Det primära syftet med studien var att undersöka hur ett medelstort företag upplever självutvärderingsverktyget språngbrädan. Syftet var också att bidra med kunskap om forskningsläget kring språngbrädan. En mixad metod användes där datainsamlingen genomfördes genom en enkät på ett urval av företaget. Första delen av enkäten utgjorde en lättversion av språngbrädan som användes för självutvärdering av verksamheten, därigenom fick respondenterna uppleva verktyget. Andra delen av enkäten utgjorde en utvärdering av hur språngbrädan upplevs, med både skalfrågor och öppna frågor. Resultatet visar att en övervägande del är positiva till språngbrädan och kan tänka sig fortsätta använda verktyget. En övervägande del är neutrala i frågan huruvida språngbrädan behöver utvecklas och anpassas efter den egna verksamheten, och huruvida det finns fördelar och nackdelar. Resultatet visar också att språngbrädan är väldigt outforskat där endast en vetenskaplig artikel identifierades. Slutsatsen är att det behövs fler studier där deltagarna informeras om arbetssättet självutvärdering / The primary purpose of the study was to investigate how a medium-sized company experiences the self-assessment tool - the springboard. The purpose was also to contribute with knowledge about the research that has been conducted on the springboard. A mixed method was used where the data collection was conducted on a sample of the company's operations through a survey. The first part of the survey constituted a light version of the springboard that was used for self-assessment of the business, thereby letting the respondents experience the tool. The second part of the survey was an evaluation of how the tool is experienced, with both rating questions and open questions. The result shows that the majority is positive to the springboard and can imagine continuing to use the tool. A majority is neutral to the question of whether the springboard needs to be developed and adapted to its own business, and whether there are advantages and disadvantages. The result also shows that the springboard is very unexplored where only one scientific article was identified. The conclusion is that more studies are needed, where the participants are informed about the method of self-assessment and about the tool prior to the study, in order to obtain more comprehensive data. / <p>2019-06-27</p>

Syftet med studien var att undersöka ImseVimses interna hållbarhetsarbete och målet var att komma fram till förbättringsförslag som hjälper till att få ImseVimse att få en insikt i nuvarande hållbarhetsarbete och gå mot att genomsyras av hållbarhet inifrån och ut i alla aspekter. Studien undersöker tre frågeställningar (1) Vad innebär intern hållbarhet för ImseVimse AB? (2) Hur kan ImseVimse AB förbättras inom den interna hållbarheten? (3) Hur kan ImseVimse AB förmedla intern hållbarhet inom verksamheten? Teorier som har presenterats i studien är hållbarhet och dess tre dimensioner, utifrån en hållbar utveckling och ständiga förbättringars perspektiv. Titta på leans förbättringsarbete, mötesteknik och utvärdering och likaväl språket och begreppsanasatsen som används i ImseVimse i dagsläget. För att samla in data till studien har personliga intervjuer, telefonintervjuer, enkäter och dokumentgranskning använts som metoder och ledningsverktyget släktskapsdiagram och jämförelseverktyget benchmarking har använts för att ta fram resultat om begreppen hållbarhet, intern hållbarhet, extern hållbarhet, företagens hållbarhetsarbete ur olika perspektiv. Detta har resulterat i att Imsevimse kan behöva börja med att dokumentera ner begreppen som har tagits fram i studien och skapa sig ett gemensamt språk och kommunikation som kan ske via dagliga möten och en kontinuerlig enkel visuell lättillgänglig dokumentation och uppföljning av arbete. Slutsatsen är att förbättringsförslagen som har tagits fram föreslår att använda sig av PDSA, ständiga förbättringar, använda sig av en förbättringstavla, dokumentera och ha ett tydligt ansvarstagande, utvärdering och uppföljning av arbetet med den interna hållbarheten. / The aim of the study was to investigate ImseVimses internal sustainability work and the goal was to come up with improvement proposals that help ImseVimse gain an insight into current sustainability work. The study examines three issues (1) What does internal sustainability mean for ImseVimse AB? (2) How can ImseVimse AB be improved within its internal sustainability? (3) How can ImseVimse AB convey internal sustainability within the business? Theories that have been presented in the study are sustainability and its three dimensions, based on sustainable development and continuous improvement perspectives. Theories that has been used in the study is leans improvement work, meeting technique and evaluation, as well as the language and conceptual approach used in ImseVimse at present. To collect data for the study, personal interviews, telephone interviews, questionnaires and document reviews have been used as methods and the management tool relationship diagrams and the benchmarking comparison tool have been used to produce results on the concepts of sustainability, internal sustainability, external sustainability, corporate sustainability work from different perspectives. This has resulted in Imsevimse having to start by documenting the concepts that have been developed in the study and creating a common language and communication that can be done through daily meetings and a continuous easy visual accessible documentation and follow-up of work. The conclusion is that the improvement proposals that have been prepared suggest using PDSA, continuous improvement, using an improvement board, documenting, and having clear responsibility, evaluation, and follow-up of the work on internal sustainability.

Kompetensutveckling sker hela tiden i en organisation, både direkt och indirekt. Med direkt kompetensutveckling menas lärarledda kurser och aktiviteter och med indirekt menas den dialog som sker mellan medarbetare. För att arbeta systematiskt med kompetensutveckling krävs det att organisationen följer upp och mäter processen. Studiens syfte var att hitta mätetal och arbetssätt för att Färjerederiet ska kunna systematiskt följa upp kompetensutvecklingsprocessen. I studiens forskningsfrågor ingick det även att undersöka hur medarbetare kan motiveras av kompetensutveckling för att öka lärandet och överförandet av kunskap till den dagliga verksamheten. För att svara på studiens frågeställningar har teorier om offensiv kvalitetsutveckling, kompetensutveckling samt en modell för mätning av effekterna av kompetensutveckling redovisats. Studien är av kvalitativ karaktär med ett deduktivt arbetssätt. Metoderna för att samla in data har varit intervjuer, enkätundersökning samt dokumentgranskning. Resultatet av studien presenterades i form av en PDSA-cykel där processens olika steg har undersökts. Efter genomförd studie konstaterades att Färjerederiet behöver implementera de rekommenderade mätetalen och ett arbetssätt för att arbeta med ständiga förbättringar i kompetensutvecklingsprocessen. För att motivera medarbetarna till kompetensutveckling drogs slutsatsen att Färjerederiet kan involvera medarbetarna mer i utformningen av utbildningarna för att fånga upp det behov som finns i kompetensutvecklingen. / Competence development occurs regularly within organizations, both directly and indirectly. Direct competence development refers to teacher-led courses and activities, whilst indirect competenceactivities describes the dialogues between colleagues. For anorganization to work systemically with competence development, it is essential that they follow up and measure the process. The purpose of this study was to find performance indicators and methods for Färjerederiet to systemically follow up their competence development process. Furthermore, the study also aimed to research how employees could be motivated to develop their competences so that the transferof knowledge could increase within the organization. For the purposeof answering the research questions the following areas of theory were utilized: total quality management, competence development and a model for measuring the effects of competence development. A qualitative and deductive research method was the foundation of the study, and the methods of data collection were as follows: interviews, surveys and document research. The results of the study were presented in the form of a PDSA-cycle where the different stages were researched, the resulting conclusion was that Färjerederiet needs to implement the recommended performance indicators and work procedures to improve their competence development process. In regards to motivating the employees, the proposed solution is for the management staff to include the employees in the process of constructing the courses.

No description available.

Utgångspunkten för studien var att undersöka om organisationer som arbetar med ständiga förbättringar också arbetar med att skapa och främja psykologisk trygghet för medarbetarna. Psykologisk trygghet innebär bland annat att medarbetarna känner sig trygga att komma med förslag på idéer som kan förbättra arbetssätt och bidra till organisationens utveckling. Forskning visar att organisationen går miste om utvecklingspotential om man inte tar tillvara på sina medarbetares idéer. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur organisationer som idag är erkänt ledande inom kvalitetsarbete ser på psykologisk trygghet kopplat till ständiga förbättringar.Tre organisationer valdes ut för studien, alla har under de senaste åren mottagit en utmärkelse för en hög kvalitet inom arbetet med ständiga förbättringar, Utmärkelsen Svensk Kvalitet. En person per organisation, med djup kunskap om organisationens förbättringsarbete och hur det bedrivs, valdes sedan ut. Nyckelaspekter i teorin kopplat till ständiga förbättringar samt psykologisk trygghet identifierades, nyckelaspekterna från teorin om psykologisk trygghet användes som underlag för skapandet av intervjufrågor. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjordes med de utvalda respondenterna.Analysen visade att de studerade organisationerna arbetade med att skapa psykologisk trygghet genom att framför allt främja delaktighet bland medarbetarna och uppmuntra dem att våga lyfta misstag och säga sin åsikt. Begreppet psykologisk trygghet som sådant är dock inte allmänt vedertaget inom organisationerna. Slutsatserna från studien var att då flera nyckelaspekter inom arbetet med ständiga förbättringar och psykologisk trygghet berör varandra så arbetar organisationerna relativt omedvetet med att skapa psykologisk trygghet i syfte att främja ett effektivt arbete med ständiga förbättringar. / The outset for this study was to look into whether organizations that work with continuous improvements also work with creating psychological safety for their employees. Psychological safety enables employees to feel confident to come up with ideas that can improve working methods and contribute to the development of the organization. Research shows that organizations miss out on development potential by not capturing the ideas of their employees. The purpose of this study was to contribute with knowledge to how organizations that are known as leading within the area of quality work considers the connection between psychological safety and continuous improvements.Three organizations that were the last to receive an award for their high quality with their work with continuous improvements, Utmärkelsen Svensk Kvalitet, were chosen for the study. One person within each organization, with deep knowledge of the organization's work with continuous improvements, were then chosen for an interview. Key aspects within the theory of continuous improvement and psychological safety were identified and the key aspects from the theory of psychological safety were used as a base for interview questions. Qualitative semi structured interviews were done with the chosen respondents.The analysis showed that the organizations in the study work with creating psychological safety mainly by fostering participation and the courage to talk about mistakes and to voice your opinion. The term psychological safety isn't well known within the organizations but the conclusion from the study is that since several areas within the work with continuous improvement and psychological safety are closely related, the organizations work relatively unconsciously with fostering an efficient work with continuous improvement by enabling participation and learning from mistakes. / <p>2020-06-26</p>

Meetings are an integral part of daily business practice and while the intentions of meetings are good, they rarely live up to their full potential. Businesses are realizing the benefits of utilizing their data to make more informed decisions. As the advancements of data technology and the use of Business Intelligence continues to grow, dashboards are becoming increasingly relevant, giving businesses a competitive advantage. Dashboards can assist in making data accessible and comprehensible by summarizing and visualizing key results. Although several studies have covered the use of dashboards, little has been done to investigate dashboards as meeting aids. In pulse methodology a pulse board, which visualizes deviations, is used to support pulse meetings, indicating that visual aid can be beneficial for meeting purposes. The purpose of this study is to develop a deeper understanding regarding how data visualization, specifically dashboards, can be used as meeting support to improve meetings. We investigate the possibilities and challenges of implementing dashboards as visual aid in daily pulse meetings by conducting a qualitative interview study to gather employees’ perspectives on the potential implementation of dashboards. The study was conducted in collaboration with a company in the private sector that practice pulse and Lean methodology. The result suggests that dashboards could be a suitable complement to the pulse board in pulse meetings, as they can improve efficiency in meetings. However, implementation challenges must be addressed, and employee attitudes should be considered. It is of great importance to develop dashboards with the intended user in mind to increase the possibility of a successful implementation.

Följande studie syftar till att kartlägga planeringsprocessen och identifiera brister med den, samt ge förbättringsåtgärder för omrullningen på ett fallföretag. Genom utvecklingen av en generell konceptuell modell för att förbättra planeringsprocesser av omrullning. Under alla år har efterbehandlingsprocessen varit nedprioriterad på fallföretaget, och därmed också planeringsprocessen av den. Vid produktion av papper sker, som i många industrier, ett oväntat utfall av produkter som fått defekter under tillverkningen. Produkterna som har defekter kan oftast räddas och säljas genom att efterbehandlas, och en av dessa efterbehandlingar kallas omrullning. Att undersöka och förstå processer inom företag är avgörande för att göra förbättringar.   Studien presenterar förbättringsförslag som baserats på de brister som identifierades med planeringsprocessen. Förslagen innefattar bland annat att skapa ett effektivare IT-system, etablera tydliga kommunikationsvägar och öka engagemanget från ledningen. Dessa insatser kan öka effektiviteten, minska slöseri och bättre tillgodose kundernas behov, vilket ökar konkurrenskraften och lönsamheten inom pappersindustrin. Företaget kan implementera detta förbättringsarbete genom att tillsammans analysera och bryta ner målbilden till mindre små mål som går att uppnå på kort sikt. Baserat på insamlade data presenterar studien en konceptuell modell för att analysera och förbättra planeringsprocessen för omrullning. Förslag på vidare studier har getts, där det kan undersökas samma process på flera företag för att se om samma problematik finns där. Det är också vidare forskning att på fler företag använda den framtagna modellen för att analysera och förbättra planeringsprocesser för efterbehandling för att öka generaliserbarheten. / The following study aims to map the planning process and identify deficiencies within it, as well as provide improvement measures for the rewinding process in a case company. By developing a general conceptual model to enhance rerolling planning processes. Over the years, post-processing operations have been overseen, including the planning process associated with them. In paper production, like in many industries, defective products are generated during manufacturing. These defective products can often be salvaged and sold through post-processing, with one such process being rewinding. Examining and understanding processes within companies is crucial for making improvements. This study aims to map the planning process of rewinding and develop a conceptual model to enhance post-processing planning.   The study presents improvement suggestions based on the deficiencies identified in the planning process. The suggestions include creating a more efficient IT system, establishing clear communication channels, and increasing management involvement. These efforts can enhance efficiency, reduce waste, better meet customer needs, thereby increasing competitiveness and profitability within the paper industry. The company can implement these improvement efforts by collectively analyzing and breaking down the target vision into smaller short-term goals that can be achieved. Based on the collected data, the study presents a conceptual model for analyzing and improving the rerolling planning process. Suggestions for further studies have been provided, where the same process can be examined in multiple companies to determine if similar issues exist. Additionally, further research can be conducted in more companies using the developed model to analyze and improve post-processing planning processes, aiming to increase generalizability.

The use of continuous improvement programs is a widespread practice present in many organizations throughout the world. CI-programs are mostly associated with Lean production and substantial focus in literature and research are on the applicable tools and methods. This focus has led to the lack of attention to the softer areas of CI such as implementation. The reason explaining this might be due to the difficulties of measuring success in these areas. In order to investigate production deviations within a company that uses CI a study was performed at the bus chassis assembly at Scania. The deviation handling process and all activities related to it is highly influenced by Scania’s Production System. The studies were conducted at an assembly area with observations and interviews taking place as well as an internal benchmarking performed at the engine assembly. The conclusion is that the area studied at Scania has the tools and methods needed (although with the need of adjustments) but the implementation part is lacking. This area will come to play a big part in taking SPS one step further. As a recommendation to the area studied in Scania a group of suggestions has been presented in this paper in order to improve the implementation of SPS. The managerial contribution of this paper is a group of important suggestions. The theoretical contribution of this paper can be seen as a case study that could create an increase insight in the complexity of this topic but also to increase the attention to the importance of it. / Ständiga förbättringar är ett världsomfattande fenomen som används inom flera organisationer. Oftast associerar man ständiga förbättringar med Lean och litteraturen kring ämnet beskriver för det mesta bara verktygen och metoderna som tillämpas. Detta focus har lett till att väldigt lite uppmärksamhet har riktats mot de mjukare delarna så som implementering. En orsak till detta kan vara svårigheten att mäta framgång inom området. För att undersöka avvikelser inom ett företag som arbetar med ständiga förbättringar så gjordes en studie på Scanias buss chassi montering. Avvikelsehanteringsprocessen påverkas väldigt mycket utav Scanias produktions system. Studier utfördes på ett monteringområde där man bland annat observerade, intervjuade samt utförde en benchmark på motormonteringen. Slutsatsen är att monteringsområdet där studien ägde rum på Scania har verktygen och metoderna som behövs (med behovet av mindre justeringar) men implementeringen har brister. Just implementeringen kommer spela en stor roll i att ta SPS ett steg längre. Som en rekommendation till monteringsområdet som undersöktes så har ett flertal förslag som kan förbättra SPS presenterats i denna rapport. Bidraget till lokala ledningen är ett antal viktiga förslag. Det teoretiska bidraget i denna rapport kan ses som en case studie som kan förbättra förståelsen för det komplexa ämnet samt att belysa det ytterligare och konstatera dess betydelse.

Operational development is a frequently used term within organizations nowadays. The term refers to organizations that continuously strive to achieve better results by increasing the efficiency, improve the safety, expanding the customer base etc. This study investigates what is determining if an organization is successful in operational development and what is needed in the organization on order to improve the performance in an efficient way. It also investigates how operational development should be conducted in companies consisting of a parent company and a number of subsidiaries in order to be successful. The main question of the study is whether there are any synergies in common strategies for operational development at subsidiaries or if operational development is more efficient if it is conducted separately. The study also investigates whether subsidiaries can take advantages of each others experiences of operational development by working more closely toghether with it. This is investigated through examining how learning occurs within and between organizations. The study´s aim is also to identify which factors are essential for organizations in order to succeed with development of their operation, according to theories on operational development, different quality systems and a case study at The Company."The Association`s" recommendations on gow operational development should be performed by organizations in the type of business in which The Company operates are also examined. The recommendations are examined in order to identify crucial key factors and organisational attributes for operational development. The project has been executed in cooperation with the Company and its five direct subsidiaries. As a basis for this investigation a number of qualitative interviews, a workshop and a litterature review have been performed. The results of the investigation argue in favour for the existence of synergies in subsidiaries, working in common with operational development. Cooperation may even stimulate the work with operational development in respective subsidiary. One possible strategy to work in common with operational development is to establish an operational development network where the organizations have the opportunity to discuss and exchange experiences. The litterature also shows clearly that there are great opportunities for subsidiaries to learn from each other as long as the willingness to share knowledge is present. The study also indicates that it exist at least eight key factors that affect how successful the work with operational development is in an organization. These key factors are;  management commitment, employee involvement, communication,customer orientation, process orientation, continuous improvements, cultural changes and decisions based on facts. / Verksamhetsutveckling är en vanligt förekommande term inom organisationer nuförtiden. Termen syftar till att organisationer ständigt strävar efter att nå bättre resultat genom att öka effektiviteten, höja säkerheten, utöka kundbasen etc. Den här studien utreder vad som avgaör om en organisation är framgångsrik med verksamhetsutveckling och vad som krävs av organisationen för att förbättra utförandet på ett effektivt sätt. Den utreder även hur verksamhetsutveckling bör bedrivas i företag bestående av ett moderbolag och ett antal dotterbolag för att bli lyckosam. Den huvudsakliga frågan i studien är huruvida det finns några synergier i att ha gemensamma strategier för verksamhetsutveckling mellan bolagen eller om verksamhetsutvecklingen blir effektivare om bolagen arbetar sparat med den. Vidare undersöker studien om dotterbolag kan dra nytta av varandras erfarenheter av verksamhetsutveckling genom att jobba mer gemensamt med det. Detta utreds via en undersökning av hur lärande sker inom och mellan organisationer. Studiens syfte är även att identifiera vilka faktorer som är nödvändiga för att organisation ska lyckas med att utveckla sina verksamheter, enligt teorier om verksamhetsutveckling, olika kvalitetssystem och en fallstudie på The Company. "The Association":s rekommendationer om hur organisationer in the Companys bransch bör bedriva verksamhetutveckling undersöks också. Rekommendationerna granskas för att identifiera viktiga nyckelfaktorer och organisatoriska egenskaper för verksamehtsutveckling. Projektet har utförts i samarbete med The Company och deras fem direkta dotterbolag. Som underlag för studien har ett antal kvalitativa intervjuer, en workshop och en litteraturgenomgång legat. Resultatet av studien talar för att det finns synergier i att dotterbolag jobbar gemensamt med verksamhetsutveckling. Ett samarbete kan till och med stimulera arbetet med verksamhetsutveckling i respektive dotterbolag. En möjlig strategi för att arbeta gemensamt med verksamhetsutveckling är att upprätta ett utvecklingsnätverk där organisationerna får möjlighet att diskutera och utbyta erfarenheter. Litteraturstudien visar även tydligt att det finns stora möjligheter för dotterbolagen att lära av varandra så länge viljan att utbyta kunskaper finns. Studien indikerar också att det finns åtminstone åtta nyckelfaktorer som påverkar hur framgångsrikt arbetet med verksamhetsutveckling är i en organisation. Dessa nyckelfaktorer är engagerat ledarskap, arbetstagarnas delaktighet, kommunikation, kundorientering, processorientering, ständiga förbättringar, kulturella förändringar och faktabaserade beslut.

MRI is one of the biggest and most growing imaging techniques. Even though itis one of the most harmless technologies a big portion of the patients experienceanxiety during the exam. By improving the patient experience unnecessary psychologicalstress for the patient can be prevented, the patient movement wouldthen decrease and therefore the imaging can be improved without changing thetechnique. Participant observations at four dierent MRI departments werecompleted with six interviews with radiographers and technical MRI personnelin order to get insight in the work around an MRI exam and the problemsthat patients experience. The data collection resulted in three improvementareas: the atmosphere of the waiting room, the atmosphere of the MRI roomand the headset used by the patient during the MRI exam. These improvementareas were paired up with solution suggestions which were then controlled andcommented by one MRI specialist, one MRI developer and one radiographer tovalidate the suggestions. The conclusion was that there is already much doneto improve the environment in the MRI room, even though more can be done.The waiting room, on the other hand ,has not been an object for studies orfor improvements before. Therefore more calculation about how big of a protit could be, to improving the atmosphere in the waiting room, should be doneso one knows how much resources one can be put into that improvement area.Lastly there are potential solutions for how to create a much better headset butbecause the generated solutions in this area are so technically challenging moreresearch has to be done before it can be realised. / MR är en av de största och mest växande medicinsk bildgivande teknikerna som finns. Även om tekniken är helt ofarlig är det många patienter som lider av ångest kopplad till undersökningen. Genom att förbättra patientens upplevelse kan man förbygga den ångesten, då kommer också patienten kunna ligga mera still under undersökningen och därför kommer bilderna kunna förbättras utan att ändra tekniken.Datainsamlingen bestod av deltagande observationer på fyra olika röntgenavdelningar tillsammans med sex stycken intervjuer med både röntgensköterskor och personal som jobbar med MR-tekniken. Detta för att få en inblick i jobbet runt en MR undersökning och problemtiken som patienterna upplever. Datainsamlingen resulterade i tre olika förbättringsområden: väntrummet, undersökningsrummet och headsetet som patienten använder under MR-undersökningen. Dessa förbättringsområden parades ihop med förbättringsförs-lag och validerades sedan med en MR speciallist, en utvecklare och en röntgensköterska.Slutsatsen var att det idag görs mycket för att förbättre miljön i undersökningsrummet, även om mycket mer kan göras. Väntrummet, och andra sidan, har inte varit föremål för varken studier eller förbättringar och därför behöver uträkningar göras på hur stor vinst det skulle vara med en förbättrad miljö där för att veta hur mycket resurser som kan läggas på det. Till sist kan det konstateras att det finns potentiella lösningar för hur ett bättre headset skulle kunna skapas, men eftersom de förslagen som genererats i den här studien är så tekniskt avancerade behövs mer forskning för att kunna realisera lösningarna.