I de nordiska länderna har man länge strävat efter ett mer jämställt samhälle. En av de politiska åtgärder man satsat på för att uppnå detta är mäns föräldraledighet. Under många år har stora satsningar gjorts för att öka mäns uttag av föräldraledighet men lite har egentligen hänt. Kvinnor tar fortfarande ut den största delen av föräldraledigheten och det största ansvaret för barnen. Kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden hindras självklart om ansvaret för barn och hem inte är jämställt fördelat. Syftet med denna litteraturstudie är att genom tidigare forskning undersöka vilka faktorer som påverkar mäns föräldraledighet. Studiens resultat innefattar tolv studier, nio artiklar och tre avhandlingar. Studierna lästes igenom och faktorerna som påverkar fäders föräldraledighet delades in i tre övergripande områden: arbetsrelaterade förhållanden, ekonomiska och socioekonomiska faktorer samt livserfarenheter och förhållningssätt. Både kvantitativa och kvalitativa studier har genomförts med syfte att förstå vad som påverkar fördelning av föräldraledighet. De kvantitativa studierna pekade på olika faktorer såsom inkomst, utbildningsnivå, arbetsplatsfaktorer, antalet barn, ålder, civilstånd och kvotering som på olika sätt påverkade fördelningen av föräldraledigheten. De kvalitativa studierna pekade på faktorer som männens valmöjlighet, klasstillhörighet, genus, föräldrarnas barn– respektive yrkesorientering som faktorer som påverkar pappors föräldraledighet.

Tidigare forskning har visat på ett samband mellan att bli förälder och en förändring i attityderna till jämställdhet. Tidigare forskning har även påvisat ett samband mellan övergången till föräldraskap och en förändring till mer traditionella attityder gentemot jämställdhet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan att bli förälder och förändringar i individens jämställdhetsattityder där tid i föräldraledighet kan vara en påverkande faktor och att en eventuell attitydförändring kan förväntas skilja sig märkbart åt mellan könen. Datamaterialet har analyserats med tre linjära regressionsanalyser. Det har även utförts två logistiska analyser för att verifiera resultaten i de två mer centrala linjära analyserna. I en första analys så har de individer som har fått barn innan år 2009 jämförts med de individer som inte har barn. Resultaten indikerar att det inte sker någon förändring i inställning till jämställdhet för de som fått barn år 2009 jämfört med de som inte fått barn. De visar också att det är en skillnad i attityder till jämställdhet mellan män och kvinnor där män i genomsnitt har mer konservativa attityder än kvinnor. När analysen delas upp på kön så har män med en högre inkomst en större sannolikhet att ha mer konservativa attityder till skillnad från män som har en lägre inkomst. Resultaten visar dessutom att män som tar ut en längre tid i föräldraledighet i genomsnitt har mer jämställda attityder än män som tar ut en kortare ledighet vilket bekräftar studiens hypoteser. Resultaten i analysen för kvinnor visar att en kvinna med en högre inkomst har i genomsnitt mer jämställda attityder än andra kvinnor vilket även det bekräftar tidigare forskningsresultat. Eftersom vi inte fann några signifikanta förändringar för kvinnor när det gäller sambandet mellan tid i föräldraledighet och attityder till jämställdhet så förkastas hypotesen för kvinnor och slutsatsen blir att det inte sker några förändringar i kvinnors attityder till jämställdhet när de får barn.

Syftet med föreliggande undersökning är att undersöka huruvida föräldrars föreställningar gällande föräldraledighet stämmer överens med verkliga förutsättningar, eller om det finns en skillnad däremellan. Mer specifikt har det undersökts om det är de allmänna föreställningarna gällande hindren för mäns föräldraledighet som styr eller om det är de faktiska förhållandena som styr uttaget. Undersökningen bygger på en kvantitativ empiri där datainsamlingen skett genom ett tillgänglighetsurval med enkät som mätinstrumentet. För att få svar på frågeställningen har teori inom området föräldraledighet och genus studerats. Teoriavsnittet innehåller en presentation av föräldraledighetsdiskursen med dess fyra hinder; ekonomin, arbetsplatsen, kvinnan och könsrollerna. Avsnittet ligger till grund för vår förståelse och har även varit den ram utifrån vilken enkätfrågorna konstruerats. Resultaten från empiriundersökningen har analyserats tillsammans med relevant litteratur för att ett svar på frågeställningen ska kunna ges. Utifrån detta kan utläsas att fördelningen av föräldraledighetsdagarna är starkt påverkade av föreställningarna kring mäns hinder för föräldraledighet. Resultaten har också tydligt visat att hindren delvis inte har förankring i verkligheten. I undersökningen framkom även att respondenterna hade en bristfällig kunskap gällande föräldraförsäkringen vilket vi tror kan ha bidragit till att de allmänna föreställningarna påverkat i den grad de gjort. Författarna anser därmed att informationen till föräldrarna borde bli bättre och att forskare inom området borde finna strategier för att nå ut med sin kunskap till allmänheten. Nyckelord: Föräldraförsäkring, föräldraledighet, genussystem, diskurs och hinder / The purpose of this survey is to investigate how well parents ideas and conceptions concerning parental leave, matches factual circumstances, or if there is a difference? More specifically it has been investigated if it is the common conceptions concerning the obstacles for the male parental leave which is in control, or if it is the actual circumstances which control the parental leave? The survey is based on a quantitative empiric where the collection of data has been done through a selection of availability with a questionnaire as the measuring instrument. In order to find the answer to the question at hand, theory in the field of parental leave and gender has been studied. The theory section contains a presentation of the parental leave discourse with its four obstacles; economy, workplace, the woman and the gender roles. The section is the base of our understanding and has also been the framework from which the questions for the survey have been constructed. The results from the empirical survey have been analyzed together with relevant literature to give an answer to the question at hand. From this it can be read that the distribution of the days of the parental leave is highly affected by the conceptions and ideas males face concerning parental leave. The results also clearly show that the obstacles partially are not rooted in reality. In the survey it also surfaced that those responding had insufficient knowledge concerning the parental insurance which we believe has aided the conceptions and ideas to the influence and degree they have had. The authors hence believe that the information to the parents should improve and that researches in the field should find strategies in order to better inform the public of their knowledge. Keywords: Parental insurance, parental leave, gender system, discourse and obstacle

Idag har föräldrar 480 lagstadgade dagar per barn att dela på, med en generös ersättning. Uppdelningen av föräldrapenningdagar mellan mammor och pappor har länge varit ojämn, med en långsam utveckling mot ett mer jämlikt uttag mellan föräldrarna, vilket till stor del tycks bero på hur politiker genom åren röstat igenom lagförslag som främjar ett mer jämställt uttag. Syftet med uppsatsen är att ta temperaturen på hur tankar och resonemang går hos mammor i ett partnerskap som har fått sitt första barn, och som har använt större delen av föräldraledigheten. Den konkreta frågeställningen är: Hur delas föräldraledigheten upp bland förstagångsföräldrar, och varför? För att få kvinnornas resonemang och förklaringar valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar att kvinnorna generellt tagit ut de flesta dagarna, men med en bred spridning kvinnorna emellan. Studien ger visst stöd åt teorin om rationella val, signalteorin och humankapitalteorin - men framför allt den förstnämnda. Samtliga respondenter anger att ekonomiska motiv inte påverkat hur de valt att dela upp föräldraledigheten, utan snarare sociala faktorer, såsom föräldrarnas grundläggande viljor. Även bakgrundsfaktorer som utbildningsnivå tycks spela in. En djupdykning i ämnet visar också på dess komplexitet. Önskas likhet i uttaget av föräldraledighet verkar det krävas mer än politiska reformer. Viljor måste ändras och normer måste skifta, vilket inte sker över en natt.

Tidigare forskning visar att attityder, engagemang och arbetsbeteende påverkas av att bli förälder. Arbetsplatsfaktorer och förväntningar gällande föräldraledighet har en påverkan på individens upplevelse av sin arbetssituation. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors arbetssituation påverkas efter att de fått sitt första barn. Detta undersöks med utgångspunkt från sex områden - arbetstid, löneutveckling, pendling, föräldraledighet, relation med arbetsgivaren, inställning till arbetet. Studien baseras på berättelser från tio anonyma kvalitativa intervjuer från kvinnor som har minst ett barn, varit föräldralediga och återgått till arbetet. Dessa analyserades med tematisk analys. Studien visar att samtliga intervjudeltagare upplever en förändring gällande sin arbetssituation efter de fick sitt första barn. Förändring upplevdes inom samtliga områden. Det framkom av studien att ingen av respondenterna pendlade, därav är inte den faktorn beskriven i resultatet.

Denna uppsats presenterar resultaten av det första fältexperimentet – ett korrespondenstest – som studerat huruvida personer som signalerar framtida föräldraledighet diskrimineras i rekryteringsprocessen. Syftet var att undersöka om personer som signalerar framtida föräldraledighet i sin jobbansökan diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Syftet var dessutom att undersöka om de jobbsökandes kön och yrke (mans- eller kvinnodominerat) hade någon betydelse i sammanhanget. Fiktiva jobbansökningar (N = 960) skickades ut inom två olika yrken, lokalvårdare och lastbilschaufför. Vi fann ett starkt stöd för att jobbsökande som signalerar om framtida föräldraledighet diskrimineras i termer av färre erhållna positiva svar från arbetsgivarna. Jobbsökande som inte signalerade framtida föräldraledighet erhöll dubbelt så många positiva svar från arbetsgivarna än jobbsökande som signalerade det. Vi fann också att män diskrimineras i större utsträckning än kvinnor när de signalerar om framtida föräldraledighet, ett resultat drivet av effekterna i det mansdominerade yrket. Detta tyder på att både den jobbsökandes kön och yrket påverkar storleken på diskrimineringen. Dessa resultat belyser behovet av åtgärder på arbetsmarknaden för att säkerställa att diskrimineringen mot personer som signalerar framtida föräldraledighet elimineras. / This study presents the results of the first correspondence test field experiment that examined hiring discrimination against individuals signaling future parental leave. The purpose was to study whether individuals who signal future parental leave in their job applications are discriminated against in the Swedish labor market. We also wanted to examine if the applicants’ gender and occupation (male or female dominated) is of importance in this context. Fictitious job applications (N = 960) were sent out in two different occupations, cleaner and truck driver. We found strong evidence of discrimination against applicants who signaled parental leave in the future. The magnitude of discrimination is large: applicants who did not signal future parental leave received twice as many positive responses from the employers than applicants who did. We also found that discrimination against men was larger than against women, mainly driven by the effects in the male-dominated occupation. This indicates that both applicants’ gender and occupation affect the size of the discrimination. These results highlight the need for measures in the labor market to ensure that the discrimination against individuals who signal future parental leave is eliminated.

Countries around the world have different systems for parental leave. The United States is the only industrialized country in the world that do not offer any kind of paid parental leave, on a federal level, to its citizens. While some Americans have the right to 12 weeks of unpaid leave, Swedes have the right to 480 days of paid leave. Sweden and the United States are both countries that want to be in the forefront of human rights and according to the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (CEDAW), states parties shall “introduce maternity leave with pay or with comparable social benefits without loss of former employment, seniority or social allowances”. The two countries have signed the convention, but only Sweden has ratified it. The political systems and the view of the state, the individual and the family are other distinctions between the countries. Further, the history in which the countries’ welfare has been built has taken different ways. Therefore, the aim of this study is to examine the differences in parental leave in Sweden and the United States. The jurisprudence, the political systems, the ratification of the CEDAW and the history of welfare will be examined to try to answer the question why these two industrialized countries have a big distinction in the right to paid parental leave.

This essay has the purpose to explore what awareness women in their professional lives have over how the choices they make affect their pension. Together with the reasoning behind the choices who will later affect their economy in old age retirement. Through connections with staff at a kindergarden I found women who unconstrained choose to be apart of the study, consisting of women in working age in a relationship and they all had children. It was my intention to make a qualitative interview study where I interviewed women to get their thoughts and how they act in certain situations during their professional life. After I had conducted the interwiews I noticed that the results could be seen in relationship to norms and values in socitey. By using a norm theory the answers could be analysed and the norm that was constructed by the women was highlighted. As a complement to the norm theory i used a gender theory to explain why these women took those actions whom was highlighted in these interwiews. The act that was highlighted was that women take more parental leave than men which research proves affects womens economic in retirement negative and the norm that could be constructed was that men work full time.

Studien syftade till att explorativt undersöka mäns erfarenheter av att vara föräldraledig samt till att få en ökad förståelse kring deras upplevelser av föräldraledigheten. Tio män som hade varit föräldralediga minst nittio dagar deltog i studien. Intervjuer användes för datainsamling tillsammans med en intervjuguide. En tematisk analys användes för att analysera datamaterialet. Ur analysen skapades tre teman som beskriver mäns upplevelser av att vara föräldraledig. Temana var: Att kliva in i en värld tillsammans med barnet, Förståelsen för partnern samt Traditionella könsroller. Ur berättelserna framkom bland annat att det krävs viss anpassning att hitta sin nya roll i en situation som tidigare tillhört kvinnans domän och att det kan vara svårt att bryta sig in. Respondenterna beskrev hur dem utvecklat en närmare relation till barnen tack vare föräldraledigheten. Vidare belyste respondenterna att gamla könsroller till viss del är framträdande och att inställningen till mäns föräldraledighet inte alltid överensstämmer med dagens diskussioner om ökad jämställdhet. / The study aimed at explorative describe men`s experiences of parental leave and to get a greater understanding of their experiences of parental leave. Ten men who had been on parental leave for at least ninety days participated in the study. Interviews where used in collecting data along with an interview guide. A thematic analysis was used to analyze data. From the analysis three themes that narrate men`s perceptions of parental leave were created. The themes where: To step into a world with the child, Understanding of the partner and Traditional gender roles. The stories revealed among other things that it takes some adjustment to find their new role in a situation that previously belonged to the woman`s domain and that it can be difficult to enter. The respondents described how they developed a closer relationship with the children thanks to parental leave. Futhermore the respondents highlighted that old gender roles to some extent is prominent and that the attitude towards men´s parental leave is not always consistent with today´s discussions about greater equality.

Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka hur kvinnliga och manliga chefer upplever möjligheten att kombinera föräldraskapet och chefskapet samt hur könsrelaterade mönster kan förstås i förhållande till föräldraledighet och karriäravancemang utifrån ett genusperspektiv. Resultaten visar på att chefer uppfattar svårigheter med att kombinera föräldraskap och chefskap genom den höga grad av tillgänglighet som krävs av chefskapet. Vidare fastställer resultatet att flertalet chefer som intervjuats ångrar omfånget av sin uttagna föräldraledighet och skulle vid ett nytt ställningstagande tagit ut en längre sammansatt period av föräldraledighet. Resultatet påvisar vidare att könsrelaterade mönster framkommer i form av hur föräldraledigheten tagits ut samt vilka förutsättningar män och kvinnor anses är nödvändiga för att kunna kombinera chefskapet och föräldraskapet. För att förklara de könsrelaterade skillnaderna används genusrelaterade teorier som ett teoretiskt verktyg. Studien genomförs med en kvalitativ forskning där tio semistrukturerade intervjuer representerar en jämn uppdelning av kvinnor och män då ett jämförande perspektiv genomförs i analysen av det empiriska materialet. På svenska stora företag vittnar tidigare forskning om att en ekonomisk aspekt är en av orsakerna till att arbetsgivare inte arbetar främjande för att underlätta föräldraledigheten. Genom detta kan resultatet av denna kandidatuppsats verka som ett komplement till den tidigare forskningen genom att denna studie har fokuserat på små och medelstora företag. Vidare kan uppsatsen användas som ett praktiskt underlag vilket beskriver de ekonomiska, etiska och strukturella överväganden som kan uppkomma vid situationer som rekrytering, kompetensförsörjning och organisatoriska besluttaganden i förhållande till föräldraledighet. / The essay aims to examine how male and female managers experience the possibilities to combine parenting with their manager positions; as well as examining how patterns between their relationships to parental leave and career advancement can be explained based on gender studies. The result presents that parents holding a manager level position are experiencing difficulties with combining this with parenting, especially based on the high level of accessibility required at such position. Furthermore, the results states that the majority of managers who were interviewed regret their scope of parental leave taken and, in the case of a new position, would have taken a longer subsequent period of parental leave. The results also presented that the gender related pattern is attendant in terms of how the parental leave has been utilized; and what prerequisites women and men are considered essential in order to be able to combine managerial advancement with parenting. Gender related theories has been used to analyze and explain the gender related differences. The study was conducted with a qualitative research where ten semi structured interviews were conducted. Both genders were equally represented in the interviews, as a comparative perspective was implemented in the analysis of the empirical material. Previous research on large Swedish corporations, has shown that the financial aspect is one of the underlying factors for why employers are not promoting to facilitate parental leave. The results presented in this essay, can operate as a complement to the previous research; since this study has focused on small and medium-sized companies. Furthermore, this thesis can be used as a practical basis, which describes the financial, ethical, and structural considerations that may arise during recruitment, provision of skills, and organizational decisions in relationship to parental leave.