<p>Måldokument och betygskriterier på nationell nivå är generellt utformade för att möjliggöra lokala tillämpningar, bedömningar och beslut (det sk ”lokala frirummet”). Detta ställer krav på skolor</p><p>att omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en vilsenhet bland lärarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller också finnas en vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort från ”inre mallar” när bedömningar görs.</p><p>I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen kräver och olika begrepp benas ut. En hypotetisk arbetsprocess för att utveckla en lokal bedömningsgrund utvecklas först utifrån olika teorier och gällande regelverk. Den hypotetiska arbetsprocessen stäms sedan av mot en verklig arbetsprocess genomförd vid en skola i Stockholm.</p><p>Examensarbetet visar att arbetet med att utveckla en gemensam syn kring bedömning har en direkt koppling till en skolas måluppfyllelse. Intervjuade lärare och rektorer vittnar om att en förbättrad</p><p>kvalitet i undervisning och lärande erhålls till följd av att i) en översyn och revidering av stoffinnehåll har gjorts ii) en gemensam syn på prov och provutformning har utarbetats samt iii)en gemensam syn på rättning och bedömning har erhållits. Demokrati- och likvärdighetskravet bemöts, med en större elev- och föräldradelaktighet som konsekvens, men också ett större fokus</p><p>från lärarnas sida på föräldrarnas roll och ansvar. Tydlighet från skolledningens sida och en genomtänkt processplan med ”bottom-up”-approach (dvs ett tydliggörande av olika standarder genom elevexempel) förefaller vara framgångsfaktorer som leder till målet.</p>

<p>De första försöken till att systematisera mentorskapet förekom redan på grekernas tid, 1000 fkr då kung Odysseus utsåg sin gode vän Mentor att vårda och fostra hans familj medan han själv deltog i det Trojanska kriget. Trots mentorskapets tidiga ursprung blev fenomenet inte aktuellt i Sverige förrän på 1980-talet, efter det att arbetsgivare insett betydelsen av personalutbildningar och personalutveckling. I dagens lär- och kunskapstörstiga samhälle med ett högt tempo blir det alltmera angeläget med eftertanke och reflektion kring både arbets- och livssituationen. Mentorskap symboliserar en relation mellan en vis person som utbyter erfarenheter och kunskap med en mindre erfaren person för såväl personlig- som karriärmässig utveckling. 2000-talets teknologiska revolution har även möjliggjort öppningar för andra mentorskapsmetoder. Det elektroniska mentorskapet är ett exempel, vilket grundar sig på en virtuell interaktion. Denna metod står i motsats till det traditionella mentorskapets fundamentala idéer som innebär fysiska träffar, vilket medför en viss kritik till metoden. Oberoende av vilken uppfattning som delas angående det elektroniska mentorskapet, är det förutspått att Internet och e-post användningen kommer att öka i användandet. Den delade uppfattningen angående de olika mentorskapsmetoderna och den begränsade forskning kring ämnet, leder till problemformuleringen;</p><p>I vilken utsträckning skulle ett elektroniskt mentorskap kunna ersätta det fysiska mötet mellan mentor och adept i framtiden?</p><p>Att kartlägga huruvida ett elektroniskt mentorskap skulle kunna bidra till ett nyttjande av erfarenhetsutbyten, och därmed vara ett framtida alternativ till det traditionella fysiska mentorskapsmötet är syftet med studien. För att uppnå syftet krävs en definiering av mentorskapets historiska utveckling och introducering till dess karaktär och betydelse. En diskussion om ett tentativt innehåll i ett framtida elektroniskt mentorskap bör genomföras, för att slutligen kunna bedöma på vilket sätt ett elektroniskt mentorskap skulle kunna bidra till ett ökat, respektive minskat användande av det traditionella mentorskapet. Detta genom att argumentera för det elektroniska mentorskapets olika barriärer och möjligheter.</p><p>För att angripa problemformulering och syfte har vi utgått från det deduktiva angreppssättet. Det återspeglar valet av att utgå från befintlig teori som grund för den empiriska studien, för att genom tolkningar utveckla befintlig teori. Den teoretiska referensramen har koncentreras kring fem huvudområden; mentorskap, mentorskapets matchningsprocess, elektroniskt mentorskap, barriärer och möjligheter med ett elektroniskt mentorskap samt förändringsprocesser.</p><p>Studien grundar sig på en kvalitativ ansats bestående av djupintervjuer som genomförts med intressentgrupper besittande av skilda erfarenheter kring ämnet.</p><p>Vi anser inte det elektroniska mentorskapet ersätta det traditionella fysiska mentorskapet, i och med att kontexten bör beaktas. Den ena metoden behöver därmed inte uteslutas mot den andra. Det framtida mentorskapet förutspår vi därför bestå i en kombination av det elektroniska samt traditionella mentorskapsmetoderna. Detta med förutsättning att inställning och attityd till det elektroniska mentorskapet förändras, samt att mottagligheten till den virtuella världen anammas.</p>

<p>Patienters upplevelser av internetbaserad självhjälpsbehandling är ett obeforskat område inom psykoterapiforskningen. I syfte att utforska upplevelser av att genomgå internetadministrerad kognitiv beteendeterapeutisk självhjälpsbehandling mot depression intervjuades 12 deltagare. Tematisk analys genererade de övergripande kategorierna:</p><p>Läsa och göra; Någon som.. bryr sig; Det svåra är det givande samt Orden man bär med sig. Mönster av upplevelser och förändringsprocesser i informanternas berättelser föll ut i tre grupperingar: Noviser, Lärjungar och Mästare. Dessa mönster av upplevelser kan förstås utifrån tidigare studier av förändringsprocesser i psykoterapi. Kvalitativa studier på autonomi, kontext och funktionen av terapeutkontakt behövs för att ytterligare utreda förändringsprocesser i internetbaserad självhjälpsbehandling.</p>

Planned change is exercised at different stages; planning, implementation and evaluation. The point of departure for this study is the planning stage of an organisational change in a local government. The planning stage is divided into three theoretical stages; anticipation, culmination and the aftermath. The aim of the study is to inquire into how sense making processes and anticipation of the future were constructed and put into play by two groups, in two different departments during the time that the authorities were planning, communicating and deciding on a new organisation. The groups were selected on such differentiating criteria as tasks, group size, composition and localisation. One group consisted of eight councillors at a local authority housing department. The participants were located at the town hall. The other group consisted of 25 supervisors and administrators in the department for the care of the elderly and the handicapped. The participants in the group were located in local districts. Using an interpretative approach, the data is constantly analysed and interpreted within the theoretical frame of reference of structuration theory, theories of social identity, inter group relations and organisational communication. The results indicate that at the planning stage ideological structures are salient as they are put into play in communication and action. The conclusions made point to the fact that sense making processes are contextual, grounded identity creation and that these processes lie at the heart of how changes are anticipated and how organising strategies are being negotiated.

De första försöken till att systematisera mentorskapet förekom redan på grekernas tid, 1000 fkr då kung Odysseus utsåg sin gode vän Mentor att vårda och fostra hans familj medan han själv deltog i det Trojanska kriget. Trots mentorskapets tidiga ursprung blev fenomenet inte aktuellt i Sverige förrän på 1980-talet, efter det att arbetsgivare insett betydelsen av personalutbildningar och personalutveckling. I dagens lär- och kunskapstörstiga samhälle med ett högt tempo blir det alltmera angeläget med eftertanke och reflektion kring både arbets- och livssituationen. Mentorskap symboliserar en relation mellan en vis person som utbyter erfarenheter och kunskap med en mindre erfaren person för såväl personlig- som karriärmässig utveckling. 2000-talets teknologiska revolution har även möjliggjort öppningar för andra mentorskapsmetoder. Det elektroniska mentorskapet är ett exempel, vilket grundar sig på en virtuell interaktion. Denna metod står i motsats till det traditionella mentorskapets fundamentala idéer som innebär fysiska träffar, vilket medför en viss kritik till metoden. Oberoende av vilken uppfattning som delas angående det elektroniska mentorskapet, är det förutspått att Internet och e-post användningen kommer att öka i användandet. Den delade uppfattningen angående de olika mentorskapsmetoderna och den begränsade forskning kring ämnet, leder till problemformuleringen; I vilken utsträckning skulle ett elektroniskt mentorskap kunna ersätta det fysiska mötet mellan mentor och adept i framtiden? Att kartlägga huruvida ett elektroniskt mentorskap skulle kunna bidra till ett nyttjande av erfarenhetsutbyten, och därmed vara ett framtida alternativ till det traditionella fysiska mentorskapsmötet är syftet med studien. För att uppnå syftet krävs en definiering av mentorskapets historiska utveckling och introducering till dess karaktär och betydelse. En diskussion om ett tentativt innehåll i ett framtida elektroniskt mentorskap bör genomföras, för att slutligen kunna bedöma på vilket sätt ett elektroniskt mentorskap skulle kunna bidra till ett ökat, respektive minskat användande av det traditionella mentorskapet. Detta genom att argumentera för det elektroniska mentorskapets olika barriärer och möjligheter. För att angripa problemformulering och syfte har vi utgått från det deduktiva angreppssättet. Det återspeglar valet av att utgå från befintlig teori som grund för den empiriska studien, för att genom tolkningar utveckla befintlig teori. Den teoretiska referensramen har koncentreras kring fem huvudområden; mentorskap, mentorskapets matchningsprocess, elektroniskt mentorskap, barriärer och möjligheter med ett elektroniskt mentorskap samt förändringsprocesser. Studien grundar sig på en kvalitativ ansats bestående av djupintervjuer som genomförts med intressentgrupper besittande av skilda erfarenheter kring ämnet. Vi anser inte det elektroniska mentorskapet ersätta det traditionella fysiska mentorskapet, i och med att kontexten bör beaktas. Den ena metoden behöver därmed inte uteslutas mot den andra. Det framtida mentorskapet förutspår vi därför bestå i en kombination av det elektroniska samt traditionella mentorskapsmetoderna. Detta med förutsättning att inställning och attityd till det elektroniska mentorskapet förändras, samt att mottagligheten till den virtuella världen anammas.

Patienters upplevelser av internetbaserad självhjälpsbehandling är ett obeforskat område inom psykoterapiforskningen. I syfte att utforska upplevelser av att genomgå internetadministrerad kognitiv beteendeterapeutisk självhjälpsbehandling mot depression intervjuades 12 deltagare. Tematisk analys genererade de övergripande kategorierna: Läsa och göra; Någon som.. bryr sig; Det svåra är det givande samt Orden man bär med sig. Mönster av upplevelser och förändringsprocesser i informanternas berättelser föll ut i tre grupperingar: Noviser, Lärjungar och Mästare. Dessa mönster av upplevelser kan förstås utifrån tidigare studier av förändringsprocesser i psykoterapi. Kvalitativa studier på autonomi, kontext och funktionen av terapeutkontakt behövs för att ytterligare utreda förändringsprocesser i internetbaserad självhjälpsbehandling.

Måldokument och betygskriterier på nationell nivå är generellt utformade för att möjliggöra lokala tillämpningar, bedömningar och beslut (det sk ”lokala frirummet”). Detta ställer krav på skolor att omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en vilsenhet bland lärarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller också finnas en vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort från ”inre mallar” när bedömningar görs. I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen kräver och olika begrepp benas ut. En hypotetisk arbetsprocess för att utveckla en lokal bedömningsgrund utvecklas först utifrån olika teorier och gällande regelverk. Den hypotetiska arbetsprocessen stäms sedan av mot en verklig arbetsprocess genomförd vid en skola i Stockholm. Examensarbetet visar att arbetet med att utveckla en gemensam syn kring bedömning har en direkt koppling till en skolas måluppfyllelse. Intervjuade lärare och rektorer vittnar om att en förbättrad kvalitet i undervisning och lärande erhålls till följd av att i) en översyn och revidering av stoffinnehåll har gjorts ii) en gemensam syn på prov och provutformning har utarbetats samt iii)en gemensam syn på rättning och bedömning har erhållits. Demokrati- och likvärdighetskravet bemöts, med en större elev- och föräldradelaktighet som konsekvens, men också ett större fokus från lärarnas sida på föräldrarnas roll och ansvar. Tydlighet från skolledningens sida och en genomtänkt processplan med ”bottom-up”-approach (dvs ett tydliggörande av olika standarder genom elevexempel) förefaller vara framgångsfaktorer som leder till målet.

Denna avhandling handlar om förändringsprocesser i sjukvården: hur förändringsaktörer agerar, reagerar och interagerar samt vad som påverkar deras agerande. Syftet är att bidra till en ökad förståelse för hur förändringsprocesser i sjukvården går till. En klinisk, longitudinell studie följer en rad förändringsprocesser på en radiologiavdelning under fyra år, med en ny verksamhetschef med icke-medicinsk bakgrund. Det höga förändringstrycket i vården har gjort medarbetarna förändringströtta. De är ibland kritiska till nya förändringar oavsett mål och medel. Konflikter och samspelet mellan sjukvårdens olika perspektiv och världar, mellan den medicinska och styrnings- och kontrollvärlden, har en avgörande betydelse för förändringsprocessen. Möjligheterna till en god förändringsprocess blir större om personer i verksamheten har eller tillägnar sig de sex förändringskompetenser som identifierats som viktiga verktyg för förändringsledare. De sex handlar om projektledning, processutveckling, organisations- och strukturförändringar, förståelse för och integration av olika kompetenser och världar, emotionella processer och kommunikation och samordning. En förändringsledare i vården behöver uppnå förtroende och vara en integratör av perspektiv för att lyckas. Niklas Källberg är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Hans forskning och undervisning handlar om förändringsprocesser och förändringsledarskap i vård och om sorg. Han är också delägare i Helseplan, ett nordiskt tjänsteföretag inom hälso- och sjukvårdssektorn som arbetar med analyser och stöd vid förändring. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2013</p>

Problemområdet som denna studie behandlat är behovet av organisationsförändringar inom kommunala organisationer och hur dessa kan genomföras på ett lyckat sätt. Syftet med studien har varit att utifrån enhetschefers berättelser beskriva och analysera betydelsen av dialog och kommunikation i planerandet och implementerandet av organisationsförändringen “Heltid - En del av helheten”. För att tillgodose studiens syfte har forskningsfrågor besvarats och berör enhetschefers upplevelser av involvering med ett riktat fokus på kommunikation i förändringsprocessens förberedande fas, samt enhetschefers upplevelser av förutsättningar till att implementera organisationsförändringen. Studien har genomförts i samarbete med Umeå kommuns utvecklings- och ledningsgrupp. Ett kombinerat urval har gjorts av relevanta informanter med ett inledningsvis målinriktat urval som övergått till snöbollsmetod. Empirin har införskaffats med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer som spelats in och transkriberats i sin helhet. Studiens resultat har visat vilka konsekvenser ett rationellt synsätt på förändringsprocesser, kommunikation och informationsspridning kan få. Misslyckandet med att delaktiggöra enhetschefer i den förberedande fasen har resulterat i en svag förändringsplan. Vidare har en ineffektiv kommunikation mellan övre ledning, enhetschefer och Umeå Kommunal resulterat i en förvirring och mångfaldig tolkning kring begrepp och betydelse av förändringen för specifika verksamheter. Vilket har försvårat rollen som förändringsagent för vissa enhetschefer samt minskat förändringsberedskapen inom organisationen. Den bristande förändringsberedskapen har tagit sig i uttryck genom att vissa medarbetare uppvisat motstånd i form av ifrågasättande och ryktesspridning. De enhetschefer som lyckats bäst med att implementera heltidsinförandet är de som haft förutsättningarna att tolka förändringsinformationen rätt, samt haft en god relation av tillit till sina medarbetare. I linje med nämnda förutsättningar har ett behov uttryckts av att ge rätt stöd till rätt enhetschef tidigt i processen för att möjliggöra en effektiv implementering.

Syftet med studien var att undersöka hur olika professionella yrkesverksamma inom missbruksvården upplever LARO behandling. Vi valde att rikta in oss på förändringsproccesen som kan tillkomma för klienter när man genomför en LARO behandling samt vad som hindrar eller möjliggör förändring för klienter som har/haft LARO behandling. Därav riktade vi in oss på vilket sätt de olika professionella yrkesverksama inom missbruksvården tycker att LARO är en del i en förändringsprocess. Studien grundar sig i en hermenutistiskt utgångspunkt där semistrukterade intervjuer genomfördes med sex olika professionella yrkersverksamma som arbetar inom missbruksvården i södra Sverige. Den teorietiska utgångspunkten som denna studien innehar är James Prochaska och Carlo Di Clementes, Stages of change. Studiens resultat visar att de professionella yrkerverksamma i missbruksvården upplever att LARO är en behandlingsmetod som funkar när den är kontrollerat och när andra inkopplande insatser samarbetar tillsammans runt omkring klienten. Det som sedan vårt resultat påvisade var det faktum att möjligheterna till förändring uppstår genom motivation, vilja och resurser. Denna behandlingsmetod skapar möjligheter till att förbättra klienters livskvalite samt att förändringen utav det befintliga beteendet bidrar till att man utvecklar egenskaper som hjälpen en i sin förändringsprocess.