No description available.

<p>En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål. Huruvida dessa upplevelser är bestående över en längre tid ligger utanför ramarna för denna studie och lämnas därför till framtida forskning.</p>

No description available.

<p>Den här undersökningen belyser ämnet föräldraledighet, föräldraskap och pappor i relation till maskulinitet. Undersökningen genomfördes genom öppet riktade intervjuer med fem pappor som tagit sin del av föräldraledigheten. Analysen struktureras med hjälp av två teoretiska positioner som benämns barnorienterad maskulinitet och reflexiv maskulinitet. Uppsatsens fokus ligger på vad som ligger bakom att de deltagande papporna tar sin del av föräldraledigheten. Hur förhåller sig informanterna till sin föräldraledighet, jämställdhet och kvotering. Vilka förebilder har de? Vilken maskulinitet representerar de fem intervjuade papporna? Analysens slutsats blir att maskulinitet inte är något fast och statiskt. Det kan inte ses som något stillastående och oföränderligt som reproduceras i samhället. Trots att maskulinitet förändras är det något som i huvudsak skapas och görs i motsatsförhållande till femininitet.</p>

<p>The legal right to take time off from work to care for one`s children has been regulated in Swedish law since late 1930. This right was limited to mothers and was provided under restricted forms. There was a long qualification period and the length of parental leave was limited.</p><p>Since then, the right to parental leave has been extended through several modifications of the law. The question of equality in both the labour market and the private sector has been one of the greatest forces behind these changes. By including men in the right to take parental leave, the work place has become more equal and it is now considered a natural part of the employee’s life to request time off to care for children.</p><p>Labour Arbitration Court has shown through its case law that equality in the work place is of the utmost importance and has shown its support in this matter through its judgements. A worsened condition of employment is not accepted because an employee has taken parental leave. By ensuring employees` rights in the case of parental leave, the court believes that this can lead to a more even use of parental leave days in the long run. The fact that men have the same rights as women to be at home with their children is a contributing factor of a more equal working environment.</p><p>The regulations of The Law of Equal Opportunity, Jämställdhetslagen , protect parental rights. A pregnant employee has protection against discrimination through Jämställdhetslagen. This includes all situations, from before an employment has started until it has ended. Even after an employment has ended, this law is in effect. Changing the Law of Parental Leave, Föräldraledighetslagen, and adopting a disfavour prohibition and a paragraph of divided evidential burden, made these two laws` regulations have an interoperate effect.</p><p>Effective from January 1, 2009 there will be a new law against discrimination, Diskrimineringslagen. This law is a merger of the Jämställdhetslagen and the remaining laws of discrimination that are currently in effect. By this merger, the government’s intention is to simplify the law and make it easier to access. This law also contains the same interoperate regulations for equality within the work place as the Jämställdhetslagen.</p><p>The purpose of this essay is to examine the interoperate regulations of the Jämställdhetslagen and Föräldraledighetslagen. We want to see what rights parents have in the employer – employee relationship.   </p> / <p>Rätten att vara ledig för att ta hand om sina barn har funnits i Svensk lagstiftning sedan 1930-talet. Då gällde denna rätt enbart mammor, och under mycket begränsade former. Bland annat krävdes en lång kvalifikationstid för att överhuvudtaget få utnyttja denna rätt. Dessutom var tiden man kunde vara ledig begränsad.</p><p>Sedan dess har föräldrars rätt att vara ledig utökats genom lagstiftning vid ett antal tillfällen. Frågan om jämställdhet på både arbetsmarknaden och i den privata sfären har varit en av de största drivkrafterna för dessa förändringar. Genom att även inkludera männen, det vill säga papporna, i rätten till att vara lediga för vård av barn har arbetslivet blivit mer jämställt och det ses nu som en naturlig del av en arbetstagares liv att denne kan komma att begära ledighet för att vara hemma med barn.</p><p>Arbetsdomstolen har genom sin praxis visat att jämställdheten inom arbetslivet är av stor betydelse och har genom sina domar visat sitt stöd för detta. Försämrade anställningsvillkor eller minskade anställningsförmåner är inte godtagbart på grund av uttag av föräldraledighet. Genom att tillförsäkra arbetstagare bibehållna rättigheter vid uttag av föräldraledighet menar arbetsdomstolen att detta i förlängningen kan leda till ett jämnare uttag av föräldraledigheten. Att även männen har samma rättigheter att vara hemma med sina barn är en bidragande faktor till ett mer jämställt arbetsliv.</p><p>Även Jämställdhetslagens regelverk skyddar föräldrar och dess rättigheter. Som gravid har arbetstagaren enligt denna lags regler ett skydd mot diskriminering på grund av graviditet. Denna regel omfattar alla situationer, både innan en anställning påbörjats till dess den avslutats. Även efter en anställnings avslutande gäller denna lag. Genom att ändra i Föräldraledighetslagen och införa ett missgynnande förbud och en paragraf om delad bevisbörda, gjorde det att dessa båda lagars regelverk fick en samverkande effekt.</p><p>Från och med 1 januari 2009 kommer en ny Diskrimineringslag att träda i kraft. Denna lag är en sammanslagning av Jämställdhetslagen och övriga diskrimineringslagar som finns idag. I och med denna sammanslagning menar regeringen att lagen ska bli enklare och mer lättillgänglig. Även denna nya lag innehåller de samverkande regler för jämställdheten inom arbetslivet som Jämställdhetslagen gör.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka de samverkande regler som finns i Föräldraledighetslagen och Jämställdhetslagen (Diskrimineringslagen). Vi vill med detta se vilka rättigheter i förhållandet arbetsgivare - arbetstagare föräldrar har.</p><p> </p>

Den här undersökningen belyser ämnet föräldraledighet, föräldraskap och pappor i relation till maskulinitet. Undersökningen genomfördes genom öppet riktade intervjuer med fem pappor som tagit sin del av föräldraledigheten. Analysen struktureras med hjälp av två teoretiska positioner som benämns barnorienterad maskulinitet och reflexiv maskulinitet. Uppsatsens fokus ligger på vad som ligger bakom att de deltagande papporna tar sin del av föräldraledigheten. Hur förhåller sig informanterna till sin föräldraledighet, jämställdhet och kvotering. Vilka förebilder har de? Vilken maskulinitet representerar de fem intervjuade papporna? Analysens slutsats blir att maskulinitet inte är något fast och statiskt. Det kan inte ses som något stillastående och oföränderligt som reproduceras i samhället. Trots att maskulinitet förändras är det något som i huvudsak skapas och görs i motsatsförhållande till femininitet.

En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål. Huruvida dessa upplevelser är bestående över en längre tid ligger utanför ramarna för denna studie och lämnas därför till framtida forskning.

The legal right to take time off from work to care for one`s children has been regulated in Swedish law since late 1930. This right was limited to mothers and was provided under restricted forms. There was a long qualification period and the length of parental leave was limited. Since then, the right to parental leave has been extended through several modifications of the law. The question of equality in both the labour market and the private sector has been one of the greatest forces behind these changes. By including men in the right to take parental leave, the work place has become more equal and it is now considered a natural part of the employee’s life to request time off to care for children. Labour Arbitration Court has shown through its case law that equality in the work place is of the utmost importance and has shown its support in this matter through its judgements. A worsened condition of employment is not accepted because an employee has taken parental leave. By ensuring employees` rights in the case of parental leave, the court believes that this can lead to a more even use of parental leave days in the long run. The fact that men have the same rights as women to be at home with their children is a contributing factor of a more equal working environment. The regulations of The Law of Equal Opportunity, Jämställdhetslagen , protect parental rights. A pregnant employee has protection against discrimination through Jämställdhetslagen. This includes all situations, from before an employment has started until it has ended. Even after an employment has ended, this law is in effect. Changing the Law of Parental Leave, Föräldraledighetslagen, and adopting a disfavour prohibition and a paragraph of divided evidential burden, made these two laws` regulations have an interoperate effect. Effective from January 1, 2009 there will be a new law against discrimination, Diskrimineringslagen. This law is a merger of the Jämställdhetslagen and the remaining laws of discrimination that are currently in effect. By this merger, the government’s intention is to simplify the law and make it easier to access. This law also contains the same interoperate regulations for equality within the work place as the Jämställdhetslagen. The purpose of this essay is to examine the interoperate regulations of the Jämställdhetslagen and Föräldraledighetslagen. We want to see what rights parents have in the employer – employee relationship. / Rätten att vara ledig för att ta hand om sina barn har funnits i Svensk lagstiftning sedan 1930-talet. Då gällde denna rätt enbart mammor, och under mycket begränsade former. Bland annat krävdes en lång kvalifikationstid för att överhuvudtaget få utnyttja denna rätt. Dessutom var tiden man kunde vara ledig begränsad. Sedan dess har föräldrars rätt att vara ledig utökats genom lagstiftning vid ett antal tillfällen. Frågan om jämställdhet på både arbetsmarknaden och i den privata sfären har varit en av de största drivkrafterna för dessa förändringar. Genom att även inkludera männen, det vill säga papporna, i rätten till att vara lediga för vård av barn har arbetslivet blivit mer jämställt och det ses nu som en naturlig del av en arbetstagares liv att denne kan komma att begära ledighet för att vara hemma med barn. Arbetsdomstolen har genom sin praxis visat att jämställdheten inom arbetslivet är av stor betydelse och har genom sina domar visat sitt stöd för detta. Försämrade anställningsvillkor eller minskade anställningsförmåner är inte godtagbart på grund av uttag av föräldraledighet. Genom att tillförsäkra arbetstagare bibehållna rättigheter vid uttag av föräldraledighet menar arbetsdomstolen att detta i förlängningen kan leda till ett jämnare uttag av föräldraledigheten. Att även männen har samma rättigheter att vara hemma med sina barn är en bidragande faktor till ett mer jämställt arbetsliv. Även Jämställdhetslagens regelverk skyddar föräldrar och dess rättigheter. Som gravid har arbetstagaren enligt denna lags regler ett skydd mot diskriminering på grund av graviditet. Denna regel omfattar alla situationer, både innan en anställning påbörjats till dess den avslutats. Även efter en anställnings avslutande gäller denna lag. Genom att ändra i Föräldraledighetslagen och införa ett missgynnande förbud och en paragraf om delad bevisbörda, gjorde det att dessa båda lagars regelverk fick en samverkande effekt. Från och med 1 januari 2009 kommer en ny Diskrimineringslag att träda i kraft. Denna lag är en sammanslagning av Jämställdhetslagen och övriga diskrimineringslagar som finns idag. I och med denna sammanslagning menar regeringen att lagen ska bli enklare och mer lättillgänglig. Även denna nya lag innehåller de samverkande regler för jämställdheten inom arbetslivet som Jämställdhetslagen gör. Syftet med uppsatsen är att undersöka de samverkande regler som finns i Föräldraledighetslagen och Jämställdhetslagen (Diskrimineringslagen). Vi vill med detta se vilka rättigheter i förhållandet arbetsgivare - arbetstagare föräldrar har.

Syftet med den här studien har varit att se hur attityder påverkar föräldraledigheten när individer får sitt första barn. Är det så att par som har en jämställd attityd innan de får barn också är mer jämlika när det gäller fördelningen av föräldraledigheten?   Tidigare forskning har visat på att det finns ett samband mellan attityder och fördelning av föräldraledighet. Men då har man mestadels mätt attityderna i samband med att individen varit gravid eller haft en pågående föräldraledighet. Då det verkar hända något med jämställd-heten i relationen när man får barn, har den här studien mätt attityderna innan individen fick barn. Datamaterialet har analyserats i huvudsak i två regressionsanalyser med tre beroende variabler fördelade på kön; antal veckor individen tagit ut, fördelade på män och kvinnor, samt kvinnans andel i procent.   Resultatet visade att det finns ett samband mellan attityder och föräldraledighet. En jämställd kvinna kommer i genomsnitt ta ut en lägre andel än en kvinna som inte har en jämställd attityd. Även i relationer där mannen har en jämställd attityd kommer det korrelera med kvinnans andel negativt. Det är framförallt män som ökar sitt uttag och inte kvinnor som minskar sitt när någon av partnerna har en jämställd attityd. I enlighet med theory of reasoned action teorin så ger en positiv inställning till jämställdhet också en jämnare fördelning av föräldraledighetsuttaget. Utifrån ett genusteoretiskt perspektiv så visar resultatet också att olika faktorer verkar påverka olika för män och kvinnor. En indikation om att föräldraskapet inte är könsneutralt.

Utifrån intervjuer med sju mödrar som har återgått till arbetet efter en så kallad ”kort” föräldraledighet, avser den här studien att undersöka hur dessa kvinnor definierar, förhandlar med samt utmanar eller återskapar ideal och diskurser om moderskap respektive faderskap. Min empiri visar hur kvinnorna genomgående jämför moderskap med faderskap och hur de, i många avseenden, implicit uppfattar faderskap som bättre och något som de vill efterlikna. Kvinnorna definierar förväntningar kring moderskap som negativa och beskriver idealen som ”sunkiga” och de skildrar hur moderskap, både enligt dem själva och samhället, ses som något annorlunda i förhållande till faderskap. Kvinnornas utsagor visar hur de ser faderskap som mindre kravfyllt samt enklare att kombinera med arbete än moderskap. Fäders föräldraledighet upplever kvinnorna som mer valfri och de beskriver hur kvinnor uppfattas som huvudansvariga för barn och hur fäder ses som substitut för mödrar. Respondenterna ser dock män som likvärdiga föräldrar som kvinnor och de förklarar hur kvinnor agerar gällande moderskap och föräldraledighet som något som i hög grad beror på samhälleliga normer, värderingar och strukturer. Vissa menar att det som är avgörande är den egna identiteten. En del har många gånger haft dåligt samvete och upplevt skuld på grund av sin tidiga återgång till arbetet, andra har inte det, men samtliga respondenter ser att det finns en koppling mellan begreppen moderskap och skuld. När det gäller jämställdhet är det viktigt för mina respondenter då det direkt och indirekt har spelat in på fördelning av föräldraledighet. En del av respondenterna ”bryr” sig inte om jämställdhet och i dessa kvinnors utsagor har jag funnit indikatorer på en underordning som jag menar på att de är omedvetna om.