Detta examensarbete ämnar till att identifiera kvalitetsproblem inom den studerade organisationen varpå kvalitetstekniska tillvägagångssätt appliceras i syfte av att framställa lösningsförslag. Rapporten innefattar teorierna SWOT, Sociala medielandskapet, hörnstensmodellen, processmodellering, processmognad, TQM, PDSA-cykeln, statistisk processtyrning, Ishikawadiagramoch tidigare forskning som anses adekvat. Arbetet är vidare en fallstudie där kvalitativa och kvantitativa data, övervägande av primär art, skapat underlag för rapportens innehåll. Resultat tyder på att det inom den studerade organisationen råder brist på nödvändiga rutiner och resurseffektivitet för att möjliggöra fortsatt progression. Företagets resurser nyttjas ineffektivt vilket anses hämma företagets utvecklingsmöjligheter. Att det inom organisationen finns kvalitetsproblem har utmynnat i en oönskad mängd ouppfyllda bokningar, en företeelse kallad timeouts. Företeelsen har sedermera lett till förlust av potentiell inkomst. Presenterat resultat påvisar vidare att det inom den studerade organisationen finns goda förutsättningar för tillväxt. Slutsatser som kan dras påvisar att den studerade organisationen i samförstånd med tidigare forskning står inför utmaningen att skapa balans mellan ettagilt arbetssätt och processmognad. Bristen på dokumentation och rutiner samt ett ineffektivt resursutnyttjande utgör stora hot mot tillväxt varpå tre lösningsförslag har presenterats. I rapporten redovisas följande tre lösningsförslag: förbättring av processmognad, förvärv av stylister samt aktivering av befintliga stylister och anskaffning av extrapersonal. För vardera enskild lösning har en individuellt utformad handlingsplan och en preliminärt utformad tidplan upprättats. / This thesis aims to identify quality problems within the studied organization, whereupon quality-technical approaches are applied in order to produce solution proposals. The report includes the theories SWOT, Social Media Landscape, Cornerstone Model, Process Modeling, Process Maturity, TQM, PDSA Cycle, Statistical Process Control, Ishikawa Diagram and previous research that is considered adequate. The work is a case study where qualitative and quantitative data, predominantly of the primary form, created the basis for the report's content. Results indicate that there is a lack of necessary routines and resource efficiency within the studied organization to enable continued progression. The company's resources are used inefficiently, which is considered to inhibit the company's development opportunities. The fact that there are quality problems within the organization has resulted in an unwanted amount of unfulfilled bookings, a phenomenon called timeouts. The phenomenon has subsequently led to a loss of potential income. Presented results further demonstrate that within the studied organization there are good conditions for growth. Conclusions that can be drawn show that the studied organization, in agreement with previous research, faces the challenge of creating a balance between an agile working method and process maturity. The lack of documentation and routines as well as inefficient resource utilization represent major threats to growth, after which three solutions have been presented. The report presents the following three solution proposals: improvement of process maturity, acquisition of stylists and activation of existing stylists and acquisition of extra staff. For each individual solution, an individually designed action plan and a preliminary design timetable have been established.

Bakgrund: Under flera årtionden har företag arbetat med kvalitetsledning i syfte till att förbättra och utveckla sina verksamheter. Metoder och verktyg har fungerat som stöd för att möta företagets värderingar och möta de interna och externa kundernas behov med minskad mängd resurser. Nyligen utförda projekt har kunnat bekräfta att jämställdhetsintegrering fungerar som en effektiv metod vid förbättrings- och utvecklingsarbete. Metoden påstås ha positiv inverkan på företags prestanda genom bland annat förbättrad arbetsmiljö, förhöjd kreativ och innovativ förmåga hos medarbetare samt ökad förmåga att attrahera välutbildad personal. Förutom detta anses jämställdhetsintegrering även bidra till social hållbarhet och uppfylla FN:s globala mål snabbare, vilket i sin tur leder till hållbar utveckling. Syfte: Syftet med den här studien har varit att undersöka hur jämställdhetsintegrering och kvalitetsledning samverkar, samt hur jämställdhetsintegrering kan bidra till förbättring av byggprojekt. Metod: Studien har genomförts enligt fördjupad fallstudie på Skanska Fastigheter Göteborg. För att förstå fallföretagets problem och nuvarande situation utfördes kvalitativ metod med kvantitativ inslag. Studiens kvalitativ data syftade till att skapa grundlig förståelse av ämnesområdet och fallföretagets, medan inslag av kvalitativ data motsvarade statistik från fallföretaget och byggbranschen. Som analysmetod av studiens primära datainsamling utfördes en Tematisk analys och Voice Of The Customer Table (VOCT). Resultat: I studiens teoretiska referensram identifierades flera likheter mellan kvalitetsledning och jämställdhetsintegrering, där jämställdhetsintegrering ansågs betraktas som en metod för ständiga förbättringar. Efter undersökning av Skanskas nuvarande arbetssätt framgick det att det inte finns någon koppling mellan företagets kvalitetsarbete och jämställdhetsarbete. Det medför att jämställdhetsintegrering i projektet Götakvarteren kan innebära större förändring då nya tankegångar och arbetssätt måste upprättas. Däremot indikerade analysen av medarbetarnas behov att jämställda byggprojekt är fördelaktigt för företagets hållbara utveckling. Efter analysen kunde även åtgärder och rekommendationer tas fram på hur projektet Götakvarteren kan bli mer framgångsrikt och jämställt. Slutsats: Det finns en tydlig koppling mellan jämställdhetsintegrering och kvalitetsledning, där jämställdhetsintegrering kan argumenteras för att vara en kvalitetsmetod. Just som Skanskas nuvarande kvalitetsarbete bör jämställdhetsarbetet vara integrerat i den dagliga verksamheten och accepteras som en metod för ständiga förbättringar. Utifrån Skanskas nuvarande situation togs åtgärder fram på hur jämställdhetsintegrering kan bidra till kvalitetsarbete och skapa framgångsrika och jämställda byggprojekt. / Background: Over decades, companies have been integrating quality management to constantly improve and develop their businesses. Techniques and tools have been used as support to meet the company’s values, and to increase external and internal customer satisfaction with a reduce amount of resources. Recent projects have demonstrated that gender mainstreaming works as an effective approach for business improvement and development. The method is claimed to have a positive impact on the company’s business performance, for instance by improved working environment, increased creative and innovative capacity of employees and an increased ability to attract well-trained staff. In addition, it is considered that gender mainstreaming contributes to social sustainability and the achievement of the UN’s global goals faster, which in turn leads to sustainable development. Purpose: The purpose of this study has been to investigate how gender mainstreaming and quality management interact, and how gender mainstreaming can contribute to the improvement of construction projects. Methodology: The study has been carried out as an in-depth case study at Skanska Commercial Development Nordic in Gothenburg. In order to understand the business case, its problem and current situation, a qualitative methodology with quantitative data was made. The qualitative data was used to obtain a deeper understanding of the case, and the quantitative data consisted of statistics from the company and the construction industry. As method of analysis, a Thematic analysis and Voice Of The Customer Table (VOCT) was done to understand the needs of the employees at Skanska. Result: In the study’s theoretical framework, several similarities between gender mainstreaming and quality management were identified, in which gender mainstreaming could be seen as a technique within quality management. From the study of Skanska’s way of working, it emerged that there is no link between their work with quality and gender equality. That entails gender mainstreaming in the project Götakvarteren will involve major changes as new ideas and methods must be established. On the other hand, the analysis indicated that the employees need of an equal construction project would be beneficial for the company’s sustainable development. Based on the needs of the employees, recommendations have been given for how Götakvarteren could become profitable by becoming Skanska’s most equal project. Conclusion: There is a distinct link between gender mainstreaming and quality management, in which gender mainstreaming can be argued to be a technique within quality management. Just as Skanska’s current quality management system, the work with gender equality should be integrated in the daily activities and accepted as a method for continuous improvement. After identifying the company’s challenges, opportunities and needs, actions have been developed for how gender mainstreaming can contribute to successful and equal construction projects.

The purpose of the thesis is to identify how a structure for a management system can be designed for a small industrial company based on the seven quality principles that are described in ISO 9000:2015 – fundamental concepts and principles of quality management. The aim of the thesis is to map the reference company's current situation and analyse the gap between the current situation and the quality principles. The thesis also aims to create a plan for the implementation, control and stabilisation of the proposed structure for a management system within the chosen industrial company. The theoretical selection is based on total quality management and the seven quality principles defined in ISO 9000. The case study is carried out via a qualitative strategy, where qualitative data contributes to formulating assumptions and hypotheses. Quantitative tools such as survey and self-assessment are used to identify the reference company's current situation. Qualitative tools such as document review, observations, a focus group and a group interview are used to investigate the studied phenomenon in the company more thoroughly. The study concludes that the company's current quality work is not based on any systematic working method or clear customer focus. The culture within the company is characterized by a commitment to work with quality, but the company lacks a structure to do this. The proposed structure for a corporate adapted management system is based on the process-based system model, which has been modified to include definitions of the company's risks and opportunities and the management's review. A plan for the implementation, control and stabilisation of the proposed structure is compiled and introduced in the company's reviewed strategy for work with quality. The plan's cyclical design reinforces the recurring improvement work based on the iterative four-step management method that is used for control and continuous improvement of processes and products. / Författarnas syfte med examensarbetet har varit att identifiera hur en struktur till ett företagsanpassat ledningssystem kan utformas i mindre industriföretag, utifrån de sju kvalitetsprinciperna som definieras i ISO 9000. Målet med examensarbetet har varit att kartlägga referensföretagets nuläge och analysera gapet mellan nuläget samt kvalitetsprinciperna. Målet har även varit att redovisa en plan för genomförande, uppföljning och säkring av den föreslagna strukturen för ledningssystemet inom det valda industriföretaget. Det teoretiska urvalet har sin utgångspunkt i det offensiva kvalitetsarbetet och de sju kvalitetsprinciperna som definieras inom ISO 9000. Fallstudien har genomförts via en kvalitativ strategi, där kvalitativa data har bidragit till formulering av antaganden och hypoteser. Författarna valde att använda kvalitativa verktyg såsom enkätundersökning och självskattning för att identifiera referensföretagets nuläge. Tillämpning av kvalitativa verktygen såsom dokumentgranskning, observationer, fokusgrupp och gruppintervju möjliggjorde en mer djupgående undersökningen av det studerade fenomenet. De slutsatser som författarna har kommit fram till är att företagets nuvarande kvalitetsarbete inte utgår ifrån något systematiskt arbetssätt eller ett tydligt kundfokus. Kulturen inom företaget kännetecknas dock av en vilja att jobba med kvalitet men det saknas en struktur för detta arbete. Författarnas föreslagna struktur för det företagsanpassade ledningssystemet bygger på den processbaserade systemmodellen (PBSM) som har modifierats till att omfatta definitioner av företagets risker och möjligheter samt ledningens genomgång. En plan för genomförande, uppföljning och säkring av den föreslagna strukturen har sammanställts och införts i företagets reviderade strategi för det interna kvalitetsarbetet. Planens cykliska utformning förstärker det återkommande förbättringsarbetet utifrån PDCA-cykeln.

Världen och samhället utvecklas snabbare än någonsin och organisationer behöver utvecklas i samma snabba takt för att vara konkurrenskraftiga. Med syfte att bedriva framgångsrikt utvecklings- och förbättringsarbete är förhållningssätt enligt Offensiv kvalitetsutveckling att föredra.  I en optimal verksamhet kan tänkas att både tid och förutsättningar för att strukturerat bedriva Offensiv kvalitetsutveckling prioriteras högt. När författarna började ana att verkligen inte ser ut så intresserade de sig för att studera ämnet ur ett chefsperspektiv. Syftet med studien är således att undersöka tillämpningen av Offensiv kvalitetsutveckling, redogöra för chefers kvalitets- och förbättringsarbete samt ge generella förbättringsförslag till chefer och organisationer som vill utvecklas mot ett förhållningssätt i linje med Offensiv kvalitetsutveckling. Studiens teoretiska referensram baseras på fyra fundamentala perspektiv: Chefens roll och ansvar, Offensiv kvalitetsutveckling, Struktur och ledning, Arbetssätt och verktyg samt Förbättringsarbete. Datainsamling har gjorts genom en kvalitativ metod där personliga semistrukturerade intervjuer har genomförts med 12 chefer från olika branscher, organisationsstorlekar och varierande erfarenhet. Studien fastslår att Offensiv kvalitetsutveckling inte är vedertaget. Författarna kan dock konstatera att chefernas förhållningssätt till kvalitetsutveckling varierar och att några av cheferna besitter kunskap inom området, utan att de själva definierar det som offensiv kvalitetsutveckling. Något som verkar vara vanligt är att kvalitetsarbetet utgår från att kvalitet är något som i efterhand kan justeras, istället för att aktivt arbete förebyggande. En generell slutsats är dock att det i samtliga organisationer ändå förekommer enskilda värderingar, arbetssätt och verktyg som går att relatera till offensiv kvalitetsutveckling. Vidare konstaterar studien att cheferna anser att förbättringsarbete är viktig, att de ser det som en del av sitt ansvarsområde samt att de anser att de har bra förutsättningar för att bedriva förbättringsarbete. Resultatet visar däremot att enbart ett fåtal av cheferna arbetar strukturerat samt att det finns en generell förbättringspotential att gå från Adhoc till ett mer strukturerat arbetssätt. Studien indikerar också att det är svårt för cheferna att prioritera förbättringsarbete, vilket fastslås relateras till framförallt två faktorer: Den komplexa chefsrollen och ledningens förhållningssätt. Utifrån slutsatserna konstateras två olika perspektiv intressanta att framhäva och således även ge förbättringsförslag utifrån. Dels vad högsta ledningen kan göra på organisationsnivå för att skapa förutsättningar för Offensiv kvalitetsutveckling samt vad cheferna själva kan göra. Förbättringsförslagen presenteras i det sista avsnittet utifrån hörnstensmodellen och berör både värderingar, arbetssätt och verktyg. / The world is evolving faster than ever and organizations need to develop at the same rapid pace to be competitive. With the aim of conducting a strategic and structured method for development, Total Quality Management is preferred. The reality might be different from the theory, which motivated to further analyse the subject from a manager perspective. The purpose is to investigate the level of usage of Total Quality Management, describe the manager´s work with quality and provide general suggestions on how to develop towards Total Quality Management. The theoretical frame is based on five perspectives: The role and responsibility of the manager, Total Quality Management, Structure and management, Methods and tools and Development. The study conducts that the concept of Total Quality Management is not well known by the managers and the manager´s approach varies. There is a general improvement potential to go from an Adhoc way to a more structured way of working. Based on the conclusions, two different perspectives are interesting to provide improvement suggestions from: what the executive can do at an organizational level and what the managers can do themselves. The suggestions for improvement are presented in the final chapter.

This thesis holds how to reach a new target group through market mix. The purpose of the thesis is to study how the organization can reach a new target group which is new potential employees in the care of the elderly by working on the market mix. The theory that was used are offensive quality development by which continuous improvements can be achieved. Theory about communication was used and the importance of rhetorical skills while presenting the information to the target group. When it comes to transformation theory the digitized change, employees are often determined that it is important to start marketing themselves digitally and get the equipment needed. A major role played also the theory about marketing mix which was a major part of this study. Examination methods used were written interviews and the letter method. The written interviews was done by contacting the municipalities in Sweden to know how they do the marketing to the potential employees. On the other hand the letter method was done by contacting the studied organizations employees to know their ideas about how to encounter the new employees. The results of this study was that the organization’s employee mentioned that marketing should be done by digital channels because the time we are living in requires it. Lastly, the conclusions was that market mix can be a great strategy to reach the new target group and to always improve the marketing by doing a plan and then also realize the plan by doing the events and campaigns. / Examensarbetet handlar om att nå en ny målgrupp genom marknadsmix. Syftet med examensarbetet är att studera hur organisationen kan attrahera en ny grupp av medarbetare genom att arbeta med marknadsmixen. Teorin som användes är offensiv kvalitetsutveckling genom vilken kontinuerliga förbättringar kan uppnås. Därefter användes teori om kommunikation och betydelsen av retoriska färdigheter samtidigt som informationen presenterades för målgruppen. Teorin om förändring tar upp den digitala förändringen som avgörande då det är viktigt att börja marknadsföra sig digitalt och få nödvändig utrustning. Teorin om marknadsmix var en viktig del av denna studie. De använda undersökningsmetoderna var skriftliga intervjuer och brevmetoden. De skriftliga intervjuerna gjordes genom att kontakta kommunerna i Sverige för att veta hur de marknads för sig mot de potentiella medarbetarna. Brevmetoden gjordes genom att kontakta den studerade organisationen för att samla in deras idéer om hur man skulle möta de nya medarbetarna. Resultaten av denna studie var att organisationens anställda nämnde att marknadsföring bör ske genom digitala kanaler på grund av att den tid vi lever i kräver det. Slutligen var slutsatserna att marknadsmixen kan vara en bra strategi för att nå den nya målgruppen och att alltid förbättra marknadsföringen genom att göra en plan och sedan genomföra planen genom att göra kampanjerna.

<p>Färggrossen is a warehousing company that was established in 1976. The company has over 400 customers ranging across mid and south Sweden; it stores 5,000 different types of products such as paints, wallpapers, chemicals and tools which are used for painting.</p><p>Since its establishment, the company has not changed how it manages its warehouse. Decisions are based on the warehouse manager’s personal memory and decisions, and this method worked sufficiently well until the company was bought by Mikael Lindgren in September 2008. Lindgren, the CEO, believed that the company had more potential, which is why the company has eagerly started to make changes in order to improve the warehouse operations as well as to reach its full potential. This thesis is to guide the company to reach this goal.</p><p>At our first meeting with Färggrossen, improvements regarding different processes as well as the warehouse layout were identified. As a first step, a literature study was conducted in order to gain deeper insight and understanding about warehouse layouts; also we benefited from studying literature regarding different warehouse aspects from a system perspective: inputs, processes and outputs.</p><p>Subsequent to the literature study, we identified those thesis research questions which needed to be answered in order to improve the warehouse management at Färggrossen. The next step was to decide which methods should be used in order to answer these questions. After researching different methodology options, a meeting with Färggrossen and our supervisor Bengt Ekdahl took place where we, together, decided to use the multiple case study method.</p><p>Färggrossen suggested that we study two other companies, BSAB and ECO; according to them, these companies had similar warehouses. To be able to benchmark three companies, we needed to understand the warehousing management systems of all three companies, which is why we conducted our interviews.</p><p>Once we finished gathering the required data, we defined the three companies’ activities in a manner to correspond with the terminology which is used in the literature.  In the analysis chapter we compared the three companies, and also used the information from the literature in order to provide Färggrossen with recommendations on how to improve the warehouse processes and layout. These are categorised as main, secondary and future recommendations; the main recommendations are the most important and inexpensive to implement, which is why we strongly suggest that they are prioritized.</p><p>The two most important recommendations to improve the outputs of the warehouse system are implementing a serialized locater addressing system and defining a bulk area to support the replenishment process. These particular modifications will improve the overall efficiency of the warehouse system as well as the product availability and the customer satisfaction.</p><p>The overall efficiency of the warehouse system will be further improved by eliminating manual labour as much as possible and combining the inspections whih are done in the receiving process with the putaway process.</p><p>The product condition will be improved if the following recommendations are implemented; a small shelf solution which is used in ECO, a fixed slot system in the wallpaper area and the implementation of safety precautions in the company.</p><p>The purpose of this thesis was to map and analyze Färggrossen in order to improve the inventory, warehouse layout and the methods being used in the warehouse management. With our recommendations, the company will have an improved and new warehouse layout, the processes will be improved and the efficiency will be increased.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka möjligheterna för utökad kundnytta och kvalitetssäkra implementeringsprocessen av elektroniskt informationsutbyte (EDI). Detta uppnås med kvalitetsutveckling som grund, vilket omfattar processorientering.</p><p>Rapporten inleds med en beskrivning av arbetets syfte och vilka problem som står till grund. Vidare introduceras företaget som uppdragsgivare och relevant teori tas upp, detta för att bilda en referensram inför de metoder som använts för att förbättra processen. Slutligen så presenteras resultaten och en diskussion hålls kring detta, med vidare rekommendationer för fortsatt utveckling.</p><p>EDI processen har visualiserats dels med hjälp av akademiska litteraturer och dels från empiriskt material. Visualiseringen av processen har bildat en översikt av dess brister och problemområden (bland annat tidsfördelningen utmed processen och grunden till låg kvalitetsstandard), vilket har gett möjligheter till effektiva lösningsförslag för vidareutveckling. De främsta verktygen som har använts för visualiseringen är processkartläggning och värdeflödesanalys (VSM). I Rapporten presenteras dessutom ett avsnitt om ledningsstruktur för att underlätta processorientering och en allmän beskrivelse om själva EDI tekniken med avsikt att sprida kunskap.</p><p>Examensarbetet bidrar med processkartor för EDI processen, lösningsförslag för identifierade problemområden och rekommendationer för fortsatt utveckling.</p> / <p>The aim of this master’s thesis is to examine the possibilities of increased customer value and to ensure quality for the implementation process of Electronic Data Interchange (EDI). This will be achieved with quality development as a foundation, which consists of process orientation.</p><p>The report will initially describe the purpose of the master’s thesis and what problems that are the reason behind it. Following is a short description of the company who has requested the job and necessary theories are presented, in order to build a foundation for the upcoming methods that have been used. Finally there will be a presentation of the results and a discussion will be held around the subject, with further recommendations for continued development.</p><p>The EDI process has been visualized partly with the help of academic literature and partly trough empirical data. The visualization has established an overview of the process with its flaws and weaknesses (inter alia the distribution of time throughout the process and reasons for low quality), which enables suggestions for effective solutions. The foremost tools that has been used for this purpose is the process mapping and the Value Stream Mapping (VSM). The report also presents a segment about management structure in order to facilitate the process orientation and a general description about the EDI technology in order to distribute knowledge.</p><p>The master’s thesis contributes with maps for the EDI process, suggested solutions for identified problems and recommendations for continued development.</p>

En förändring är ett tillstånd som vi upplever under hela vår livstid, både privat och i arbetslivet. Företag måste förändras för att kunna bevara sin konkurrens-kraft. Motstånd till förändring kan anses som det största enskilda hotet mot ett framgångsrikt införande av en strategi på ett företag. Ett sätt att hantera detta motstånd är att använda sig av den delaktiga förändringsmodellen samt stävja rädslor och osäkerhet.   Syftet med detta examensarbete var att vi ville få en ökad förståelse för hur företag arbetar med produktionsförbättringar och om de känner av något motstånd vid dessa förändringar. De intervjuade företagen anger som sin absolut största förändring deras införande av ett eget produktionssystem med stort fokus på Kaizen – Ständiga förbättringar.   Under arbetets gång stötte vi på en psykologisk och vetenskaplig teori om Förändringens fyra rum som anses vara ett kraftfullt hjälpmedel vid alla förändringar. / A change is a state that everyone experiences during their whole life, both privately as well as at work. Companies must change in order to keep their competitiveness. Resistance to change can be considered as the largest single threat against a successful implementation of a strategy in a company. One way to deal with the resistance is to apply the participation change model as well as suppressing fears and insecurity.    The purpose of this thesis was to achieve a higher understanding for how companies work with productivity improvements and if they experience any resistance when making these changes. The interviewed companies state as their absolute largest change to be the implementation of their own production system with big focus on Kaizen – Continuous improvements.   During our work we encountered a psychological and scientific theory about Four rooms of change which is considered to be a powerful aid of assistance during all changes.

When the internal logistics of a company is in a well working condition, the manufacturing process is more efficient and a more efficient material handling process can be developed. A company with the interest of decreasing internal material handling is Scapa Bedding AB, a middle size bed manufacturer situated in Rydaholm, Sweden. Today, Scapa Bedding AB is facing a problem since there is no documentation regarding the material handling, no maps have been developed that displays the internal transports. This thesis attends the question of how to decrease the material handling within the production areas. To construct a solution for the material handling problem tools such as PDCA and DMAIC were used as a foundation in the development of a model that would be applicable on a company of this size. The purpose of the work is to locate and identify the wasteful activities regarding the material handling, and to streamline the activities to reach a minimum of material handling. By extracting data from observations, discussions and interviews the thesis will provide the reader with a problem background and a constructed model the tackle the problem. The model will provide support to locate inefficiencies within the company and in a later stage to develop improvement alternatives relevant to the case. The chosen improvement alternative will in a cost effective way be a solution to the problem. / När den interna logistiken på ett företag är i ett välfungerande tillstånd kan en mer effektiv produktion och materialhanteringsprocess utvecklas. Ett företag som arbetar för att minska på den interna materialhanteringen är Scapa Bedding AB, en medelstor sängtillverkare belägen i Rydaholm, Sverige. Idag står Scapa Bedding inför ett problem då det saknas dokumentation och rutiner på dess befintliga materialhantering. Detta arbete kommer att hantera frågan om hur materialhanteringen inom produktionsarean kan reduceras. För att utveckla en lösning på materialhanteringsproblemen har verktyg som PDCA och DMAIC använts som en grund i utvecklandet av en modell som kan tillämpas på ett medelstort producerande företag. Syftet med detta arbete är att lokalisera och identifiera aktiviteter som bidrar med slöseri inom materialhanteringen samt att effektivisera dessa aktiviteter för att reducera den totala materialhanteringen. Genom att hämta data från observationer, diskussioner och intervjuer kommer detta arbete att erbjuda läsaren en bakgrund på ett problem och en lösning i form av en modell för att lösa det aktuella problemet. Modellen kommer att erbjuda stöd i sökandet efter ineffektiviteter inom företaget för att i ett senare skede utveckla ett kostnadseffektivt förbättringsalternativ.

Konkurrenssituationen för dagens tillverkande företag har blivit allt hårdare, nya krav på högre kvalitet och lägre produktionskostnader krävs för att överleva på marknaden. Ett företag som slutar att utvecklas kommer snart att upptäcka att de inte är tillräckligt bra, Bergman &amp; Klefsjö (2001). Detta påstående är allmänt känt, vilket gör att ständiga förbättringar blir en viktig hörnsten inom produktionsfilosofier såsom Lean Manufacturing och Toyota Production System. Ständiga förbättringar är en väldigt viktig aktivitet som ett företag inte kan lyckas med över en natt, problem med både implementation och bibehållande av ett ständigt förbättringsprogram kommer att dyka upp. Det existerar ett stort antal artiklar och böcker om hur man skall klara av dessa svårigheter och lyckas med ett förbättringsprogram, men det saknas bra modeller. Magisteruppsatsen tar upp de faktorer som är viktiga inom förbättringsarbete och en modell föreslås. Denna modell innehåller följande delar: ledningsengagemang, utbildning, design, kommunikation och feedback, mätningar och benchmarking, belöning, klara mål, samt förnyelse. En undersökning utvecklades baserad på modellen och utfördes sedan på sju företag inom Swedwood-koncernen (en av världens största möbeltillverkare) och två svenska företag; ITT Flygt AB och Autoliv Sverige AB. Syftet med undersökningen var att kartlägga hur vardera företag arbetar med de olika delarna i modellen idag; samt hitta bra sätt att arbeta på, s.k. good practice. Undersökningen var indelad i tre delar; först intervju med anställda inom ledningen, därefter en enkätundersökning med ledning respektive operatörer. Undersökningen verifierade de flesta delar av modellen och kan användas för att belysa de delar inom en organisation som behöver förbättras för att lyckas med ett förbättringsprogram. Då företagen kartlades hittades ett antal good practice: 1. Traditionell utbildningsteknik kan alterneras med spel för att öka motivation och förståelse. 2. Mätningar och benchmarking inom ständiga förbättringar skall utföras så att utvecklingen av ett förbättringsprogram kan följas. 3. Eftersom belöning är en av de viktigaste motivationsfaktorerna för operatörer är det väldigt viktigt att definiera och strukturera ett belöningssystem. Genom att lägga ner tid och arbete på att visa och informera de anställda om systemet vill man skapa en allmän kunskap inom företaget. 4. Inom ett förbättringsprogram är det väldigt viktigt med en snabb feedback. 5. De flesta av fallföretagen använder sig av ett individuellt förbättringsprogram. Teamwork rekommenderas eftersom en grupp av individer kan åstadkomma mer tillsammans än individuellt. / The competition within the manufacturing branch becomes harder and harder, and demands such as higher quality and lower production costs has to be attained to stay on the market. A company who stops becoming better, will soon end up just not being good enough, Bergman &amp; Klefsjö (2001). This is a statement commonly known and therefore Continuous Improvement (CI) is one of the cornerstones within production philosophies such as Lean Manufacturing and Toyota Production System. CI is a very important activity but will not be something that a company acquires over a night, and there will be problems both with the implementation and the long-term sustainability of the programme. There exists a large number of articles and books of how to overcome these difficulties and draw up a successful Continuous Improvement Programme (CIP), but there is a lack of good models. In this thesis the factors that are important for CI work are emphasized and a model is suggested. The model includes the following constituents; Management commitment, education, design, communication and feedback, measurements and benchmarking, recognition, clear goals, and regeneration. A survey based on the model was constructed and performed at seven companies within the Swedwood group (one of the world’s biggest furniture manufacturers) and two Swedish companies; ITT Flygt AB and Autoliv Sverige AB. The intention was to map the case companies’ present work within the constituents of the model and to find good practice. The survey was divided into three parts; first interviews with the management and then questionnaires to both management and operators. The survey verified many parts of the suggested model, and can be used with the intention to highlight which area of the organisation that needs to be improved in order to run a successful CIP. During the mapping of the case companies some good practice was found: 1. Traditional education technique can be mixed with games to increase motivation and understanding. 2. In order to follow the progress with a CIP, CI has to be measured and benchmarked. 3. Recognition is one of the most important motivation factors for operators. Therefore it is important to define and structure the recognition system and make a real effort to show and inform employees about the recognition given, so that this will become common knowledge. 4. It is of great importance that there is a rapid feedback within a CIP. 5. Most of the case companies have implemented an individual CIP, teamwork is advocated as a group of individuals can achieve more together than working separately.