Denna studie har en kvalitativ ansats där gymnasielärare intervjuades angående sin arbetsmiljö. Syftet var att undersöka vad lärare anser skapar ohälsa i sin arbetsmiljö samt undersöka hur dessa upplevda orsaker svarade mot ett system av aktivt systematiskt förbättringsarbete som främst används inom industrin. Inom flera verksamheter har systemet resulterat i högre effektivitet, lönsamhet och trivsel samtidigt som sjuktalen har minskat. Syftet var även att resonera kring vilka konsekvenser ett sådant system skulle föra med sig om det användes i skolan. Enligt intresseorganisationer som lärarfacken samt många lärare, upplevs en ökad ohälsa i yrkeskåren i takt med en större arbetsbelastning. Förutom en upplevd belastning av administrativa uppgifter påvisade forskningsintervjuerna även på en avsaknad av ledarskap, tydlighet och kommunikation inom skolan. Slutsatsen är att det behöver ske en förändring i lärares arbetsmiljö för att bryta ohälsan. Då ett aktivt systematiskt förebättringsarbete svarar mot flera av de behov som skolan verkar ha, skulle det kunna vara fördelaktigt att implementera.

Studier visar att patienter värdesätter att få vara delaktiga i sin egen rehabilitering men att detta sällan sker i den grad som patienterna vill. Att teamsamverkan är viktigt för att nå mål och hitta strategier är också belagt, liksom att det finns flera hindrande och stödjande faktorer för förbättringsarbete i en organisation.Syftet med förbättringsarbetet var att skapa förutsättningar för ökad delaktighet för patienterna och anhöriga genom ökat medbeslutande i patientens egen och/eller den anhöriges rehabiliteringsmål för patienten.Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av hindrande och stödjande faktorer för förbättringsarbetet hos de personer som på något sätt varit involverade i förbättringsarbetet på mikro-, meso- eller makronivå.Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell. ”Nutid, önskat läge, hinder, resurser, agera (NÖHRA)” användes också som modell i initialskedet i förbättringsarbetet.Studien utgick från kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen bestod av intervjuer och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.Förbättringsarbetets resultat visade att det nya arbetssättet skapade medbeslutande, men underlaget var litet. Studiens resultat utmynnade i tre kategorier; synen på förbättringsarbete, organisatoriska förutsättningar och organisationens mänskliga kontext. Totalt åtta subkategorier identifierades under dessa kategorier. Processen kring förbättringsarbetet var komplex. Studien visar på de hinder som gjorde att förbättringsarbetet inte blev som planerat. En tydlig struktur för delaktighet i den egna rehabiliteringen kan öka förutsättningarna för göra den mer personcentrerad. Patientunderlaget var dock för litet för att stärka detta antagande kvantitativt.

I dag är det viktigt för företag att arbeta med förändringsarbete för att hålla sig relevanta på marknaden. Att organisationer misslyckas med förändringsarbetet är ett återkommande problem, vilket visar sig i att förändringar inte blir till förbättringar. Föreliggande rapport undersöker hur ett medelstort serviceföretag i Sverige arbetar med förändringsarbete för att komma fram till vilka riktlinjer som kan hjälpa medelstora serviceföretag att driva ett lyckat förändringsarbete därför ändringarna blir till förbättringar i företagets kundstyrda arbetsprocesser. För att bedriva ett lyckat förändringsarbete, där förändring blir till förbättringar av processen krävs det att företaget arbetar med följande faktorer; Systemet, Delaktighet, Drivkraft och Ledarskap. Företag måste förankra förändringar i ett system, låta arbetarna vara delaktiga, ha kunden som drivkraft och utveckla ett lyhört och engagerat ledarskap. Fallstudien är genomförd på ett medelstort serviceföretag lokaliserat i Göteborg. Resultatet i undersökningen är baserat på insamlad kvalitativ data från utvalda intervjupersoner. Totalt har sju respondenter intervjuats och deras intervjusvar ligger till grund för rapportens slutsats. Deras intervjusvar har analyserats och jämförts med tidigare forskning inom ämnet. / Today it is important for companies to work with change management in order to stay relevant to the market. One recurring problem is that organizations do not succeed in their work with change management and that the changes do not result in improvements. This report examines how a medium-sized service company in Sweden is working with change management. The purpose is to find guidelines that medium-sized service companies can take into consideration to work successfully with change management, so that the changes will become improvements in their customer-driven work processes. In order to successfully work with change management, where changes are intended to improve the process, the company must rely on the following factors; System, Participation, Motivation and Leadership. Companies must anchor changes in a system, let the employees participate in the change management, develop a committed leadership and the motivation for change management should be customer-driven. The case study was conducted at a medium-sized service company located in Gothenburg. The result of the survey is based on collected qualitative data from selected interviewees. In total, seven respondents have been interviewed and their responses form the basis of the report's conclusion. Their responses have been analysed and compared with previous research within the subject.

Under de senaste decennierna har konsumtionen av varor ökat stadigt. Med den nuvarande corona pandemin har e-handeln ökat snabbt. På grund av detta har nya och bättre modeller och arbetssätt blivit en nyckelfaktor i de flesta företag för att möta de ökande kraven från kunderna. Denna studie syftar till att bygga en förbättringsmodell för små och medelstora företag. Studien börjar med en litteraturstudie där data samlades in från flertalet vetenskapliga artiklar. För att sedan kunna bygga en egen förbättringsmodell. För att bevisa att modellen fungerar både i teori och verklighet, genomfördes också en fallstudie på e-handelsföretaget EH. EH bedriver e-handel och har kunder i hela Sverige, deras produktutbud sträcker sig från allt mellan LEDlampor till växthus. Resultaten från fallstudien jämfördes sedan med tidigare forskning inom området. I studien togs en förbättringsmodell fram som är uppbyggd av sex steg. Dessa stegen är: mål,mätbart, nuläge, prioritering, åtgärd och uppföljning. Modellen är generaliserad för att kunna appliceras på alla små och medelstora företag. Fallstudien gav ett positivt resultat, då vi genom modellen lyckades att överträffa EHs förväntningar om projektet. Med hjälp av empirin, som togs fram i fallstudien, där förbättringsmodellen testades, så kunde projektgruppen konstatera ett positivt resultat och goda indikationer på modellens funktionalitet. I detta specifika fall så har förbättringsmodellen bidragit till en förväntad besparing på 300 000 kronor per år. Med hjälp av analysen av fallstudien så har gruppen diskuterat kring vidare forskning och utveckling av modellen, och därefter föreslå eventuella förändringar med modellen. Modellen bidrog till att vi i projektets gång kunde analysera vilka åtgärder som teoretiskt skulle kunna avge bäst resultat, samt att det skapades en strukturerad tillvägagångssätt. Då sista steget, uppföljning, kräver att mätetalen analyseras över tid kunde denna studie ej ge ett resultat på denna punkt då uppföljning som tidigast kan ske en månad efter att förändringarna har genomförts. / During the past decades there has been a steady growth in the consumption of goods. With the current corona pandemic, e-commerce has grown rapidly. Due to this, new and better models and ways of working have materialized and become a key factor in most companies in order to meet the increasing demands from consumers. This study aims to build an improvement model for small and medium-sized business. The study begins with a literature study where data were collected from multiple scientific articles. To then be able to build your own improvement model. To prove that the model works in both theory and reality, a case study was also conducted at the e-commerce company EH. EH conducts e-commerce and has customers throughout Sweden, their product range ranges from everything from LED lamps to greenhouses. The results from the case study were then compared with previous research within the field. In the study, an improvement model was developed that is made up of six steps. These steps are: Vision, measurable, present situation, priority-scheme, action, and follow-up. The modelis generalized to be applied to all small and medium-sized companies. The case study gave a positive result, as we with help of the model managed to exceed EH's expectations of the project. With the help of the empirical data, which was developed in the case study, where the improvement model was tested, the project group was able to establish a positive result and good indications of the model's functionality. In this specific case, the improvement model has contributed to an expected saving of SEK 300,000 per year. With the help of the analysis of the case study, the group has discussed further research and development of the model, and then suggest possible changes to the model. The model helped us in the course of the project to analyze which measures could theoretically yield the best results, furthermore a structured approach was created. As the last step, follow-up, requires that the metrics to be analyzed over time, this study could not give a result at this point as follow-up can take place at the earliest one month after the changes have been implemented.

This report is based on an analysis of the current situation which have been made in Habo Plast’s production and is primarily based on collected data of qualitative character. The company lacked a detailed analysis of how the work in their production proceeds. The absence of standardised and visible job descriptions results in a considerable amount of time is spent on non-value-creating activities. The purpose of the study was to analyse Habo Plast’s production flow of the three selected items, identify the bottlenecks of the flow and find improvements which can contribute to the company achieving its goals of reaching a revenue of 30 million. Flow analysis, interviews and observations made in production, form the basis for answering the study’s questions. Collected data are analysed against the study’s theoretical framework for the development of improvement proposals. The results highlight the system’s bottlenecks and the areas of improvements. Habo Plast needs to work continuously with the Lean tools 5S, SMED and 5 Why to enable a basis for continued improvement work.Concrete improvement proposals developed to limit non-value-added time: -      Purchase of new tools and placement of these by the machines to reduce the setup time by tool changes. -      Marking the hoses at the material containers upstairs will lead to saved time when change of material or machine. -      Acquire a material container with a tap for an easier and more time-efficient refilling. -      Introduce notification and display for clarification when material is added. A way to ensure that the material containers do not go empty. -      Introduce standards for replenishment of material to reduce the material handling. Needed quantity of raw material in relation to parti size to be manufactured. -      Additional service of stock balance for raw materials to the order system Prodtime enables the system to notify when stock balance for each material is too low. -      Clear operating instructions for each machine. This makes it possible to bring in extra staff when needed and enable a standardized way of working to reduce set-up times. -      Proceed from planned parti sizes and working with forecasts will lead to better overview and structure of what should be manufactured as well as reducing the amount of tool changes. -      Design of a new production layout. In order to find the most optimal solution for material and product flow in Habo Plast’s production which leads to shorter distance of transport and probably a more efficient flow.

Due to an increased awareness of the environment, the recycling aspect in allorganizations has become more important. Logistikbolaget manages waste in realestates, from pick up at tenants to delivery for independent carriers. One ofLogistikbolaget’s customers is one of Scandinavia’s biggest malls. This requires anadvanced logistical flow. Logistikbolaget is responsible for delivering cleancontainers at the tenants, keep the waste rooms clean and emptied and to collectthe waste by the time the tenants prefer. In this process, Logistikbolaget does nothave a systematic quality management.The purpose of this study is therefore to create physical quality tools forLogistikbolaget to use to measure, control and steer the quality in the wastemanagement process at the mall.It has been done a literature study through the University Library and Primo. Inaddition, there has been done interviews, observations, a flow chart, and a controlof Logistikbolaget’s internal systems. The analysis was done by comparing theoryand the description of the current situation, and a five whys-analysis to discover theoriginal problem behind why Logistikbolaget do not have any quality management.From this a proposal on a quality tool was produced.The study resulted in a quality tool to be used to control, analyze, and directimprovements within Logistikbolaget to increase the quality delivered to theircustomers. To be able to use this, Logistikbolaget must standardize their process.They can then do quality controls to ensure clean bins and waste room and that theorders have been done in the right time. As a result of the documented controlsthere will be established time diagrams. The time diagrams can then be analyzed bya five whys-analysis to find the basic problem for the deviations that occurs in the timediagrams. Then there will be done an action analysis once the basic problem hasbeen established. The chosen action will be implemented. The actions can aim toimplement both small and big improvements, both in the waste process and thequality process.By implementing formal quality controls and a systematic quality managementLogistikbolaget can ensure quality for their customers and make their staff do amove valuable work. / I och med en ökad medvetenhet på miljö har återvinningsaspekten i en organisationblivit allt viktigare. Logistikbolaget arbetar med att hämta avfall hos hyresgäster ifastigheter, för att sedan mellanlagra det tills en oberoende speditör hämtar det frånfastigheten på uppdrag av Logistikbolaget. En av deras kunder är ett av Nordensstörsta köpcentrum. Detta kräver ett avancerat flöde. Logistikbolaget ansvarar föratt leverera rena kärl, hålla rent i gemensamma avfallsrum och hämta avfall vid detider hyresgästerna föredrar. I denna process har Logistikbolaget i nuläget ingetkvalitetsarbete.Syftet med studien är därmed att ta fram konkreta kvalitetsverktyg somLogistikbolaget kan använda för att mäta, kontrollera och styra kvaliteten påavfallshanteringen på köpcentrumet.Det har genomförts en litteraturstudie genom Högskolebiblioteket och Primo.Därutöver har det genomförts intervjuer, observationer, sammanställning avflödesschema samt kontroll av system. Analysen gjordes genom att ställa teori motnulägesbeskrivning samt en rotorsaksanalys för att upptäcka grundproblemetbakom bristen på kvalitetskontroller. Utifrån detta kunde sedan åtgärdsförslag tasfram.Studien har resulterat i ett kvalitetsverktyg som kan användas för att kontrollera,analysera och rikta förbättringar inom Logistikbolaget för att öka kvaliteten somlevereras till deras kunder. För att göra detta måste Logistikbolaget förststandardisera sina processer. Sedan görs kontroller på rena kärl, rena avfallsrum ochatt avfallsbokningar har genomförts i tid. Utifrån detta upprättas tidsdiagram. Dessatidsdiagram kan sedan analyseras genom en rotorsaksanalys för att hittagrundproblemet bakom avvikelser. Sedan genomförs en åtgärdsanalys och valdåtgärd genomförs. Åtgärden syftar till att genomföra både små och storaförbättringar som visar sig behövas utifrån resultatet från de kontroller somgenomförs.Genom att införa regelbundna kontroller och ett systematiskt kvalitetsarbete kanLogistikbolaget säkerställa att de levererar den kvalitet de lovar sina kunder och gemedarbetarna möjlighet att utföra ett mer värdefullt arbete.

Sammanfattning Den 1 juli 2019 infördes, i Sverige, en Läsa- skriva- räkna garanti för årskurs f-3. Kopplat till garantin finns kartläggningsmaterial och bedömningsstöd (SFS 2010:800). Läsa- skriva- räkna garantin och tillhörande kartläggningsmaterial och bedömningsstöd har för avsikt att öka likvärdighet och tidiga, förebyggande insatser i relation till elevers läs-, skriv- och matematik - utveckling (Skolverket, 2021a). Garantin förtydligar elevers lagliga rätt till adekvat stöd i tid (SFS 2010:800, kap.3 §4). Syftet med den här studien är att belysa hur pedagogiska ledningsfunktioner såsom, lärare, rektorer och skolchefer, i skolans styrkedja tar tillvara resultaten och analysen av de nationella kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden i syfte att utveckla en likvärdig undervisning som stärker elevers måluppfyllelse. Studien är inspirerad av ett systemteoretiskt tänkande och tar utgångspunkt i ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Ramfaktorteorin (Dahllöf, 1999) klargör hur resultat är kopplat till ett undervisningsförlopp. Ett undervisningsförlopp som formas av processer och ramar. En reanalys av de processer och ramar som format ett undervisningsförlopp, för att identifiera utvecklingsområden, blir av vikt i samband med kvalitetsutveckling och förbättringsarbete (Gustafsson, 1999; Svedberg, 2019). Studien baseras på 10 kvalitativa intervjuer. Tre skolchefer, tre rektorer och fyra lärare från tre olika kommuner har intervjuats. Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna uppfattar att kartläggnings- och bedömningsstöden är bra verktyg för att identifiera elevers kunskapsutveckling i syfte att forma och anpassa undervisningen med utgångspunkt i nationella mål. Resultatet synliggör även att pedagogiska ramar i form av skollag och styrdokument i varierande utsträckning understödjs av administrativa, organisatoriska och resursrelaterade ramar i de deltagande kommunerna. Detta leder till olika förutsättningar för de deltagande kommunerna att säkerställa en likvärdig och kompensatorisk tidig läs-, skriv- och matematikundervisning. Nyckelord Skolutveckling, förbättringsarbete, styrkedja, tidig läs-, och skrivundervisning, tidig matematikundervisning.

SAMMANFATTNING Bakgrund Transpersoner rapporterar sämre fysisk och psykisk hälsa än befolkningen i genomsnitt. De drar sig ofta från att söka vård på grund av rädsla för diskriminering och bristande bemötande. Mötet med hälso- och sjukvården påverkar en persons upplevelse av den egna hälsan, välbefinnandet, självförtroendet och gemenskapen med andra. Förbättringsarbete och kvalitetsutveckling ingår i sjuksköterskans kompetensbeskrivning, där sjuksköterskans roll är att fortlöpande utveckla och implementera nya riktlinjer för att utveckla vården och stärka patientsäkerheten. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka transpersoners möte med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Litteraturöversikt där 15 artiklar har inkluderats och analyserats. Resultat Fyra teman identifierades: Vårdmiljö, Okunskap, Väntan på behandling samt Vårdplanering. Dessa teman bygger på transpersoners vårderfarenheter och hälso- och sjukvårdens möte med patienter som identifierar sig som transpersoner. Resultatet visade att ett bristande bemötande gentemot transpatienter ofta grundade sig i okunskap och osäkerhet hos personalen. Transpatienter upplevde att väntan på utredning och behandling var lång och påfrestande samt att vården och remisshanteringen var okoordinerad, oorganiserad och dåligt sammanhållen. Slutsats Hälso- och sjukvårdspersonal saknar i stor utsträckning kunskap om transrelaterad vård vilket får konsekvenser för de transpatienter som söker vård. Utbildningsinsatser och riktlinjer borde införas på vårdutbildningar och arbetsplatser för att höja personalens transkompetens.

Tidigare studier visar att det finns en rädsla för repressalier vid rapportering av avvikande händelser, behov av att involvera samtliga nivåer i en organisation i förbättringsarbeten samt behov av att undersöka och utvärdera patientsäkerhetskultur kontinuerligt och verksamhetsspecifikt. Patientsäkerhet innebär skydd mot vårdskada. Vårdskador orsakar ökat lidande för patienter och ökade kostnader för både patienter och samhället. Patientsäkerhetskultur består av attityder, värderingar och normer på en arbetsplats. Dessa återspeglar personalens förhållningssätt till patientsäkerhet och är specifik för varje verksamhet och varierar mellan olika grupper. Patientsäkerhetskultur inom svensk ambulanssjukvård kan ses som ett relativt outforskat område, vilket understryker behovet av att undersöka hur patientsäkerhetskulturen ser ut för att identifiera möjliga förbättringsområden och skapa förutsättningar för ett bra patientsäkerhetsarbete. Studiens syfte är att undersöka patientsäkerhetskulturen inom ambulanssjukvården i Sverige. Undersökningen inkluderar kliniskt verksam ambulanspersonal från ett urval av regioner med olika geografiska och demografiska egenskaper. Datainsamling har skett genom en validerad webbenkät som framställts av Sveriges Kommuner och Landsting ämnad för att mäta patientsäkerhetskultur inom hälso- och sjukvården. Enkäten består av 14 dimensioner inom patientsäkerhetskultur där varje dimension består av en eller flera frågor. I studien inkluderades 1811 ambulanspersonal, varav 410 svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 22,6 %. Vår studie visar i stort sätt på liknande resultat som tidigare undersökningar inom patientsäkerhetskultur. Resultatet visade generellt låga resultatvärden i alla dimensioner utom samarbete inom den egna vårdenheten. Sämst fungerande var: benägenhet att rapportera händelser, högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete och information och stöd till patient/närstående vid vårdskada. Dimensionen som var välfungerande var samarbete inom vårdenheten. För att undersöka skillnader i medelvärde och varians mellan det totala medelvärdet på enkäten och demografiska bakgrundsvariabler, utfördes T-test och envägs ANOVA. Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan bakgrundsvariabler och det totalt medelvärde på enkätresultat.

Studiens syfte var att utröna vilka effekter ett företag får av att implementera utvalda Lean strategier och förbättringsverktyg genom att kartlägga och analysera ett produktionsföretags nuläge. Detta företag som kollaborerar med i denna studie har infört och tillämpat Lean filosofin i sin verksamhet. Studien grundade sig i en undersökning av ett medelstort produktionsföretag med hjälp av en kvalitativ undersökning. Läsaren har fått möjligheten att ta del av en intervju med företaget och som även kompletterats med en fallstudie. De intervjufrågor som ställdes till produktionsföretaget baserades på syftet och de olika frågeställningarna uppsatsen har. Resultatet av studien visade att företagets lönsamhet ökade, ledtiden minskade och att hela flödet inom organisationen effektiviserades. Det skapades en ny struktur inom företaget där ständiga förbättringar skedde och nya tankesätt utvecklades. Den nya strukturen ökade även arbetstagarnas trivsamhet och arbetsmiljö. De anställda upplevde sig själva mer motiverade och engagerade och att deras arbetsinsatser gjorde skillnad. Lean-filosofins strategier och förbättringsverktyg har blivit allt vanligare. Därför är det viktigt att upplysa om vilka effekter Lean kan få för ett produktionsföretag. Filosofin riktar sig inte till ett specifikt företag utan kan anammas av alla produktionsföretag som strävar efter verksamhetsutveckling. / The purpose of the study was to find out what effects a company gets from implementing selected Lean strategies and improvement tools by mapping and analyzing a production company's current situation. This company that collaborates with this study has introduced and applied the Lean philosophy in its operations. The study was based on a survey of a medium-sized production company using a qualitative survey. The reader has had the opportunity to take part in an interview with the company, which has also been supplemented with a case study. The interview questions that were asked of the production company were based on the purpose and the different questions the essay has. The results of the study showed that the company's profitability increased, the lead time decreased and that the entire flow within the organization was made more efficient. A new structure was created within the company where continuous improvements took place and new ways of thinking were developed. The new structure also increased employee well-being and the working environment. The employees felt themselves to be more motivated and engaged and that their work efforts made a difference. Lean philosophy's strategies and improvement tools have become increasingly common. Therefore, it is important to inform about the effects Lean can have for a production company. The philosophy is not aimed at a specific company but can be adopted by all production companies that strive for business development.