Den här studien handlar om hur kvinnliga sjöbefäl själva ser på möjligheten att kombinera familjelivet med sjömansyrket. Det finns många sjömän som tvivlar på möjligheten att kombinera familjelivet och sjömansyrket. Vissa hinder finns för kvinnorna, som är de som är gravida. Ett av de stora hindren är transportstyrelsens föreskrifter om fartygsbefäls behörigheter. Ett annat hinder kan vara personliga orsaker, som gör det svårt för de kvinnliga sjöbefälen att lämna sina barn och gå ut till sjöss igen. Syftet är att se hur de kvinnliga sjöbefälen själva ser på möjligheten att bilda familj och kombinera det med sjömansyrket. Metoden som användes för att besvara syftet var att ta del av grundad teori och genomföra kvalitativa intervjuer. Intervjuer har gjorts med kvinnliga befäl med och utan barn. Vidare gjordes intervjuer med en personalpurser som arbetar med personalfrågor och en kvinna som arbetar som restaurangchef ombord och har barn. Studiens slutsats är att det är möjligt att kombinera familjelivet med sjömansyrket, men risken är att man har svårt att klättra på karriärstegen och kanske får stå tillbaka i karriären. Det behövs en stabil grund hemma för att kunna åka ut på sjön och jobba. / This study is about female officers view at the possibility of combining family life with the seafaring profession. There are many sea officers who doubt the possibility to combine family life and the seafaring profession. One of the major obstacles is the Swedish Transport Agency regulation for vessel. Another obstacle can be personal obstructer who gives the female sea officers problem to leave their children home and go out working at sea again. The aim of the study was to research the female officers´ views at the possibility of starting a family and if that impedes their career opportunities. Interviews were carried out with female officers with and without children. Interviews were carried out with a staff purser who works with personnel issues and a woman who works as a restaurant manager on board. The method used to answer was to partake of grounded theory and conduct qualitative interviews. The study led to the conclusion that it is possible to combine family life with the seafaring profession, but the risk exist that one has difficulty climbing the career ladder and might have to stand back. Obviously you need to have a solid foundation at home to be able to go out and work at sea.

Syftet med denna studie var att ta reda på föräldrars tankar kring uppdelningen de haft av föräldradagar, samt vilka eventuella faktorer som skulle göra fördelningen mer jämställd mellan föräldrarna. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativ metod i form av strukturerade intervjuer med utrymme för diskussioner. Intervjuerna analyserades med den fenomenografiska analysmetoden. Resultatet visade att ekonomin och kvinnans känsla av att vilja vara hemma var den främsta anledningen till hur uppdelningen fördelades mellan paren. Skillnader sågs hos de som valt att dela jämställt och de som hade kvinnan hemma den större tiden. Hos det jämställda paret fanns ingen större skillnad i inkomst samt att kvinnan ville arbeta och dela på ledigheten med sin sambo. Föräldrarnas psykiska hälsa visades ha blivit påverkad av hur uppdelningen fördelats, både åt det positiva och negativa hållet. Slutsatsen av studien är att de som valt ojämn uppdelning såg sig förlora för mycket pengar om mannen var hemma, både privat och företetagsmässigt. De problem som framkom vad gäller den ojämna uppdelningen sågs på flera nivåer. Dels individnivå där kvinnan helst ville vara hemma den större delen, på samhällsnivå där kvinnans låga lön i jämförelse med mannens bidrar till att mannen inte anses kunna vara hemma, ekonomin faller även in på den politiska nivån där ekonomin blir ett problem för hela familjen när kvinnans lön oftast är lägre än mannens. / The purpose of the study was to investigate the distribution of parental leave and finding out for what reasons the parents in the study had chosen to distribute it that way. Data was collected by structured interviews. The interviews analyzed using the phenomenographic analysis method. Results from the interviews showed that economic reasons and that the woman of the household typically liked being home more than her partner. Parental mental health appeared to have been affected by the division distributed, both in the positive and negative direction. The conclusion of the study are that those who have chosen uneven division saw themselves lose too much money if the man was stay at home, both private and corporate terms. The problems that showed was the unequal division were seen at several levels. Partly individual level where the woman would rather be at home most of the time. At the community level where the woman's low wages in comparison with men's contributes to men is not considered to be at home, the economy will also fall into the political level where the economy is becoming a problem for the whole family when the woman salaries usually are lower than men's.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka faktorer som verkar ha en betydande effekt på huruvida män är föräldralediga eller inte. Teorin och den tidigare forskning som presenteras utgår från både ett ekonomiskt perspektiv samt ett genusperspektiv. Frågeställningarna som vägleder uppsatsen är: <ul type="disc">Är de relativa resurserna avgörande för föräldraledighetsuttag? Hur påverkar könsvärderingar mäns uttag av föräldraledighet? Utifrån ett ekonomiskt perspektiv på tidigare forskning och teori är jag intresserad av att undersöka vad relativa resurser har för samband med mäns föräldraledighet. Jag har använt mig av variabeln utbildning, i relation till ens partner, som ett mått på relativa resurser. Detta eftersom att utbildning ofta är högt korrelerat med inkomst och som oftast är något som individer hinner genomföra innan de skaffar barn. Utifrån ett genusperspektiv på tidigare forskning och teori undersöker jag även faktorerna hegemonisk maskulinitet samt könsnormer och könsvärderingar. Analysen är gjort med hjälp av en logistisk regression i programmet SPSS. Resultaten visar inget statistiskt signifikant samband mellan relativa resurser och föräldraledighet. Resultaten visar inte heller något statistiskt signifikant samband mellan hegemonisk maskulinitet och föräldraledighet. Däremot visar resultaten att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan könsvärderingar och könsnormer och uttag av föräldraledighet på så sätt att en mer traditionell inställning till kön innebär lägre sannolikhet att vara föräldraledig.

Trots att män och kvinnor sedan länge har haft rätt till lika stor del av föräldraledigheten i Sverige är uttaget av föräldraledighet mellan män och kvinnor fortfarande inte jämställt. Därav syftade denna studie att undersöka en del faktorer och dess påverkan på mäns föräldraledighetsuttag i Sverige. Forskning har bland annat pekat på att det finns ett samband mellan individfaktorer hos män, så som utbildning och inkomst, och deras föräldraledighetsuttag. Även mäns och kvinnors resurser och egenskaper i relation till varandra inom ett parförhållande står ofta i fokus i studier och teorier gällande jämställdhet inom familjer. Syftet med denna studie var därför att undersöka om mäns utbildningsnivå samt skillnader i utbildning, inkomst och ålder inom par kan förklara mäns uttag av föräldraledighet i Sverige. I studien användes datamaterial från Levnadsnivåundersökningen (LNU) år 2010. Datamaterialet har i första hand samlats genom intervjuer och postenkäter. Den del av LNU som studeras är män som vid undersökningstillfället var sammanboende med kvinnlig partner med endast gemensamma hemmaboende barn födda mellan 1992 och 2010. Även partnerdelen av LNU används i studien. Den slutgiltiga respondentgruppen som analyserades bestod av 583 individer. Inledningsvis presenteras medelvärden av mäns föräldraledighetsuttag ur kategorierna för de hypoteser som undersöks. Vidare prövas studiens hypoteser med hjälp av linjära regressionsanalyser. Studien visar framförallt att i en heterosexuell relation där kvinnan tjänar mer än mannen, och med det menas mer än 3000 kronor i månaden före skatt, så tenderar mannen att ta ut mer föräldraledighet. När det gäller mäns utbildningsnivå, samt relativ ålder mellan män och kvinnor inom par samt relativ utbildning inom par finner studien inget statistiskt signifikant stöd för att detta skulle påverka mäns föräldraledighetsuttag.

Syftet med studien var att undersöka om och hur kvinnor upplever att deras föräldraskap och föräldraledighet har påverkat deras arbetssituation i förhållande till tre förutbestämda huvudteman: löneutveckling, karriärmöjligheter och det mentala hälsotillståndet. Syftet var även att undersöka vad kvinnorna ansåg vara de bakomliggande faktorerna till deras upplevelser. Studien var av kvalitativ ansats då vi strävade efter att få en sådan djup förståelse och beskrivning av fenomenet som möjligt. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor som analyserades med en tematisk analys. Resultatet visade att upplevelserna var både negativ och/eller positiv och att kvinnor upplevde att deras arbetssituation kan påverkas negativt av föräldraskap och föräldraledighet. I studien uppmärksammas två specifika underteman som samtliga kvinnor ansåg vara de främsta bakomliggande orsakerna till deras upplevelser: förena arbete med föräldraskap och chefen

<p>Det finns uppenbara könsskillnader i samhället, inte minst när det gäller föräldraledighet. Svenska män tar endast ut cirka 20 procent av föräldradagarna. Studiens syfte var att få djupare förståelse för hur män upplever sin föräldraledighet, eventuella förändringar av familje- och arbetsrelationer, samt för vilka faktorer de upplever påverkar uttaget av föräldraledighet. Nio män som hade varit föräldralediga från ett företag i bank- och finansbranschen intervjuades. Intervjuerna var halvstrukturerade och analyserades med hjälp av tematisk analys. Upplevelsen var övervägande positiv. Relationen till barnet fördjupades och det blev en större balans i föräldraparet samt mellan familj och arbete. Hur bestående förändringarna var hängde samman med föräldraledighetens längd. Uttagets längd påverkades framförallt av arbetet, föreställningar om traditionella könsroller samt föräldraparets inställning. Resultatet ger ökad förståelse för mäns upplevelser. Det visar också att för att uppnå jämställdhet krävs ett fortsatt arbete för att förändra samhällets föreställningar om föräldraskap samt mäns och kvinnors beteenden.</p>

<p>I de nordiska länderna har man länge strävat efter ett mer jämställt samhälle. En av de politiska åtgärder man satsat på för att uppnå detta är mäns föräldraledighet. Under många år har stora satsningar gjorts för att öka mäns uttag av föräldraledighet men lite har egentligen hänt. Kvinnor tar fortfarande ut den största delen av föräldraledigheten och det största ansvaret för barnen. Kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden hindras självklart om ansvaret för barn och hem inte är jämställt fördelat. Syftet med denna litteraturstudie är att genom tidigare forskning undersöka vilka faktorer som påverkar mäns föräldraledighet. Studiens resultat innefattar tolv studier, nio artiklar och tre avhandlingar. Studierna lästes igenom och faktorerna som påverkar fäders föräldraledighet delades in i tre övergripande områden: arbetsrelaterade förhållanden, ekonomiska och socioekonomiska faktorer samt livserfarenheter och förhållningssätt. Både kvantitativa och kvalitativa studier har genomförts med syfte att förstå vad som påverkar fördelning av föräldraledighet. De kvantitativa studierna pekade på olika faktorer såsom inkomst, utbildningsnivå, arbetsplatsfaktorer, antalet barn, ålder, civilstånd och kvotering som på olika sätt påverkade fördelningen av föräldraledigheten. De kvalitativa studierna pekade på faktorer som männens valmöjlighet, klasstillhörighet, genus, föräldrarnas barn– respektive yrkesorientering som faktorer som påverkar pappors föräldraledighet.</p>

<p>Syftet med föreliggande undersökning är att undersöka huruvida föräldrars föreställningar gällande föräldraledighet stämmer överens med verkliga förutsättningar, eller om det finns en skillnad däremellan. Mer specifikt har det undersökts om det är de allmänna föreställningarna gällande hindren för mäns föräldraledighet som styr eller om det är de faktiska förhållandena som styr uttaget. Undersökningen bygger på en kvantitativ empiri där datainsamlingen skett genom ett tillgänglighetsurval med enkät som mätinstrumentet.</p><p>För att få svar på frågeställningen har teori inom området föräldraledighet och genus studerats. Teoriavsnittet innehåller en presentation av föräldraledighetsdiskursen med dess fyra hinder; ekonomin, arbetsplatsen, kvinnan och könsrollerna. Avsnittet ligger till grund för vår förståelse och har även varit den ram utifrån vilken enkätfrågorna konstruerats.</p><p>Resultaten från empiriundersökningen har analyserats tillsammans med relevant litteratur för att ett svar på frågeställningen ska kunna ges. Utifrån detta kan utläsas att fördelningen av föräldraledighetsdagarna är starkt påverkade av föreställningarna kring mäns hinder för föräldraledighet. Resultaten har också tydligt visat att hindren delvis inte har förankring i verkligheten. I undersökningen framkom även att respondenterna hade en bristfällig kunskap gällande föräldraförsäkringen vilket vi tror kan ha bidragit till att de allmänna föreställningarna påverkat i den grad de gjort. Författarna anser därmed att informationen till föräldrarna borde bli bättre och att forskare inom området borde finna strategier för att nå ut med sin kunskap till allmänheten.</p><p>Nyckelord: Föräldraförsäkring, föräldraledighet, genussystem, diskurs och hinder</p> / <p>The purpose of this survey is to investigate how well parents ideas and conceptions concerning parental leave, matches factual circumstances, or if there is a difference? More specifically it has been investigated if it is the common conceptions concerning the obstacles for the male parental leave which is in control, or if it is the actual circumstances which control the parental leave? The survey is based on a quantitative empiric where the collection of data has been done through a selection of availability with a questionnaire as the measuring instrument.</p><p>In order to find the answer to the question at hand, theory in the field of parental leave and gender has been studied. The theory section contains a presentation of the parental leave discourse with its four obstacles; economy, workplace, the woman and the gender roles. The section is the base of our understanding and has also been the framework from which the questions for the survey have been constructed.</p><p>The results from the empirical survey have been analyzed together with relevant literature to give an answer to the question at hand. From this it can be read that the distribution of the days of the parental leave is highly affected by the conceptions and ideas males face concerning parental leave. The results also clearly show that the obstacles partially are not rooted in reality. In the survey it also surfaced that those responding had insufficient knowledge concerning the parental insurance which we believe has aided the conceptions and ideas to the influence and degree they have had. The authors hence believe that the information to the parents should improve and that researches in the field should find strategies in order to better inform the public of their knowledge.</p><p>Keywords: Parental insurance, parental leave, gender system, discourse and obstacle</p>

Denna undersökning tar sin utgångspunkt i rollteori, där det finns två motstridiga perspektiv. Enligt rollstressperspektivet antas att multipla roller leder till rollkonflikt, medan de multipla rollerna enligt rollexpansionsteorin väntas ge positiva konsekvenser. Denna studies hypoteser utgår från rollexpansionsperspektivet då multipla roller väntas ha ett samband med positiva konsekvenser. Hypoteserna är att kvinnor och män som arbetar heltid har högre odds att uppleva balans än de som arbetar deltid eller övertid. Kort och lång föräldraledighet förväntas påverka kvinnors och mäns upplevda balans negativt, medan medellång föräldraledighet förväntas påverka kvinnors och mäns upplevda balans positivt. Utöver detta förväntas sambanden mellan undersökta variabler och upplevd balans se olika ut för kvinnor och män. Sambandet mellan föräldraroll och arbetsroll samt rollkonflikt prövas genom operationaliseringarna föräldraledighet och arbetstid samt upplevd balans mellan familj och arbete. Detta görs genom logistiska regressioner som är uppdelade för kvinnor och män. Datamaterialet som används är Försäkringskassans Tid och pengar, som i princip är ett obundet slumpmässigt urval med 3180 respondenter. I uppsatsen inkluderas endast förvärvsarbetande respondenter, vilket minskar antalet till 2462. I studien erhålls inget samband mellan längd på föräldraledighet och upplevd balans mellan familj och arbete, vilket kan tänkas bero på att föräldraledighet är en aspekt som i sig inte avgör nivån av rollkonflikt. Arbetstid däremot har ett samband med upplevd balans mellan familj och arbete, där sambandet ser olika ut för kvinnor och män. Kvinnor som arbetar deltid har högre odds att uppleva balans än de som arbetar heltid, medan övertid inte har ett signifikant samband med balans. För männen är övertidsarbete förknippat med sämre odds för balans än heltidsarbete, medan deltid inte har ett samband. Resultaten för kvinnorna talar därmed emot rollexpansionsom en konsekvens av multipla roller eftersom fokus på en roll, familjerollen, ger högre odds att uppleva balans. Detta är istället förenligt med rollstressperspektivet. För männen däremot styrks rollexpansionsteorin eftersom övertidsarbetet, som ett uttryck för fokus på arbetsrollen, leder till lägre odds att uppleva balans.

Det finns uppenbara könsskillnader i samhället, inte minst när det gäller föräldraledighet. Svenska män tar endast ut cirka 20 procent av föräldradagarna. Studiens syfte var att få djupare förståelse för hur män upplever sin föräldraledighet, eventuella förändringar av familje- och arbetsrelationer, samt för vilka faktorer de upplever påverkar uttaget av föräldraledighet. Nio män som hade varit föräldralediga från ett företag i bank- och finansbranschen intervjuades. Intervjuerna var halvstrukturerade och analyserades med hjälp av tematisk analys. Upplevelsen var övervägande positiv. Relationen till barnet fördjupades och det blev en större balans i föräldraparet samt mellan familj och arbete. Hur bestående förändringarna var hängde samman med föräldraledighetens längd. Uttagets längd påverkades framförallt av arbetet, föreställningar om traditionella könsroller samt föräldraparets inställning. Resultatet ger ökad förståelse för mäns upplevelser. Det visar också att för att uppnå jämställdhet krävs ett fortsatt arbete för att förändra samhällets föreställningar om föräldraskap samt mäns och kvinnors beteenden.