One purpose of our study was to investigate if equality in work time and parental leave in a relationship affect the time that parents spend with their children. Our first hypothesis was that increased equality in work time and parental leave leads to a reduction of the parents’ total time with their children, ie the children spend more hours in pre-school and begin pre-school earlier. In order to test our hypothesis, we investigated the relationship between the woman’s and the man’s work time and parental leave and the time that the children spend in pre-school as well as at what age they began pre-school by using two surveys. Our study showed a significant coherence between both working women’s work time and the children’s time in pre-school as well as women’s parental leave and the children’s age at start in pre-school. We did not find any corresponding coherence for men. This indicates that it is the women’s work situation which, to a large degree, determines the children’s time in pre-school and at what age they start pre-school. Hence, increased equality in work life, meaning that women work more, probably has the consequence that the children spend more time in pre-school and also start pre-school earlier. The second purpose of our study was to investigate parents’ own experience of the equality in their relationship, compared to their actual equality regarding work time, parental leave, housekeeping, time with their children and own time. Our second hypothesis was that couples feel much more equal than their actual division of work time, parental leave, housekeeping, time with the children and own time indicates. We found some coherence between experienced equality and especially division of work time and housekeeping. Our study showed, however, that most couples feel that they have equality, despite an unequal division of work time and parental leave. / Ett syfte med vår studie var att undersöka huruvida jämställdhet i arbetstid och föräldraledighet i ett parförhållande påverkar den tid föräldrar tillbringar med sina barn. Vår första hypotes var att ökad jämställdhet i arbetstid och föräldraledighet leder till att föräldrars totala tid med barnen minskar, dvs. att barnen tillbringar fler timmar i förskolan och inskolas tidigare. För att testa denna hypotes undersökte vi, med hjälp av två enkätstudier, sambanden mellan kvinnans och mannens arbetstid och föräldraledighet, och den tid som barnen tillbringar i förskolan samt vid vilken ålder de skolades in i förskolan. Våra studier visade ett signifikant samband mellan såväl yrkesarbetande kvinnors arbetstid och barnens antal timmar i förskolan som mellan kvinnors föräldraledighet och barnens ålder vid förskolestart. Motsvarande samband för männen saknades. Detta indikerar således att det är kvinnornas arbetssituation som till betydande del avgör barnens närvarotid i och ålder vid start i förskolan. Ökad jämställdhet i arbetslivet, innebärande att kvinnor arbetar mer, leder sannolikt till att barnen tillbringar mer tid i förskolan och inskolas tidigare. Ett andra syfte med vår studie var att undersöka föräldrars egen upplevelse av jämställdhet i sin parrelation, i förhållande till deras jämställdhet i arbetstid, föräldraledighet, fördelning av hemarbete, tid med barnen och egen tid. Vår andra hypotes var att par upplever sig som betydligt mer jämställda än vad fördelning av arbete, föräldraledighet, hemarbete, tid med barnen och egen tid indikerar. Vi fann i vår studie att det finns ett visst samband mellan upplevd jämställdhet och framförallt fördelning av arbetstid och hemarbete. De flesta par upplever sig dock som jämställda, trots en relativt ojämlik fördelning av arbetstid och föräldraledighet.

Sweden adopted a new anti-discrimination legislation 2009, DiskL, which aim to prevent direct and indirect discrimination in matters of employment and occupation. According to directives and practices from EU, pregnant workers are entitled a special protection from discrimination during employment situations. The purpose of this essay is to study the legal protection for pregnant workers in employment situations and also analyze whether male workers have similar protection when they plan parental leave. Both regulations from the EU-law and the Swedish law are presented and discussed. This because Swedish discrimination legislation is largely influenced by the EU-law. The study confirms that pregnant workers have a strong legal protection against discrimination through directives from the EU and DiskL. Employers must include this protection in employment situations. If hiring a pregnant worker implicates costs for employers, it is still not an accepted reason not to follow the regulation. The protection for a pregnant worker is always considered more important than an employer's financial loss, independent if the employment is fixed-term or permanent. The study also shows that male workers are protected against unfair treatment in employment situations according to 16 § föräldraledighetslagen. However, the protection of male workers is not as strong as the protection from discrimination of pregnant workers in employment situations.

Problemdiskussion: Allt fler arbetar för en mer jämställd arbetsplats, på EY har antalet kvinnliga delägare ökat från 13 procent till 16 procent, vilket är ett resultat av ett aktivt jämställdhetsarbete som började för fem år sedan. Även på Deloitte har andelen kvinnliga delägare ökat från 17 procent till 20 procent. Avsaknaden av kompetenta kvinnor sägs inte vara en förklaring till varför det är få kvinnliga delägare, en förklaring som ofta används är att rekrytering till de högre positionerna ofta sammanfaller med tidpunkten då många skaffar barn. Andra menar att glastaket kan vara en förklaring till den ojämna fördelningen. Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar kvinnors möjlighet att bli delägare. Även se om dessa faktorer kan vara förklaringar till varför det är få kvinnliga delägare inom redovisning- och revisionsbranschen. Metod: Empirin i studien består av intervjuer med tio respondenter. Empirin har analyserats mot den teoretiska referensramen som består av teorier om glastaket, föräldraledighet och organisatoriska faktorer. Analys och slutsats: De faktorer som har identifierats i studien är att föräldraledigheten har en negativ påverkan och stödet från chefen har positiv påverkan på möjligheten att bli delägare. Dock visade studien att viljan hos de kvinnliga respondenterna att bli delägare är låg. Respondenternas upplevelser gällande glastaket varierade och därför kunde ingen klar slutsats dras om glastakets existens. / Background: More and more people are working to get a more equal workplace. The numbers of female partners has increased from 13 percent to 16 percent at EY, which are the results of an active equality work that began five years ago. While at Deloitte the proportion of female partners has increased from 17 percent to 20 percent. The problem is not considered that there is an absence of competent women, it is said to be that recruitment to the higher positions often coincides with the time when many women have children. Others mean that the glass ceiling may be an explanation for the uneven distribution. Purpose: The purpose is to examine what factors affect women’s opportunity to become partners. Also see if these factors may explain why there are few female partners in the accounting and auditing industry. Method: The empirical study consists of interviews with ten respondents. The empirical data were then analyzed against the theoretical framework that consists of theories about the glass ceiling, parental leave and organizational factors. Analysis and conclusion: The factors that have been identified in this study is that parental leave has a negative impact and the support of the manager has a positive impact on the possibility to become a partner. However, the study also showed that the will of the female respondents to become partners is low. The respondents' experiences varied regarding the glass ceiling and because of that, a clear conclusion could not be drawn about the glass ceiling's existence.

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella samband mellan inkomstfördelning samt utbildning och attityd gentemot delad föräldraledighet. Vidare blev denna problemformulering vital, då den även befrämjade möjligheten att titta på hur attityden gentemot delad föräldraledighet inverkar på synen av könsroller i ett hushåll. Undersökningen bygger på en enkät kring familjeliv och arbete, som har utförts av Sociologiska Institutionen vid Umeå universitet, och sammanförts av ISSP 2012 (International Social Survey Program). Studien grundar sig i en univariat analys som beskriver variablernas frekvensfördelningar, och därefter testas eventuella samband genom bivariat och multivariat analys. Det teoretiska ramverket där begrepp såsom könsroller, resurser och kapital inbegrips, blir på senare hand studiens analytiska verktyg. Resultatet påvisar att det föreligger ett positivt samband mellan inkomstfördelning, utbildning och attityd gentemot delad föräldraledighet. Det visar sig att man i hushåll där mannen tjänar mer, förhåller sig traditionellt på så sätt att man anser att föräldraledigheten endast bör tas ut av kvinnan. Vidare påvisar resultat att de med hög utbildning, i jämförelse med de som endast innehar gymnasial alternativt lägre utbildning, anser att föräldraledigheten bör delas upp jämlikt. Detta påvisar även ytterligare ett positivt samband i hur attityden gentemot delad föräldraledighet återspeglar synen på könsroller och därmed synen på jämställdhet. En traditionell inställning gentemot delad föräldraledighet återspeglar en syn på hur man anser att kvinnan bör ta hand om barn, och mannen försörja familjen.

The subject of this bachelor thesis is discrimination and unfair treatment in the employment process where employers discriminate against job applicants. The purpose of this study and research questions is to investigate and clarify the legal protection available against discrimination and unfair treatment of pregnant women and persons on parental leave during the employment process and how this protection differs between men and women. This thesis highlights the Swedish law and EU law regarding discrimination and unfair treatment of individuals. The concept of discrimination and its requisites will be accounted for and exemplified by case law. This statement will be analyzed along with the relevant case law of the EU-court and the Labor-court. Even the EU-directive and the Swedish law will be elucidated and analyzed. Other possible reasons why employers might be negative towards hiring those who are pregnant or intend to take parental leave will be highlighted because it can provide an explanation of why especially pregnant women are discriminated against in the hiring process.   The analysis shows that women have a greater legal protection against discrimination and disadvantaged than men in the hiring process. I have not found any case law concerning men who felt discriminated against during the recruitment process, but it does not mean that men also feel a fear of being discriminated against and treated unfairly. However, there is much more case law in which women felt discriminated against in the hiring process and where trial periods interrupted when the woman informed that she is pregnant. This is thus an important issue to highlight because it can help both men and women who avoid having children and family because there is a fear of being discriminated against and disadvantaged in the employment process. / Ämnet för min kandidatuppsats är diskriminering och missgynnande behandling vid anställningsförfarandet där arbetsgivare diskriminerar arbetssökande. Uppsatsens syfte och frågeställningar är att utreda och klargöra vilket rättsligt skydd som finns mot diskriminering och missgynnande behandling av gravida och föräldralediga personer vid anställningsförfarandet, samt hur detta skydd skiljer sig mellan män och kvinnor. Uppsatsen belyser den svenska rätten och EU-rätten gällande diskriminering och missgynnande behandling av individer. Diskrimineringsbegreppet och dess rekvisit kommer redogöras samt exemplifieras genom rättspraxis. Denna redogörelse kommer att analyseras tillsammans med relevant rättspraxis från EU-domstolen och Arbetsdomstolen. Även EU-rättens direktiv och den svenska rätten kommer belysas och analyseras. Andra tänkbara orsaker till att arbetsgivare kan vara negativt inställda till att anställa de som är gravida eller avser vara föräldralediga kommer belysas eftersom det kan ge en förklaring till varför framförallt gravida kvinnor blir diskriminerade vid anställningsförfarandet.   I analysen framkommer det att kvinnor har ett större rättsligt skydd mot diskriminering och missgynnande än vad män har i anställningsförfarandet. Jag har inte hittat någon rättspraxis som berör män som känt sig diskriminerade vid anställningsförfarandet, men det innebär inte att även män kan känna rädsla för att bli diskriminerad och missgynnad. Däremot finns det betydligt mer rättspraxis där kvinnor känt sig diskriminerade i anställningsförfarandet och där provanställningar avbrutits när kvinnan har berättat att hon är gravid. Detta är med andra ord ett viktigt ämne att belysa eftersom det kan bidra till att både män och kvinnor undviker att skaffa barn och familj eftersom det finns en rädsla att bli diskriminerad och missgynnad vid anställningsförfarandet.

This essay is aiming to examine distribution of the unpaid domestic work from a male perspective. Qualitative interviews with three men from three different generations has been implemented to get a subjective image of what these men belives are the factors behind the division of domestic work in there homes. The study shows that changes have taken place, men take a bigger responsibility in domestic work and children care today compared to 50 years ago. A reason for this is for instance womens increasing degree of gainful employment. Despite the changes- or because of them, the discussion of division of domestic work is most current, though differences still remains.

1974 införde Sverige, som första landet i världen, en föräldraförsäkring som gav både mammor och pappor rätt till en inkomstrelaterad ersättning för att vara föräldralediga med sina barn. Trots samma möjligheter till föräldraledighet har pappor, genomgående sedan reformen infördes, tagit ut betydligt färre föräldradagar än mammor. Statistik visar däremot på en progression som indikerar på att allt fler pappor både tar ut samt tar en längre föräldraledighet än tidigare. I och med denna successiva förändring i åtanke väcktes en nyfikenhet gällande bakomliggande orsaker för detta. Tidigare forskning har belyst möjliga förklaringar till pappors resonemang kring föräldraledighet och pappors roll i familjen. Denna studie syftar därför till att anta en ny synvinkel, där en jämförelse av papparollens eventuella förändring över ett kvarts sekel undersöks. Detta för att ta reda på om en eventuell förändring av papparollen har skett och om så, hur denna förändring ser ut. Vidare vill studien undersöka om den eventuella förändringen kan ligga till grund för det ökade uttaget av föräldraledighet hos pappor boende i Stockholm. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer utförts med heterosexuella pappor från två generationer i åldrarna 30-35 år och 55-60 år bosatta i Stockholm. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna doing gender och specialiseringsteorin samt Lars Jalmerts och Elisabeth Bekkengens tidigare studier som berör svenska män och i synnerhet faderskap. Resultatet av denna studie visar på att papporna från de två generationerna har olika syn på vad papparollen innebär och det blir tydligt att de gör papparollen på olika sätt. Den äldre generationen ser föräldraskapet som bestående av två kompletterande roller där mammor och pappor fyller olika funktioner. Den yngre generationen har en annan syn på föräldraskapet och menar på att mammor och pappor utgör en heltäckande föräldraroll där båda föräldrarna ansvarar lika för allt. Deras två olika definitioner av papparollen respektive föräldrarollen grundas ur hur de ser på och gör kön vilket också tycks vara en påverkande faktor till hur papporna har tagit ut sina föräldradagar.

I Sverige är det fortfarande en ojämn fördelning av uttaget av föräldradagar hos nyblivna föräldrar där mammorna tar ut den största delen.  Syfte:. Att undersöka hur föräldrar resonerar kring föräldraledighet, hur de väljer att fördela dagarna, vilka är anledningen till det och vad skulle få dem att resonera annorlunda. Metod: En explorativ studie med kvalitativ ansats. 12 semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex föräldrapar i åldern 25-42år som fått barn de senasta två åren, föräldrarna intervjuades enskilt. Analysering gjordes med en omarbetad version av Lundman & Hällgren-Graneheims (2008) innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier identifierades; planering av föräldraledigheten, självklara val för familjen, föräldrar är inte insatta i reglerna och föräldrar nöjda i sina roller. Studien visar att mamman oftast är den som är hemma den första tiden med barnet och att pappan sedan tar ut dagar därefter som det passar. Föräldrarna var överlag positivt inställda till en mer jämlik fördelning av föräldraledigheten. I de fall där mamman tog ut de flesta dagarna var de avgörande orsakerna oftast relaterade till ekonomi eller arbets-/ skolsituation. Slutsats: Bland föräldrar fanns en tydlig önskan om mer information kring föräldraledigheten från både försäkringskassan och mödravårdscentralens håll. / In Sweden there still are an uneven sharing of the parental leave-days among newly-fledged parents where the mothers still use more days than the fathers. Objective: To examine how newly fledged parents deliberate around parental leave, how they choose to share the days between themselves, what their reasons are and things that could have made them think differently. Method: An explorative studdy with qualitative approach. Twelve semi-structured interviews were caried out. Results: Four categories were identified; the planning of the parental leave, the obvious choices for the family, the parents are not satisfied with the regulations and that parents are happy in their roles. The studdy shows that the mother is the one who in most cases stays at home the first months, and the father than uses his days of parental leave how it works out best for him and is most practical. The parents were, overall, open-minded to have a more equal sharing of the parental leave. In the cases were the mother used most of the days, the main reasons were related to economical factors, work or school situation. Conclusion: There was a distinct wish for more information regarding the regulations of the parental leave among the parents, both from Försäkringskassan and from the maternity clinics parenting groups.

No description available.