<p><strong>Syfte:</strong> Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning och föräldraledighet under barnets första levnadsår. <strong>Metod: </strong>Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett målinriktat bekvämlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio män som blivit pappor under de senaste två åren. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Föräldrautbildningen bör inriktas mer på det gemensamma föräldraskapet än på graviditet och förlossning. Trots utbildningens mammaperspektiv känner sig papporna inkluderade. En majoritet av papporna ser det som en självklarhet att ta ut en längre föräldraledighet. Positiva tankar om att dela lika på föräldradagarna är att få en nära relation med barnet och få en högre grad av jämställdhet och förståelse för varandras situation. Amning, föräldrarnas arbetsförhållanden och ekonomi är viktiga aspekter för fördelningen av föräldradagarna. Även könsroller och rollförväntningar har betydelse. Papporna är negativa till att tvingas dela helt lika men är positiva till en ökad kvotering. <strong>Slutsats: </strong>Att ta ut en längre föräldraledighet och att föräldraskapet är gemensamt ses som en självklarhet för majoriteten av papporna. Föräldrautbildningen bör riktas till båda föräldrarna och fokus bör ligga på det kommande föräldraskapet. Anknytningen till barnet och jämställdhet mellan föräldrarna ses som positiva aspekter av att dela lika på föräldradagarna.</p> / <p> </p><p><strong>Aim: </strong>To examine fathers’ thoughts and experiences concerning parental education and male parental leave during the child´s first year. <strong>Method: </strong>An exploratory qualitative interview study. A target-oriented convenience selection was made and semi-structured interviews with nine men whom had all become fathers within the last two years were carried out. A qualitative content analysis was made. <strong>Results: </strong>Parental education should be more focused on the joint parenthood than on pregnancy and childbirth. In spite of the mothers’ perspective during the education fathers feel included. For a majority of the fathers a longer parental leave is a matter of course. Shared parental leave can facilitate the connection between the father and the child, and may increase gender equality as well as the understanding for the other parent´s situation. Breast-feeding, the parents’ working conditions and economy are aspects of importance regarding the divisions of the parental leave. Even gender roles and gender role expectations are important aspects. The fathers’ have a negative attitude regarding a statutory shared parental leave but are positive to an increased allocation of quotas. <strong>Conclusion: </strong>Parenthood is seen as a joint responsibility, and a longer period of parental leave is a matter of course for a majority of the fathers. Parental education should be directed to both parents and the education should be focused on the coming parenthood. A facilitation of the connection between father and child and gender equality among the parents are positive aspects of shared parental leave. <strong></strong></p>

Syfte: Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning och föräldraledighet under barnets första levnadsår. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett målinriktat bekvämlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio män som blivit pappor under de senaste två åren. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrautbildningen bör inriktas mer på det gemensamma föräldraskapet än på graviditet och förlossning. Trots utbildningens mammaperspektiv känner sig papporna inkluderade. En majoritet av papporna ser det som en självklarhet att ta ut en längre föräldraledighet. Positiva tankar om att dela lika på föräldradagarna är att få en nära relation med barnet och få en högre grad av jämställdhet och förståelse för varandras situation. Amning, föräldrarnas arbetsförhållanden och ekonomi är viktiga aspekter för fördelningen av föräldradagarna. Även könsroller och rollförväntningar har betydelse. Papporna är negativa till att tvingas dela helt lika men är positiva till en ökad kvotering. Slutsats: Att ta ut en längre föräldraledighet och att föräldraskapet är gemensamt ses som en självklarhet för majoriteten av papporna. Föräldrautbildningen bör riktas till båda föräldrarna och fokus bör ligga på det kommande föräldraskapet. Anknytningen till barnet och jämställdhet mellan föräldrarna ses som positiva aspekter av att dela lika på föräldradagarna. / Aim: To examine fathers’ thoughts and experiences concerning parental education and male parental leave during the child´s first year. Method: An exploratory qualitative interview study. A target-oriented convenience selection was made and semi-structured interviews with nine men whom had all become fathers within the last two years were carried out. A qualitative content analysis was made. Results: Parental education should be more focused on the joint parenthood than on pregnancy and childbirth. In spite of the mothers’ perspective during the education fathers feel included. For a majority of the fathers a longer parental leave is a matter of course. Shared parental leave can facilitate the connection between the father and the child, and may increase gender equality as well as the understanding for the other parent´s situation. Breast-feeding, the parents’ working conditions and economy are aspects of importance regarding the divisions of the parental leave. Even gender roles and gender role expectations are important aspects. The fathers’ have a negative attitude regarding a statutory shared parental leave but are positive to an increased allocation of quotas. Conclusion: Parenthood is seen as a joint responsibility, and a longer period of parental leave is a matter of course for a majority of the fathers. Parental education should be directed to both parents and the education should be focused on the coming parenthood. A facilitation of the connection between father and child and gender equality among the parents are positive aspects of shared parental leave.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen har beskrivits som en manlig bransch där den kvinnliga rollen inte stämmer överens med den stereotypiska bilden av en revisor. Numera är revision inte bara ett manligt yrke men det sägs att kvinnornas möjligheter till att nå högre positioner i branschen påverkas av olika faktorer. Det är jämställt mellan män och kvinnor bland de lägre positionerna men inte bland de högre. Sverige är ett av de mest jämställda länderna i Europa men trots det så är det inte jämställt bland de högre positionerna i revisionsbyråerna. Tidigare studier har funnit att det finns faktorer som hindrar kvinnorna från att avancera uppåt i karriärtrappan men vad det är som påverkar svenska kvinnliga revisorer med barn är ännu outforskat. Därmed är denna studie ämnad till att bidra med forskning kring kvinnors upplevelser och hinder som mödrar inom revisionsbranschen i Sverige.  Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för jämställdhets- problematiken i de högre positionerna i revisionsbranschen, och om moderskap kan vara en faktor som kan förklara kvinnornas underrepresentation på de högre positionerna i branschen.   Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor i revisionsbranschen.  Slutsats: Studien visar att det inte är moderskap som utgör ett hinder för kvinnor utan det är istället att vara föräldraledig och att arbeta deltid för att kunna balansera familjelivet med arbetslivet som skapar hinder. Vidare är det dessa faktorer som påverkar kvinnornas karriärer. Moderskapet leder till att kvinnor gör andra val än innan de fick barn. Dessa val innebär att mammor förändrar sina karriärmål och visar på att de prioriterar annorlunda efter att de fått barn och således är föräldralediga under en längre period eller arbetar deltid för att ha tid med barnen när de fortfarande är små och beroende av sina mammor. / Background and problem: The audit industry has been described as a male industry where the female role does not match the stereotypical image of an auditor. Nowadays, auditing is not only a male profession, but it is said that women's opportunities to reach higher positions in the industry are affected by various factors. It is equal between men and women among the lower positions but not among the higher ones. Sweden is one of the most equal countries in Europe, but despite that, it is not equal among the higher positions in auditing firms. Previous studies have found that there are factors that prevent women from advancing up in the career ladder, but what it is that affects Swedish female auditors with children is still unexplored. Thus, this study is intended to contribute with research on women's experiences and obstacles as mothers within the auditing industry in Sweden. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of the gender equality problem in the higher positions in the auditing industry, and whether motherhood can be a factor that can explain the underrepresentation of women in the higher positions in the industry. Method: The study has been done using a qualitative method and the empirical material has been collected through semi-structured interviews with women in the audit industry. Conclusion: The study shows that it is not motherhood that constitutes an obstacle for women, but instead it is being on parental leave and then if necessary working part-time to be able to balance family life with working life that creates obstacles. Furthermore, it is these factors that affect women's careers. Motherhood leads women to make different choices than before they had children. These choices mean that the mothers change their career goals and show that they prioritize differently after having children and therefore take parental leave for a longer period or work part-time to have time with the children when they are still young and dependent on their mothers.

I Sverige är det lagstadgat att arbetsgivaren skall upprätta en plan tillsammans med en sjukskriven arbetstagare om hur denne skall återgå till arbetsplatsen på bästa sätt. Trots att tillstånden mellan en föräldraledig och sjukskriven inte kan sättas i paritet med varandra gårdet att dra en parallell då de båda tillstånden innebär längre frånvaro från arbetsplatsen. Syftet med denna studie är att undersöka mödrars upplevelse av återgång till yrkesarbetet efter en tid av föräldraledighet samt vilket stöd de får under denna process. Studien riktar sig mot mödrar av den anledning att kvinnor är föräldralediga i långt större utsträckning än män. Även om vi går mot en jämnare fördelning av föräldraledigheten mellan könen är det fortsatt mödrarna som är föräldralediga under en längre period. Denna studie har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sju mödrar deltagit. Samtliga kvinnor som deltog i studien har varit föräldralediga de senaste fem åren och har sedan återgått till samma arbetsplats. Studiens resultat visar att det finns en splittrad upplevelse av återgången till arbetsplatsen efter föräldraledighet. Vidare visar resultatet att aktiviteter i en re-onboarding bestående av handledning, utbildning samt samtal mellan arbetstagare och arbetsgivare är betydelsefulla vid återgången tillbaka till arbetsplatsen. Stödet från kollegor och chefer är också av betydande vikt för kvinnors upplevelse av återgången tillbaka till yrkesarbetet efter föräldraledighet. / In Sweden, it is stated by law that the employer has to establish a plan with an employee currently on sick leave on how to integrate the employee as optimally as possible back into the workplace. Even though a sick leave and paternal leave cannot be put into parity, there are parallels since both results in a prolonged workplace absence. The purpose of this study is to look into the reintegration of mothers into the workplace, their experience regarding this, and what support they receive from their employers during this process. The study is aimed at mothers because they are on maternal leave a far longer period of time than fathers onparental leave. However, the gap between maternal and paternal leave is shrinking, but mothers are still absent from work for a longer period. This study has been made with qualitative semi-structured interviews with participation from seven mothers. All seven women who participated had been on maternal leave sometime during the last five years and then returned to the same workplace. The study shows that there are mixed experiences related to workplace reintegration. Furthermore, the result also shows that re-onboarding activities such as tutorials, training and an employer-employee dialogue are significant during reintegration. The support of colleagues and superiors was also of noticeable importance during this process.

The main purpose of this dissertation is to analyse and identify problems arising from the Swedish Social Insurance Agency’s (SSIA) perceptions of parents, as they appear in the brochures targeted at expectant or new parents between 1974 and 2007. The aim is to distinguish who are being pointed out, constructed, and normalised as parents; and to analyse the functions of the recipients and the senders respectively. The aim is to be considered in the light of the SSIA’s commitment to gender equality, a policy that promotes equal access to the insurance of parents to share the parent’s insurance more equally. The dissertation is based on a theoretical framework that may principally be described as a feminist discourse analysis, which, among other things, means that a constructivist approach is of central importance. In addition, an intersectional perspective is an important starting point, putting the focus on the interaction and interdependence between different social categorisations. In four analysing chapters, the material is being tackled from different approaches or angles. In the first chapter, a picture is drawn of the institutional and political context that sets the prerequisites of the insurance regulations as well as the way the texts have been written and may be understood. The second chapter presents an analysis, in the terms of space deixis, of whom is/are being pointed out and positioned as recipient/s by SSIA. In the third chapter, an analysis of the normalised notions of parents that are identified in the texts; and of what parents are being favoured and described as ‘normal’. In the fourth chapter, the functions of the different actors are being analysed, showing how the relationship between the SSIA and the parents is constructed from in the texts. The results show that, in all brochures, parenthood is strongly gender-marked and that gender equality, above all, is to be understood as a quantitatively even distribution between mothers and fathers. In today’s brochures, the agency identifies and normalises recipients who primarily are biological mothers with orderly conditions, living in nuclear families with biological children. The older brochures have a higher level of gender neutrality in their texts, where mothers and fathers are placed equally and at the same distance from the position of the sender. The newer brochures, however, represent a wider range of social categorisations, and thus present a more complex picture of parenthood. The results also show that the function of SSIA in the texts is primarily economic, and that there is no obligation for parents to share the parent’s insurance equally, despite the political resolutions that impose this task on the agency.