No description available.

Arbetet med elevers läsförståelse är en viktig komponent i undervisningen. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med boksamtal i samband med skönlitteratur för att utveckla elevers läsförståelse. Undersökningen visade hur lärare använde boksamtal som undervisningsmetod och vilken forskningsanknytning lärarna hade i sin undervisning med boksamtal och läsförståelse. De frågeställningar som besvarades var följande: Hur arbetar lärare med boksamtal i samband med läsning av skönlitteratur för att utveckla elevers läsförståelse? I vilken utsträckning bygger lärarnas undervisning och förhållningssätt på en vetenskaplig grund? Undersökningen utfördes i enkätform med syfte att vara kvalitativ med viss kvantitativ inriktning i form av en figur som tydliggjorde lärarnas ställningstagande. Frågorna i enkäten var utformade som essäfrågor, vilket gav lärarna möjlighet att motivera och utveckla sina svar. Lärarna diskuterade ett antal teoretiker och metoder som de grundade sin undervisning på. Deras svar diskuterades med stöd i aktuell forskning där Michael Tengberg, Mary Ingemansson och Annette Ewalds avhandlingar hade stor betydelse. Teoretiker som användes för att tolka lärarnas enkätsvar var bland annat Judith Langer och Aiden Chambers. I lärarnas utsagor syntes viss vetenskaplig grund när de använde boksamtal och visade medvetenhet på faktorer som kan avgöra elevers möjligheter till läsförståelseutveckling. Lärarna visade såväl likheter som olikheter i arbetet med boksamtal, vilket skapade en bredd i undersökningen. Utöver detta diskuterades eventuella konsekvenser för lärarnas metodval som visar brist på systematik i lärarnas arbete med boksamtal.

BAKGRUND:Skolverket visar att barns läsförståelse under senare år har minskat. I litteraturen har vi lästom hur pedagoger kan använda sig av olika stödstrukturer för att hjälpa barnen till bättreförståelse. Hur barn uppfattar eller erfar sin omvärld är beroende av vilka erfarenheter de harsedan tidigare. Tillsammans med barnen kan samtal kring bilderböcker vara ett sätt att få tadel av deras föreställningsvärldar.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur barn relaterar sina erfarenheter av fenomenen rädsla ochensamhet ur innehållet i en bok.METOD:För att samla in det empiriska materialet användes kvalitativa barnintervjuer. Vi genomfördeåtta intervjuer på barn i förskoleklass i två kommuner. Vår teoretiska utgångspunkt finns iutvecklingspedagogiken där pedagogens roll i barns lärande lyfts fram.RESULTAT:Vi kom fram till i vår undersökning att barnen relaterade till de fenomen som vi villeundersöka och det visade sig även att barnen hade flera erfarenheter som de kunde koppla tilli boken. Bilderna är ett stöd för barnen när de ska sätta ord på sina erfarenheter. Barnen gerofta exempel på egna upplevelser när de ska redogöra för innehållet i boken.

Högläsning i skolan anses generellt som utfyllnad av tid och avslappning för barnen. Hemma får barnen för det mesta höra någon läsa högt under god-natt-sagan innan läggdags. Arbetets syfte är därför att undersöka hur hemmets och skolans högläsning påverkar barns läsförståelse. Arbetet tar dessutom upp samtalets betydelse under läsning och hur föreställningsvärldar påverkar barnens läsförståelse. Frågeställningarna i arbetet besvarar: Hur påverkas barns läsförståelse av högläsningen i hemmet och i skolan? Hur påverkar samtalet kring högläsning barns läsförståelse? Hur kan barns läsförståelse stärkas med hjälp av föreställningsvärldar? Resultatet visar att läsförståelsen ökar när barnen får samtala och skapa föreställningsvärldar om högläsningen.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har låtit vänta på sig, men de senaste åren har en hel del forskning gjorts kring läsning och läsförståelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som båda menar att skönlitteratur är viktig för elevers utveckling på så sätt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssätt och andra svåra frågor.SyfteSyftet med studien är att se hur lärare tänker kring arbetet med elevers utveckling såväl kunskapsmässigt som på det personliga planet med hjälp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrån Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod användes intervju med öppna frågor. Studien är småskalig och innefattar fyra lärare från fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lärare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvägagångssätt. I arbetet med litteraturen ingår förförståelse inför en ny text, textbearbetning på flera nivåer och efterarbete med de lästa texterna.I resultatet framgår även att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gäller såväl värdegrunden som demokrati och livsfrågor. / Program: Lärarutbildningen

No description available.

No description available.

Inledning Läsförståelse är något som är väldigt centralt i skolans värld. Det finns också mycket forskat kring det och det är något skolor arbetar med kontinuerligt. Läsförståelse i sig är ett ämne som forskats mycket kring och därför blir det i det här arbetet intressant att se vilka delar av läsförståelsen lärare samt en bibliotekarie beskriver mer kring och anser är viktiga för att utveckla en god läsförståelse. Detta ger en bild över vad som uppfattas mer centralt än något annat inom begreppet läsförståelse. Syfte Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning av vad som utvecklar en god läsförståelse hos barn i de tidigare åldrarna. Metod Undersökningen är en kvalitativ studie som har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen. Sammanlagt har fem personer intervjuats, fyra lärare och en bibliotekarie. Informanterna fick först svara på en större fråga om vad som var en bra lässituation för dem. Därefter följde mer specifika frågor kring läsförståelse. Resultat Ur intervjuerna framkom fem uppfattningar som var viktiga för att utveckla barns läsförståelse, dessa var; diskussion kring böcker, motivation, den dagliga läsrutinen, betydelsen av ordförråd och ordförståelse samt skapa stämning.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 arbetar med högläsning av skönlitterära texter respektive sakprosatexter i undervisningen. Det teoretiska ramverk som använts utgår ifrån Langers föreställningsvärldar och genrepedagogik. Det är en kvalitativ intervjustudie som utgår ifrån 6 olika lärares tankar och erfarenheter. Den data som samlades in analyserades med tematisk innehållsanalys som metod. I resultatet framkom det att lärarna uppgav att de använde sig av högläsning av sakprosatexter för att utveckla elevers förförståelse och förståelse för innehållet i texten. Högläsning av skönlitterära texter användes enligt de intervjuade lärarna för att få en lugn stund i klassrummet, för att öka förförståelse, förståelse för innehållet i texten och vokabulär hos eleverna. Genom att lärarna uppgav att de arbetade på olika sätt fick eleverna möjlighet att träda in i olika föreställningsvärldar. Det framkom en kontrast mellan hur lärarna resonerade gällande arbetet med de olika texttyperna, eftersom en del av lärarna ansåg att högläsning av sakprosatexter kunde kopplas till läroplanen, till skillnad från högläsning av de skönlitterära texterna. Arbetet med högläsning av skönlitterära texter skedde därför ibland som en isolerad aktivitet. En del av resultatet som utmärkte sig var vikten av samtal kopplat till högläsning, vilket gör att interaktionen under högläsning hade varit intressant att undersöka vidare. Det hade också varit intressant att undersöka högläsningens funktion i ett bredare omfång med hjälp av enkätundersökningar.

I gymnasieskolans läroplan framgår det att ett miljöperspektiv ska genomsyra all undervisning. Detta för att eleverna dels ska utveckla förmågan att kunna analysera människans samspel med sin omvärld och dels utveckla ett personligt förhållningssätt till de globala miljöfrågorna. Syftet med denna studie är därmed att ge ett kunskapsbidrag om hur gymnasieskolans svenskundervisning kan beakta miljöperspektivet genom dystopisk skönlitteratur. Särskild vikt har lagts vid att undersöka vilken förståelse som studiens deltagande elever uppvisar för förhållandet mellan människa och miljö, samt vilka attityder som de uttrycker, efter läsning av dystopisk skönlitteratur med klimattema. Studiens teoretiska ramverk har dels utgått ifrån Langers (2017) litterära föreställningsvärldar och dels ifrån det ekokritiska perspektivet. Data består av sju gymnasieelevers skriftliga inlämningar i vilka frågor om två dystopiska noveller besvaras samt muntliga svar från en fokusgruppsintervju som behandlar vilka kunskaper om klimatförändringar som novellerna kan tillföra. En tematisk analys har genomförts vilken gav upphov till resultatets kategorier; elevernas förståelse för klimatförändringarnas orsaker respektive konsekvenser samt attityderna hoppfullhet, engagemang, oro, förnekande och likgiltighet. I resultatet framgår det att dystopiska noveller med klimattema kan bidra till att elever utvecklar förmågan att kunna analysera människans samspel med sin omvärld. Detta eftersom de skönlitterära gestaltningarna visar nya perspektiv på klimatförändringarna. Däremot uppvisas utmaningar med att använda novellerna för att eleverna ska utveckla ett personligt förhållningssätt till de globala miljöfrågorna eftersom novellerna huvudsakligen väcker negativa känslor. / An environmental perspective must permeate all teaching according to the upper secondary school curriculum. The students must partly develop the ability to analyze the interaction of humans with their environment and partly develop a personal approach to global environmental issues. The aim of this study is therefore to contribute knowledge about how the school subject Swedish in upper secondary school can take the environmental perspective into account through dystopian fiction. Focus has been placed on analyzing the understanding that students show of the relationship between human and the environment, as well as which attitudes toward climate change they express, after reading dystopian fiction with a climate theme. The study's theoretical framework has partly been based on Langer's (2017) literary understanding and partly on the ecocritical perspective. The data consists of seven high school students' written submissions in which questions about two dystopian short stories have been answered. The students have also participated in a focus group interview which focuses on how the short stories can contribute with knowledge about climate change. A thematic analysis has been carried out which gave rise to the result's categories; the students' understanding of the causes and consequences of climate change, as well as the attitudes of hopefulness, engagement, concern, denial and indifference. The results show that dystopian short stories with a climate theme can contribute to students developing the ability to analyze human interaction with the environment. This is because the fictional stories show new perspectives on climate change. However, challenges are presented in using the short stories for students to develop a personal approach to the global environmental issues because the short stories mainly evoke negative feelings.