? I vilken utsträckning ges det möjlighet till inflytande för föräldrar? Hur bemöts föräldrars tankar och åsikter? Undersökningen är genomförd enligt kvalitativa metoder så som intervjuer och enkäter med utrymme för kommentarer och omfattar en förskola samt en förskoleklass.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att föräldrar och pedagoger är väl medvetna om att det skall finnas föräldrainflytande men inte vad de kan ha inflytande över. Föräldrarnas möjligheter till inflytande är enligt undersökningen stor men eftersom det finns olika uppfattningar om hur föräldrainflytande skall gå till fungerar inflytandet inte så som det är tänkt. Kommunikation och engagemang är viktiga hörnstenar för att ett inflytande ska kunna ske. Både föräldrar och pedagoger efterfrågar enligt undersökningen konkreta metoder för att göra föräldrainflytande till en naturlig del i verksamheten.</p>

Syftet med arbetet var att undersöka på vilket sätt några föräldrar och elever hanterar läxan som en del utav matematikundervisningen och vad föräldrars och elevers uppfattning är om den. Jag ville även se om det fanns någon koppling mellan elevers syn på matematikläxan och förälderns, samt skillnader i de olika föräldrarnas sätt att uppfatta och hantera den. Undersökningen gjordes genom åtta kvalitativa undersökningar med fyra mammor och deras respektive barn i lågstadiet. Vad som framgick utav undersökningen var att inställningen till läxan skiljde sig betydligt mellan de två familjerna med invandrarbakgrund i motsats till de med helsvensk bakgrund. Barnens inställning skiljde sig dock inte så mycket från förälderns. Matematikläxan som metod bestod mestadels utav räkning av tal och var inte något som problematiserats utav samtliga parter. De svårigheter som stöttes på i samband med läxan var olika i diverse hem, i form utav uppställningar som ändrats i undervisningen, matematiska texter, samt språket. En önskan till mer information från läraren om hur föräldrarna kunde hantera matematikläxan önskades.

Denna studie syftar till att undersöka hur föräldrar uppfattar förskollärares arbete med samverkan på en förskola. Studiens datainsamling utgick ifrån den kvantitativa metoden med enkäter. Teoretiskt grundar sig studie i ett sociokulturellt perspektiv med kommunikationen mellan förälder och förskollärare som centralt. Resultatet visar att föräldrarna har en god uppfattning om arbetet med föräldrasamverkan där föräldrarna anser att samverkansformerna är väl fungerande. Föräldrarna uppger att de har tillit till förskollärarna där föräldrarna prioriterar sitt barns trygghet och välmående. Det vardagliga samtalet mellan förälder och förskollärare är den viktigaste samverkansformen enligt föräldrarna, där ett ömsesidigt utbyte av information gällande det enskilda barnet görs möjligt.