Sverige står inför stora välfärdsutmaningar när allt fler arbetsföra personer går i pension. Till följd av ojämn befolkningsutveckling kommer det inom kort finnas färre arbetare som skall ta hand om fler pensionärer. Lösningen på välfärdsutmaningen finns i digitaliseringen, där digitala verktyg skall kompensera för förlorad arbetskraft. Omsorgen är det område där behovet av kompetensförsörjning kommer visa sig först. Syftet med studien var att undersöka hur omsorgspersonal kan känna delaktighet i en lärandeprocess under en pågående organisationsförändring som fokuserar på ökad digitalisering i Hylte kommun. Metoden som tillämpades var en kvalitativ undersökningsmetod och studien antog en induktiv ansats. Det empiriska materialet inhämtades genom tre fokusgrupps-intervjuer där totalt 13 undersköterskor deltog. Materialet analyserades genom en konventionell innehållsanalys och resultatet utgjorde grunden för den teoretiska referensramen. Den hälsopedagogiska teoretiska referensramen utgjordes av förmedlingspedagogik, sociokulturellt lärande, lärande stilar, och kompetensutveckling samt dialog -och reflektions pedagogik, KASAM och delaktighet. Resultaten visar att omsorgspersonalen kan känna delaktighet genom att bli tillfrågade kring förändringar rörande deras arbete. Resultatet visade också att omsorgspersonalen själva vill välja sätt att genomgå utbildning. Rädslor att de mjuka värdena försvinner och ersättas av digitala verktyg är ytterligare ett väsentligt resultat som studien gett. Slutsatser som dragits av studien var att omsorgspersonalen vill vara delaktiga inför, under och efter verksamhetsförändringar, men de har svårt att se sin roll i dagsläget. Personalen lär på olika sätt och vill ha alternativa sätt till kompetensutveckling, än vad som erbjuds idag. / Sweden faces major welfare challenges as more and more workable people retire. As a result of uneven population development, there will soon be fewer workers to take care of more senior citizens. The solution to the welfare challenge is in digitization, where digital tools will compensate for lost labor. Heathcare is the area where the need for skills supply will appear first. The intent of this study was to investigate how caregivers can feel part of a learning process during an ongoing organizational change focusing on increased digitalization in Hylte county. The method applied a qualitative survey method and the study adopted an inductive approach. The empirical material was collected through three focus group interviews, where a total of 13 underscores participated. The material was analyzed by a conventional content analysis and the result was the basis for the theoretical reference framework. The theoretical references for health education consisted of mediation education, socio-cultural learning, learning styles, and competence development, as well as dialogue and reflection teaching, KASAM and participation. The results show that caregivers can feel involved by being asked about changes in their workplace. The result also showed that caregivers themselves want to choose ways to undergo education. Fears that the human contact disappears and will be replaced by digital tools are another important result that the study has given. Conclusions drawn from the study are that caregivers want to be involved in, during and after changes within the workplace, but they have difficulties to see their role for the time being. The staff learn in different ways and want alternative ways of developing skills than offered today.

I Sverige beräknas 17 % av befolkningen ha en hörselnedsättning, vilket innebär att det är den vanligaste sensoriska funktionsnedsättningen. Idag finns det en mängd studier som visar att hörselnedsättning är relaterat till sämre psykisk hälsa. Acceptans av sin hörselnedsättning har visat sig vara positivt för hörselnedsatta och samvarierar med hjälpsökande. Acceptance and commitment therapy (ACT) är en transdiagnostisk behandling där psykopatologi antas bero på en hög grad av upplevelsemässigt undvikande och fusion med tankar. Målet i ACT är att öka psykologisk flexibilitet där acceptans är en betydande komponent. Denna explorativa studie undersökte förändringsprocesser i ACT för personer med hörselnedsättning där utfallet var känslomässig och social anpassning för hörselnedsättningen (HHIE-S). De förändringsprocesser som prövades var acceptans (HAQ), som tidigare visat på medierande effekt för ACT, samt två alternativa förändringsprocesser; self-efficacy (HSE-4) och upplevd stress (PSS-4). Behandlingen bestod av åtta internetadministrerade moduler givna med behandlarstöd där veckovisa mätningar av förändringsprocesser och utfall användes. Studiens resultat visar att behandlingsgruppen upplevde marginellt signifikant mindre problem med känslomässig och social anpassning för hörselnedsättningen (HHIE-S). Studiens resultat pekar på att hörselrelaterad acceptans (HAQ) och self- efficacy (HSE-4) medierar behandlingens effekt på deltagarnas känslomässiga och sociala anpassning för hörselnedsättning (HHIE-S). Således tillför denna studie ytterligare belägg för acceptans som förändringsprocess i ACT. Även self-efficacy kan vara en intressant mediator att beakta i fortsatt forskning.

It might be assumed that principals play a critical role in school organizational change processes. Evidence that both decision makers and relevant authorities share this assumption is found in the Swedish Education Act (SFS 2010:800) as well as the objectives and guidelines set down in relevant curricula (Skolverket 2011). Drawing its inspiration from phenomenological life-world research, the overarching aim of this study is to explore and describe the professional and personal experiences of school principals involved in organizational change processes in the educational system. As a consequence of this theoretical grounding in life-world phenomenology, our study has adopted the methodology of semi-structured interviews, with the aim of gaining access to regional life-worlds of principals by exploring narratives relating to their understandings and experiences of organizational change processes in the educational system. The themes brought up in the three conducted interviews provide the basis for interpretation that produces empirical evidence in the form of narratives. The results of this study highlight substantial divergences in the themes identified in the narratives of the principals: there is simply more setting the experiences related apart than that which draws them together. Furthermore, our results also indicate that the personal and professional experiences of organizational change processes in schools related by the interviewees likely constitute information of interest for other involved parties. From this we can make the assumption that an improved support for principals should involve a mutual exchange of experiences between school authorities and principles; this while at the same taking into account individual needs of principals. Based on the narratives of the interviewees in this study, there are four main conclusions to be drawn from this study: -       Change requires organization if it is to be successful and lasting -       Developmental change draws it power from a feeling of community and motivation -       Managing co-workers specifically in relation to organizational change projects constitutes a problem for solitary principals -       Studying organizational change projects as phenomena is problematic with regards quantifiable success rates and crowding out effects Keywords: experiences, change, journey of change, change processes, principals, headmaster, school development / Skolledares roll i skolors förändringsprocesser kan antas vara central. Beslutsfattare och myndigheter ser rektorsrollen som central i skolans förändringsprocesser. Detta framkommer i såväl skollagen (SFS, 2010:800) som aktuella läroplaners (Skolverket, 2011) övergripande mål och riktlinjer. Det övergripande syftet med studien är att med inspiration av ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv studera och beskriva skolledares upplevelser och erfarenheter av förändringsprocesser i skola.  Livsvärldsfenomenologin har använts som teoretisk utgångspunkt. De metodologiska konsekvenserna av denna ansats har varit att med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer få tillgång till skolledares regionala livsvärld i form av upplevelser och erfarenheter av förändringsprocesser i skola. Tre skolledare har intervjuats. I analysen har de livsberättelser som de intervjuade valt att berätta varit underlag för tolkning som skapat av empiriska teman i form av berättelser.   Resultatet visar att de teman som träder fram i respektive skolledares berättelser är till övervägande del olika. Det skiljer helt enkelt mer i de intervjuades berättelser än det binder samman. Resultaten visar också på berättade erfarenheter och upplevelser av förändringsprocesser i skola hos respektive skolledare som är av karaktären att de skulle vara av värde för andra att ta del av. Av detta kan antas att stöd till skolledare bör utgå från individuella behov samt att ett erfarenhetsdelande mellan skolledare och huvudmän skulle kunna leda till förbättrade möjligheter att stötta skolledare. Slutsatserna av studien är framför allt fyra insikter som bygger på skolledarnas berättelser: -       Förändring kräver organisation för att bli kvalitativ och varaktig. -       Förändring i form av utveckling hämtar kraft ur gemenskap och motivation. -       Att det kan var svårt som ensam skolledare att hantera relationer till medarbetare i just förändringsprojekt. -       Förändringsprojekt som fenomen är svårt att fånga sett till mätbar framgång och undanträngningseffekter.   Ämnesord: erfarenheter, förändring, förändringsresor, förändringsprocesser, rektor, skolledare, skolutveckling, upplevelser

Background: Research in digital transformation has previously focused on understanding top management and operational roles but the role of middle management has rarely been examined. This despite several studies showing that the middle manager has a central role in change processes. A few studies have shed light on how the middle manager influence and contribute to digital transformation, however, there are few empirical studies that examine how the middle manager works to drive change in digital transformation. Purpose: The purpose of this study is to create a deeper understanding about middle management’s role in digital transformation.  Methodology: This is a qualitative case study of a company in household services. It is based on five semi-structured interviews and a literature review. The study has adopted an abductive approach. Conclusion: The study shows that the middle manager acts as a connecting link between management and operational level. The results show that middle managers drive change in digital transformation by identifying problems and business opportunities, initiating change, interpreting and translating management language for employees, promoting and raising ideas from the operational activities and following up and modifying change processes to achieve better results. They have the opportunity to do this because of their intermediate position in the organization. / Bakgrund: Forskningen inom digital transformation har tidigare fokuserat på att förstå lednings- och operativa roller, men till stor grad negligerat mellanchefsperspektivet. Detta trots att flera studier belyst att mellanchefen har en central roll i förändringsarbete. Ett fåtal studier har undersökt hur mellanchefen influerar och bidrar till digital transformation. Däremot finns det få empiriska studier som undersöker hur mellanchefen faktiskt arbetar för att driva förändring inom digital transformation. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa djupare förståelse för mellanchefens roll i digital transformation. Genomförande: Detta är en kvalitativ fallstudie av ett företag inom hushållsnära tjänster. Den utgår från fem semistrukturerade intervjuer samt en litteratur genomgång. Studien har antagit en abduktiv ansats. Slutsats: Studien visar att mellanchefen fungerar som en förbindelselänk mellan ledning och operativ nivå. Resultaten visar att mellanchefer driver förändring i digital transformation genom att identifiera problem och affärsmöjligheter, initiera förändring, tolka och översätta ledningens språk för medarbetare, främja och lyfta idéer från den operativa verksamheten och följer upp och modifierar förändringsprocesser för att uppnå bättre resultat. De har möjligheten att göra detta på grund av deras mellanliggande position i organisationen.

Bakgrund och syfte. Opioidberoende medför flera risker för individen varav utanförskap, sämre upplevd livssituation och dödsfall är exempel på några av dessa risker. Denna studie genomfördes som en litteraturstudie med syfte att undersöka främjande eller hindrande faktorer som påverkar en opioidberoende individs användningsmönster och även utforska dennes uppfattningar kring sin livssituation.  Metod. Studien grundar sig i metoden litteraturstudie och genom litteratursökningar har fem kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats, analyserats och diskuterats. Det teoretiska ramverket för diskussionen har varit empowerment.  Resultat. I resultatet framträdde nyckelsaspekter som kan verka främjande eller hindrande i en förändringsprocess gällande opioidanvändning. Upplevt stöd och förståelse hos individen från omgivningen gällande opioidberoendet kan främja för en förändring i användningsmönstret, samtidigt som att uppleva motsatsen kan vara ett hinder för förändringsprocessen. Resultatet antyder också att en opioidberoende individs livssituation är fylld med negativa upplevelser i form av bland annat bristande egenmakt och stigma till följd av sin beroendeproblematik.  Slutsats. En ökad kunskap i samhället kan tänkas bidra till ett minskat stigma för individer med beroendeproblematik vilket i sin tur även kan främja en förändringsprocess gällande användningsmönster. / Background and aim. Opioid dependence entails several risks for the individual with the dependence, of which crime, exclusion, poorer perceived life situation and death are examples of some of these risks. This study was conducted as a literature study with the aim of examining promoting or hindering factors that affect an opioid-dependent individual's pattern of use and explore the perceptions about their life situation. Method. The study is based on the method literature study and through literature searches five qualitative scientific articles have been reviewed, analyzed, and discussed. The theoretical framework for the discussion has been empowerment. Results. Key aspects that can have a promoting or hindering effect in the change of process regarding opioid use emerged in the results. Perceived support and understanding from the environment regarding their opioid dependency can promote a change in the pattern of opioid use, at the same time perceiving the opposite can be hindering in the process of change. The results also indicates that a life with opioid dependency is filled with negative experiences in the form of, amongst other things, lack of autonomy and stigma because of the dependency. Conclusion. An increased knowledge in society regarding opioid dependency can possibly contribute to a reduced sense of stigma for individuals with dependency problems, which also promote a process of change regarding the pattern of use.

I en rapport finansierad av Smart Built Environment konstateras att stora möjligheter finns att höja kvaliteten på och sänka kostnader för den slutgiltiga produkten via digitala lösningar i byggbranschen. Ett område där digitaliseringen har stor inverkan är just digitala verktyg på byggarbetsplatsen (Bygg 4.0, u.å.). Digitala verktyg definieras i studien som programvara och applikationer lämpade för byggbranschen. Syftet med examensarbetet var att kartlägga vilka digitala verktyg som används inom Skanskas produktion samt jämföra användandet av digitala verktyg inom verksamhetsgrenarna Hus respektive Väg och anläggning. Studien fokuserar på hur användandet av digitala verktyg främjas genom strategier och målsättningar i Skanskas organisation. Metoden för insamling av material var inledningsvis en litteraturstudie av teori, fortsättningsvis utfördes en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Enkätundersökningen fokuserade på användandet av digitala verktyg och intervjuerna på hur Skanskas medarbetare uppfattar att Skanska arbetar med digitaliseringen. Resultatet av studien visar på skillnader i utsträckningen som de digitala verktygen används inom verksamhetsgrenarna. Resultatet av enkätstudien visar att verksamhetsgren Hus använder de digitala verktygen i större utsträckning. Resultatet av intervjustudien visar att orsaken till detta är att verksamhetsgren Hus arbetar proaktivt genom strategier och målsättningar som Basnivå hus, Projekt i världsklass och Smarta projekt. Verksamhetsgren Hus har även digitala ledare ute i projekt som stöds av en digital coach på regionnivå. Verksamhetsgren Väg och anläggning har inte en lika etablerad grund då enbart Projekt i världsklass är utgångspunkten för digitalt arbete. Det finns inte heller några digitala ledare i projekten. Den rollen uppstår organiskt genom engagerade individer med kunskaper i digitala verktyg. Verksamhetsgren Hus har ett mer väletablerat system för arbete med digitala verktyg vilket leder till att verksamhetsgrenens arbete med digitala verktyg har kommit längre än verksamhetsgren Väg och anläggning. / In a report financed by Smart Built Environment it was stated that there are possibilities to improve quality and reduce cost in the finished product through digital solutions in the construction industry. One area where digitization has got a high impact is in the use of digital tools on the construction site (Bygg 4.0, u.å.). Digital tools are defined as software and applications suited for the construction industry. The purpose of this thesis was to map out the digital tools used in Skanska's production and to compare the use of digital tools within the business areas infrastructure and commercial building. The study focuses on how the use of digital tools is encouraged through strategies and objectives in Skanska's organization. The method for collecting material was a literature study of theory, a quantitative survey and qualitative interviews. The survey focused on the use of digital tools and the interviews on Skanska's employees perception on Skanska's work with digitization. The results of the study show differences in the extent that the digital tools are used within the business areas. The results of the quantitative study show that the business area commercial building uses the digital tools to a greater extent. The reason for this is that the business area commercial building works proactively through recommendations such as Basnivå Hus, Projekt i världsklass and Smarta projekt. The business area commercial building also has a role called digital leader in every project, who are supported by a digital coach in every region. The business area infrastructure does not have an equally established foundation, since only Projekt i världsklass is the starting point for digital work within the business area. There are also no digital leaders in projects within the business area. This role arises organically through committed individuals with good knowledge of digital tools. The business area commercial building has a well-established system for working with digital tools, which means that the business area has come further than the business area infrastructure.

Sociala konsekvensanalyser är en process som handlar om att beskriva, analysera och hantera avsiktliga och oavsiktliga sociala konsekvenser som uppkommer som en följd av planerad stadsutveckling. Syftet med studien är att skapa ökad kunskap kring teori och praktik i sociala konsekvensanalyser genom att jämföra teorier om social rättvisa och aktuell forskning med ett praktiskt exempel i anslutning till infrastrukturprojektet “Västlänken” i Göteborg. Studien kommer även att undersöka om det finns några eventuella utmaningar i den praktiska tillämpningen av sociala konsekvensanalyser. Vidare syftar studien till att få insikt i på vilket sätt en social konsekvensanalys potentiellt kan påverka social rättvisa. Resultatet visar att det förekommer utmaningar kring en gemensam förståelse och definition av området, avsaknad av en gemensam modell samt en brist på kompetens inom social hållbarhet och social rättvisa. Studien föreslår att det införs ett lagkrav på sociala konsekvensanalyser och utformning av en nationell modell med utgångspunkt i teorier om social rättvisa. Att inkludera sociala konsekvensanalyser i planeringsprocessen innebär att ta ställning till ett antal komplexa frågor, nödvändiga för att nå fram till ett rättvist och socialt hållbart samhälle. / Impact Assessments are common tools in urban planning, used to predict future consequences of a certain project. This study focuses on the Social Impact Assessment, which is about the processes of describing, analyzing and managing the intended and unintended social consequences of planned interventions. The purpose of the study is to create an understanding of the theory and practice in Social Impact Assessments and in what way the Social Impact Assessment could have the potential to affect social justice. This will be accomplished by comparing existing research within the subject and theories about social justice with the Social Impact Assessment carried out in an infrastructure project called "Västlänken" in Gothenburg, Sweden. The study also explores if there are any particular challenges in the field of Social Impact Assessments and its practical application. The results show that there are challenges around the common understanding and definition of the field, absence of a common model and a lack of expertise in social sustainability and social justice. The study proposes that the Social Impact Assessment becomes a legal requirement in Sweden and that a national model based on theories of social justice will be created. Including Social Impact Assessments in the planning process means taking a stand in a variety of difficult questions, necessary in the aim for a just and socially sustainable society.

In the following study the author compares two methods of teaching history, the thematic approach and a more traditional chronological approach. Aiming at distinguishing the perceived notions of strength and weaknesses of each method, from the perspective of teaching, the author uses semi-structural interviews with four teachers in order to shed light on the reasons why each method is chosen. The perceptions of the thematical and chronological method in teaching history are further compared with the result in students’ grades. The result shows that the thematic method is perceived as being better at teaching the student about causality and different understandings of changes in history, which would have positive impact on higher grades. However it was also looked upon as being more demanding of previous knowledge for the student. Therefore teachers would choose the chronological approach if they saw that the necessary previous knowledge was lacking in the class. The grades of different classes showed however that the perceived relation between method and learning can’t be confirmed, but that great difference in grades where found among classes of the same method. Even if the classes of the thematic method shows slightly higher grades then the classes of the chronological method it might be the result of difference in previous knowledge among classes which motivates the choice of method, more than it is the result of the method itself.

Bakgrund: Organisationer står ständigt inför nya utmaningar där anpassning är absolut nödvändig för att inte bli föråldrade eller slås ut på marknaden. I denna dynamiska process spelar både ledarskapet och medarbetarna en avgörande roll, det är dock en utmaning att genomföra hållbara förändringar. Därför är det relevant att studera ledarskapets roll för både förändringsprocesser samt ur ett psykosocialt arbetsmiljö-perspektiv. Detta eftersom ledarskapet ses spela en avgörande roll för organisationens framgång, men också dess misslyckanden. Studier av detta slag är därför viktiga för en ökad förståelse samt bidra till samhällets utveckling och välfärd. Syfte: Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för hur chefers ledarskap kan främja hållbara förändringar samtidigt som hänsyn tas till medarbetarnas välbefinnande. Fokus låg på att undersöka samband mellan ledarskapets roll, förändringsprocesser och medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö utifrån medarbetarnas perspektiv. Studien tog även sikte på att utforska hur förändringar och chefers ledarskap kan relateras till transformativt ledarskap och Kotters 8-stegsmodell.Metod: Studien använde en mixed method-ansats (QUAN + qual) där data samlades in via en webbaserad enkät. Deltagarna valdes ut genom bekvämlighetsurval och riktades mot medarbetarna inom en socialförvaltning. Studien antar en socialkonstruktivistisk ståndpunkt då den betraktar sociala fenomen som skapas och återskapas i den dynamiska processen mellan chefer och medarbetare. För dataanalys användes Cronbachs alfa (α), Spearmans rho (ρ), Pearsons r, determinationskoefficienten r² samt tematisk analys.Resultat och slutsats: Studien visade att det fanns starka signifikanta positiva samband mellan ledarskap, inflytande i förändringsprocesser och psykosocial arbetsmiljö (p &lt;0,001). Ledarskap förklarade en betydande del av variabiliteten i inflytande över förändringsprocesser och psykosocial arbetsmiljö. Resultaten visade särskild tyngdpunkt på kommunikation, delaktighet och stöd som betydande aspekter för ett väl fungerande ledarskap. Detta främjar medarbetarnas engagemang, hållbara förändringar, den psykosociala arbetsmiljön samt medarbetarnas välbefinnande positivt. Studien stödjer därmed tidigare forskning och understryker vikten av ett väl fungerande ledarskap. Begränsningar och implikation: Studiens begränsningar inkluderade ett smalare fokus på teorier och medarbetarnas perspektiv inom en specifik kontext, vilket kan påverka generaliserbarheten. Studien syftar till att bidra till förståelsen inom det arbets-pedagogiska fältet i relation till det viktiga samspelet som sker mellan medarbetare och chefer. / Background: Organizations constantly face new challenges where adaptation is absolutely necessary to avoid becoming outdated or eliminated. In this dynamic process, both leadership and employees play a crucial role, but implementing sustainable changes can be difficult. Therefore, it is relevant to study the role of leadership in both change processes and from a psychosocial work environment perspective. This is because leadership is seen as playing a crucial role in an organization's success, but also its failures. Studies of this kind are therefore important for increasing understanding and contributing to society's development and welfare. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how leadership can promote sustainable changes while considering employee well-being. The focus was on examining the relationships between the role of leadership, change processes, and employees' psychosocial work environment from the perspective of the employees. The study also aimed to explore how changes and leaders' leadership can be related to transformative leadership and Kotter's 8-step model.Method: The study used a mixed method approach (QUAN + qual) where data was collected through a web-based survey. The participants were selected through convenience sampling and targeted towards employees within a social welfare department. The study assumes a social constructivist standpoint as it considers social phenomena created and recreated in the dynamic process between managers and employees. For data analysis, Cronbach's alpha (α), Spearman's rho (ρ), Pearson's r, and determination coefficient r² were used, as well as thematic analysis.Results and conclusion: The study showed that there were strong significant positive correlations between leadership, influence in change processes, and psychosocial work environment (p &lt;0.001). Leadership explained a significant part of the variability in influence over change processes and psychosocial work environment. The results showed a particular emphasis on communication, participation, and support as significant aspects of effective leadership. This promotes employee engagement, sustainable changes, psychosocial work environment, and employees' well-being positively. The study supports previous research and emphasizes the importance of effective leadership.Limitations and implications: The limitations of the study included a narrower focus on theories and employee perspectives within a specific context, which may affect generalizability. The study aims to contribute to understanding within the field of work pedagogy in relation to the important interaction that occurs between employees and managers. / <p>PE207G. Examinationsdatum 2023-06-08.</p>