Bakgrund En friare handel har medfört ökade möjligheter till en större marknad för företag, vilket är viktigt för svenska företag som har en relativt liten hemmamarknad. Trenden under de senaste åren har varit att outsourca delar av företags verksamhet. Det är naturligt att företagen ser till lågkostnadsländer i denna process. Tack vare detta har Polen blivit allt mer intressant för svenska företag, både som en ny marknad att etablera sig på och som ett alternativ i sökandet efter lägre kostnader. Problem Om kostnadseffektivisering är företagens huvudsakliga motiv till etablering i Polen väcks frågan om Polen verkligen är billigare än Sverige. Vilka andra motiv kan företagen ha och finns det något alternativ till utlandsetablering? Syfte Att studera företags förväntningar på sina etableringar i Polen och huruvida dessa förväntningar uppfyllts eller inte. Uppsatsens syfte är även att se hur det kan tänkas bli för de svenska företag som planerar att etablera sig i Polen inom en snar framtid. Metod Undersökningens tyngdpunkt ligger på en enkätundersökning bland svenska företag med verksamhet i Polen. Som ett kvalitativt komplement har djupgående intervjuer gjorts med ett mindre antal företag. Teori Det finns olika tillvägagångssätt för att göra investeringar. I uppsatsen presenteras de tre olika sätten; Greenfield, förvärv och Brownfield. Även David Ricardos teori om komparativa fördelar används för att visa vilka produktionsfaktorer som är Polens komparativa fördelar. I detta avsnitt beskrivs dessutom fenomenet offshoring. Resultat Företag från flera olika branscher deltog i enkätundersökningen och det framkom att motivet till att etablera sig i Polen främst var att få tillgång till en större marknad. Låga kostnader hade en underordnad roll men hade ändå en stor betydelse, främst för de företag som valde att starta tillverkning i landet. Slutsats Två huvudgrupper kunde urskiljas bland de företag som deltog i undersökningen. Den första består av företag som etablerat sig i Polen av marknadsskäl. Dessa företag lockades av Polens marknadspotential i och med landets stora befolkning och dess växande köpkraft. I den andra gruppen finns företag som dessutom såg stora möjligheter i Polens låga produktionskostnader. / Background A free trade between countries has opened new possibilities for companies to expand their territories and compete on a global market. This has been a big change for companies with small domestic markets like Swedish companies. During later years, a trend among companies has been to outsource parts of their businesses and to seek cheaper production costs. As a result of this, Poland has become more interesting to Swedish companies, both as a new market and as a country with low production costs. Purpose To study the expectations of companies establishments in Poland and whether these have been fulfilled or not. The purpose of this thesis is also to find out how it may turn out for those Swedish companies who are considering an establishment of their business in Poland in the future. Method The main focus in the thesis lies on a survey among Swedish companies operating in Poland. As a complementary addition and to get more deep-going information, interviews have been made with a few companies. Theory There are three different ways to enter a new market. These three ways – Greenfield, acquisition and Brownfield - are presented in this chapter. David Ricardo’s theory is also used to explain Poland’s comparative advantages in some production factors. Another subject that will be explained in this part is the phenomenon offhoring. Results Companies from several different lines of businesses have participated in the survey. The results show that the incentive for setting up business in Poland is to get access to a larger market. Low production costs turned out to be of secondary importance, but they still were of relatively big significance for those companies who chose to set up production facilities in Poland. Conclusions We came to the conclusion that there are two main groups of companies. The first group consists of companies who established business in Poland because of the market potential that comes from a big population with growing purchasing power. In the second group, companies were tempted by the low production costs and not only by the big market.

The main purpose of this study is to identify and compare classical pianists´ understanding of sight-reading. Six pianists were interviewed, four professionals and two students. All of them concidered good sight-reading ability to be an advantage, especially when rehearsing, but most important is to be a good musician performing music thoroughly gone through.

Avskaffandet av revisionsplikten har lett till att små svenska aktiebolag inte längre måste anlita en revisor. Företagsägarna står nu inför ett val där de behöver fundera över de eventuella fördelar som en revisor medför till företaget. Tidigare litteratur har behandlat vilken nytta större företag får ut av revision, men väldigt få studier har undersökt mindre aktiebolag. Studiens syfte har därför varit tvådelad där den första delen är att beskriva och analysera revisionens eventuella nytta hos små aktiebolag. För att närmare förstå vad som gör att dessa företag väljer en revision har studiens andra delsyfte varit att förklara vilka faktorer som avgör valet med en finansiell revidering. Denna studie är byggd på agent-, intressent- och legitimitetsteori, där varje teori ger ett antagande om fördelarna med revision och som därmed bildar ett teoretiskt ramverk. För att uppfylla syftet har en kvalitativ ansats valts med en semistrukturerad intervjuform där fem fallföretag har präglat empirin. Studiens teoretiska referensram utgör en analysmodell med olika antaganden på nyttan med revision. Utifrån denna modell har sedan den insamlade empirin analyserats där vi kunde få fram olika nyttofaktorer som fallföretagen upplevde. Exempel på nyttofaktorerna som fallföretagen upplevde med revision är kunskap, effektivitet, lärande och trygghet. Slutsatsen är att den största upplevda nyttan återfinns i hur små företagsägare försöker vinstmaximera sitt eget arbete genom att anlita en revisor, vilket går att härleda från ett agent och principalteori perspektiv.

Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att jämföra öppna och stängda e-handelsplattformar för att bättre förstå när respektive plattform är lämplig att använda. För att jämföra plattformarna har fördelar och nackdelar identifierats för de två plattformstyperna. Totalt har fem stycken kvalitativa intervjuer genomförts hos olika svenska företag med koppling till e-handel. Intervjuerna genomfördes med utgångspunkt från en intervjuguide med en låg grad av standardisering och strukturering. En kvalitativ databehandling har gjorts för att analysera resultatet. Uppsatsen resulterade i ett antal fördelar och nackdelar med öppna och stängda plattformar. Öppna plattformar tillhandahåller öppna API:er som möjliggör integration av externa system och snabbt införande av ny funktionalitet. Stängda plattformar erbjuder istället färre och enklare val vilket ger en lättare anskaffningsprocess.

2010 års slopande av revisionsplikt för små bolag har resulterat i en debatt som berör en höjning av Sveriges förhållandevis låga gränsvärden. Syftet med studien är att förklara vilka eventuella fördelar som småbolagsägare erfarit med revision, samt hur de idag skulle ställa sig om de omfattades av frivillig revision. Studiens primärdata består av intervjuer med en redovisningskonsult, samt sju småbolagsägare i Uppsalaregionen som anlitat en revisor till följd av att företagen överskridit gränsvärdena. En majoritet av småbolagsägarna uppmärksammar att revisorn kan tillföra företaget fördelar i form av en ökad kvalitet och trygghet samt en stärkt relation till intressenter. De skulle dock frångå revision då de inte hittills själva upplevt några konkreta fördelar, motiverat av en god relation till sina redovisningskonsulter. Det sistnämna indikerar således att den sammantagna nytta som bolagsägare upplever med revisorn påverkas av en ytterligare faktor än vad som anges av de revisonsteorier som studien tar avstamp i.

Syftet med studien var dels att undersöka 4–6-lärares användning av läromedel och barnlitteratur i engelskundervisningen, dels att ta reda på om lärarna såg några fördelar med att använda barnlitteratur i engelskundervisningen. Dessutom genomfördes denna studie för att undersöka om det finns någon koppling mellan användandet av barnlitteratur och lärares utbildning, läsvanor och språkvanor. Data samlades in genom en enkätundersökning som besvarades av 4–6-lärare från flera kommuner i Sverige. Resultatet visade att majoriteten av informanterna använder barnlitteratur i någon utsträckning i engelskundervisningen och ser flera fördelar med det, såsom variation i undervisningen samt ökad motivation hos eleverna. Barnlitteratur i klassrummet används mest genom högläsning och självständig läsning. Dessa arbetssätt bidrar, enligt informanterna, till ökad läsförståelse och större ordförråd. För det mesta används barnlitteratur inte enbart utan som komplement till läromedel. Det går även att se kopplingar mellan lärares läs- och språkvanor och användningen av barnlitteratur. Undersökningen är av betydelse främst för blivande grundskollärare i engelska men kan även intressera verksamma grundskollärare som vill prova att använda barnlitteratur i undervisningen.

Allt fler människor och företag börjar använda sig av molntjänster inom sitt dagliga liv och verksamhet. Inom sjukvården är användningen av molntjänster fortfarande ett outforskat område men fler och fler börjar inse nyttan och fördelarna med användningen. Ett problem som måste övervinnas är säkerhetsaspekten, för att övertyga användarna om att fördelarna överväger nackdelarna. Genom en enkätundersökning undersöktes allmänhetens syn och förtroende för molntjänster och molntjänster inom sjukvården. Resultatet visade att förtroendet för molntjänster generellt är högt bland enkätens respondenter men att de inte såg lika positivt på molntjänster inom sjukvård. Respondenterna uttryckte tydligt att de i dagsläget tyckte att det var för osäkert med molntjänster inom sjukvård för att vilja använda det.

Distansarbete är en arbetsform som har kommit att användas av företag där distansarbete lämpar sig. Distansarbete används för att bland annat kunna ge möjligheten till ett flexiblare arbete för anställda på företag. Givetvis för detta med sig risker då företagen blir mer öppna för omvärlden. I rapporten tar jag upp kriterier som bör uppmärksammas rörande säkerhet när företagen använder sig av distansarbete. En förklaring av begreppet sker och olika typer av distansarbete tas upp för att ge en bredare vy av vad distansarbete innebär. En jämförelse sker mellan varuproducerande företag och IT-företag för att se om det förekommer skillnader i säkerhetstänkandet vid distansarbete.

Web Services är en av de mest populära utvecklingstrenderna som finns idag. Inom litteraturen tas en mycket positiv bild fram av Web Services som är en relativt ny teknik och är därmed inte helt färdigutvecklad. Enligt Deitel et al. (2003) kan det därför vara svårt för företag att utnyttja tekniken för att kunna uppnå alla fördelar som teoretiskt sägs finnas med interna och externa Web Services. Syftet med undersökningen är att undersöka i vilken omfattning som Web Services finns idag på svenska företag när det gäller interna och externa Web Services, och hur företagen anser att tekniken fungerar med avseende på fördelar, jämfört med vad som sägs inom litteraturen. För att besvara problemställningen har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet visade att svenska företag har mestadels interna Web Services men att omfattningen även innefattar externa Web Services, vilka för tillfället växer. Svenska företag upplever att Web Services kan tillföra främst tekniska fördelar, men är osäkra på om de gynnas av de ekonomiska fördelarna.

Molntjänster har utvecklats och vuxit i snabb takt under de senaste åren och sprider sig till allt fler användningsområden, varav ett av dem är redovisningen. Vilka faktorer som påverkar adoptionsbeslutet av molnbaserade redovisningstjänster hos mikroföretag vet vi inte mycket om. Tidigare studier har undersökt företag med fler än 10 anställda. Med managementmodeteorin, en teori som inte använts tidigare avseende adoption av molnbaserade redovisningstjänster, har författaren för denna studie använt en kvalitativ forskningsmetod för att undersöka vilka huvudsakliga faktorer som påverkar IT-beslutsfattare för mikroföretag att adoptera molnbaserade redovisningstjänster. Syftet består av två delmoment. Det första är att identifiera och förklara vilka för- och nackdelar IT-beslutsfattare för mikroföretag upplever i samband med deras adoptionsbeslut av molnbaserade redovisningstjänster. Det andra är att identifiera och förklara vilka socio-psykologiska och tekno-ekonomiska krafter som påverkar adoptionsbeslutet av molnbaserade redovisningstjänster hos IT-beslutsfattare för mikroföretag. De medverkande respondenterna har varit respektive företags IT-beslutsfattare vilket har givit denna undersökning förutsättningarna att på bästa sätt fånga upp vilka faktorer som påverkat adoptionsbeslutet av molnbaserade redovisningstjänster. Resultaten i denna undersökning var inte helt överensstämmande med tidigare litteratur. Till exempel har informationssäkerhetsaspekten haft ringa betydelse för mikroföretagens adoptionsbeslut av molnbaserade redovisningstjänster. Vissa faktorer, som förekommit i tidigare studier, har inte haft samma inverkan på beslutet och det verkar som att IT-beslutsfattare för mikroföretag påverkas mer av omgivningen samt interna relationer. / Cloud computing has developed and grown in a fast pace over the last few years and is spreading to more areas of use, one of which is accounting. We have limited knowledge about the factors that affect IT-executives of micro companies’ decision to adopt cloud accounting. Previous studies have examined companies with more than 10 employees. With the management fashion theory, a theory previously not used in the context of cloud accounting adoption, combined with a qualitative research method, this study examines factors that influence ITexecutives of micro companies’ decision to adopt cloud accounting. The purpose of this study is divided into two parts. The first is to identify and explain what factors, positive as well as negative, influence IT-executives of micro companies when they face their decision to adopt cloud accounting. The other part of the purpose is to identify and explain what sociopsychological- and techno-economical forces that influence IT-executives of micro companies to adopt cloud accounting. The participants in this study has been the IT-executives of micro companies which has provided the research with the best conditions to identify and explain what factors influence the micro companies’ decision to adopt cloud accounting. The results of this study were not consistent with existing literature. An interesting discovery was that the ITexecutives experienced the aspect of information security differently than what other studies concluded.  Some factors, found in previous studies, had a different impact on the decision to adopt cloud computing in micro companies, and it appears that micro companies are more influenced by their environment and internal relations