Detta är ett examensarbete som har syfte att undersöka lärares reflektioner gällande mötet mellan elever och äldre skönlitteratur samt hur eleverna kan stöttas i mötet. Arbetet utgår från tre frågeställningar: 1.) Hur reflekterar lärare om elevers möte med äldre skönlitteratur? 2.) Hur gör lärarna sina didaktiska val gällande äldre skönlitteratur för att stötta mötet mellan elev och text? 3.) Hur kan lärarnas tillvägagångssätt gällande litteraturdidaktik förstås? Metoden för att besvara dessa frågeställningar var att intervjua fyra olika verksamma gymnasielärare och sedan sammanställa deras reflektioner i olika teman. Den samlade empirin analyserades med hjälp av ett flertal teoretiska begrepp och resultatet diskuteras därefter i slutsatsen. Diskussionen redovisar att lärarnas planering samt överväganden av stöttning gällande litteraturdidaktik sker på rutinisering och att detta kan kopplas till något som jag kallar ämnesidentitet med inspiration från en av informanterna. Detta begrepp hjälper även förståelsen av lärarnas skilda tillvägagångsätt gällande litteraturdidaktik.

Syftet med denna uppsats är att undersöka det teoretiska ramverket för upplevelsebaserat lärande. I detta inräknas även elevaktiva arbetssätt med litteratur. Inom ramarna för aktionsforskning har en design för att arbeta med den upplevelsebaserade aktiviteten bordsrollspel konstruerats, utvärderats och utvecklats. Designen utvärderades efter demonstrationer i två klassrum i svensk grundskola. Resultatet visar att det elevaktiva arbetssättet bär på pedagogiska fördelar men att designen måste användas och undergå kontinuerlig utvärdering och utveckling av yrkesverksamma lärare och pedagoger. Denna uppsats är ett första steg inom arbete med bordsrollspel i undervisningen och kräver fortsatt forskning och mer didaktiskt stöd för att bordsrollspel som pedagogisk metod ska nå sin fulla potential.

Studiens syfte är att undersöka textrörlighetsbegreppet utifrån svensk forskning och att se vilka bakomliggande teorier begreppet grundar sig på. Dessutom ska studien se hur textrörlighetsbegreppet använts i tidigare svensk forskning och hur det har förändrats från dess introduktion. Arbetet utförs som en systematisk litteraturstudie, där relevant material för studien samlats in för att granskas. I arbetet har både svenska och internationella arbeten, såsom artiklar och avhandlingar, använts.      Resultatet visar att textrörlighetsbegreppet främst bygger på receptionsteorier, idéer om läsaren och textens möte med varandra och skapandet av föreställningsvärldar. Teoretiskt har begreppet även sin grund i dialogism och sociokulturellt perspektiv. Vidare visar resultatet att utvecklingen av textrörlighet framförallt inspirerats från Judith Langers begrepp envisionment-building (att bygga föreställningsvärldar). Internationell forskning har haft liknande tankar om rörlighet i text och byggandet av föreställningsvärldar sedan 1942. Textrörlighet nämndes redan 1996 i Sverige, men det var i början av 2000-talet, som begreppet mer officiellt introducerades i svensk kontext. Därefter har begreppet förändrats och tagit olika riktningar beroende på forskningens syfte. Slutsatsen av detta är att textrörlighet sedan det introducerades har förändrats på ett flertal sätt och utvecklats i olika riktningar. Även om grunden som begreppet hade från början hänger kvar, finns det nya sätt och möjligheter att använda sig av begreppet.

I denna studie vill vi bidra med kunskap om hur man kan använda barnboken som redskap i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att synliggöra förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med att levandegöra barnböcker i förskolemiljön. Fokus är på vilka metoder och arbetssätt förskollärarna använder sig av för att bjuda in barnen i barnbokens värld, samt hur de resonerar kring sitt didaktiska förhållningssätt och användandet av barnboken i verksamheten.Studien utgår ifrån en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer med 10 förskollärare från olika förskolor i Mellansverige. För att närma oss hur de levandegör barnboken, använder vi oss av litterära föreställningsvärldar och lekpedagogik.I resultatet framkommer att leken är central för både arbetssätt, genomförande och förhållningsätt. Den mest framträdande metoden är barnboken och att få uppleva den på många sätt. Barnboken är en utgångspunkt i hela arbetssättet. Dramatiseringen genom karaktärerna och miljöerna är andra centrala metoder för att levandegöra barnboken. Ytterligare en metod som framkommer är boksamtal, exempel där förskolläraren tillsammans med barnen diskuterar och pratar om boken under läsningen. I förskollärarnas resonemang är deras intresse, förhållningsätt och delaktighet i leken andra viktiga metoder. Arbetssättet som framkommer beskrivs lustfyllt och fångar både vuxna och barns intresse. I resultatet framkommer att när förskollärarna i studien tillsammans med barnen skapar en delad fantasivärld så kan barnens litterära erfarenheter utvecklas och litteraturen blir levande. De sociala gemenskaperna och arbetssättet främjar fantasi, utveckling och lärande. / This study aims to contribute to knowledge about children’s books as a tool for children’s learning. The purpose of this study is to highlight how preschool teachers describe how they use children’s books in their teaching to invite children into the world of the books and how they make books come alive and elaborate different topics. The study is based on semi-structured interviews with ten preschool teachers from different preschools in Sweden. We use literary fantasy worlds and play-pedagogy in the analysis.The result shows that play is central to both working methods and children’s learning with books. The social communities and the pre-school teachers’ way of working, foster children’s imagination, development and learning. The most prominent method is when children’s books become a starting point in the entire working method and the children can experience the books in multiple ways. The dramatization of book characters and elaborated environments are central methods of bringing the children's book to life. Book talks, where the preschool teacher together with the children discuss and talk about the book while reading it is another method. In the preschool teachers’ reasoning, their interest, attitude and participation in play are important. The working methods that they elaborates are described enthusiastically and captures an interest from both adults and children. The results show that when preschool teachers and children create a shared fantasy-world together, this gives the children literacy experiences and makes literature come to life in a memorable way.

I denna uppsats undersöks hur lärare i svenska som andraspråk på högstadiet formar litteraturundervisning som utvecklar elevernas läsförståelse och litterära förståelse. Uppsatsen fokuserar arbete med skönlitterära texter i svenska som andraspråksklassrummet. Detta med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande och Langers teori om litterära föreställningsvärldar. Metoden utgörs av åtta kvalitativa intervjuer med nio lärare i svenska som andraspråk. Intervjuerna transkriberas för att sedan analyseras utifrån en tematisk analysmetod. Studiens analys visar en variation i hur lärare i svenska som andraspråk balanserar relationen mellan kognitiv utmaning och stöttning för att utveckla elevernas läsförståelse vid arbete med skönlitteratur. Sju av studiens nio SVA-lärare verkar utforma litteraturundervisning som i någon mån skapar förutsättningar för att eleverna ska kunna utveckla läsförståelse i den närmaste utvecklingszonen. Vidare antyder studiens analys att lärare i svenska som andraspråk planerar och genomför litteraturundervisning som i någon mån kan tänkas utveckla elevernas litterära förståelse. Majoriteten av studiens SVA-lärare formar litteraturundervisning som leder till att eleverna får möjlighet att bygga föreställningsvärldar och röra sig mellan fas 1, fas 2, fas 3 och fas 4. I endast en lärarintervju framgår strävan efter fas 5. Litteraturundervisningen i SVA-klassrummet bidrar således till utveckling av såväl läsförståelse som litterär förståelse genom att inkludera en bredd av arbetssätt, tillvägagångssätt och förhållningssätt vid arbete med skönlitterära texter.

Vi har valt att undersöka hur skönlitteratur används i undervisningen då vi anser att skönlitteratur kan utveckla lärandet och användas i många olika aspekter i undervisningen. Vårt gemensamma intresse av skönlitteratur skapade tanken att se hur det används i klassrummet. Målet var att få en insikt i hur skönlitteraturen används i undervisningen och få lärarnas samt elevernas tankar kring ämnet och hur de överensstämmer. För att få informationen om detta gjordes kvalitativa intervjuer med åtta lärare, en skolbibliotekarie och hundra elever. Resultaten visar hur lärarna arbetar kring skönlitteratur och även deras syn på hur den skulle kunna användas. Även elevernas tankar kring skönlitteratur i både undervisning och hemmamiljö sammanställdes. Analysen av resultaten visar att skönlitteratur används i ämnet svenska och att det då är störst fokus på högläsning. Eleverna ser till största del positivt på skönlitteratur och vill ha mer av det i undervisningen. Lärarna menar att de skulle vilja använda skönlitteratur mycket mer men att det framförallt är tidsbrist som hindrar dem. / We chose to examine how fictional literature is used in education because we believe that fictional literature can aid learning and be used in many different aspects of education. We share a mutual interest in fictional literature and wanted to see how it is being used in the classrooms. The goal was to gain insight into how teachers, as well as students, are using fictional literature, their thoughts about the subject, and if the teacher´s and student´s views correspond. To gain this information we chose to conduct qualitative interviews with eight teachers, one librarian, and one hundred students. The results show how the teachers implement fictional literature in their education, as well as their view on how it could be used further. We also compiled information from the students in regard to both using fictional literature in the classroom as well as how they use it at home. The analysis show that fictional literature is used when learning Swedish and that the focus is on reading aloud. The students mostly view fictional literature positively and would like to see more of it in their learning. The teachers reported that they would like to use it more as well, but that lack of time prevents them from doing so.

Vår utforskning av fiktionens världar kan fördjupa vår förståelse för oss själva, varandra och vår omvärld. Syftet för denna litteraturstudie är att nå en förståelse för hur narrativa datorspel kan ge upphov till dessa identitetsutvecklande insikter och hur litteraturundervisningen kan stödja elevernas vägar till att nå fram till dem. För att illustrera textgenrens lärandepotential används det narrativa datorspelet The Last of Us (2013) som ett studieobjekt. Med basis i kognitiv litteraturteori kring termerna immersion och narrativ experientialitet kan man utifrån denna litteraturstudie uttyda att de narrativa datorspelens upphov till identitetsutvecklande insikter bygger på ett slags fiktivt experientiellt lärande. Det inledande steget i detta lärande är spelarens inlevelse i spelets berättelse, den så kallade narrativa immersionen. Då datorspelsnarrativet etablerar ett känslomässigt engagemang gentemot spelarkaraktären möjliggörs ett delat erfarande inom fiktionsvärlden. Detta interaktiva och förkroppsligade tillstånd stimulerar spelaren att projicera sina egna kunskaper och erfarenheter för att förstå sina intryck av sin inlevelse i fiktionsvärlden. I en kognitiv simulation tillåts spelare reflektera hur de skulle reagera om de vore i samma situation. De kulturellt medierade erfarenheter spelare således tar till sig har potentialen att expandera deras befintliga förståelsebakgrund. De litteraturdidaktiska överväganden som nödvändiggörs för att stödja detta lärande bygger på att främja elevernas inträde i fiktionsvärlden och uppmuntra dem att knyta an sina individuella bakgrunder till sitt fiktiva erfarande. / Our explorations of the possible worlds of fiction help increase our understanding of each other, the world around us, and ourselves. The purpose of this study is to examine how narrative computer games may provide identity-defining insights and which literary teaching methods are beneficial to facilitate students’ access to them. To illustrate the learning potential of the genre this study examines the narrative computer game The Last of Us (2013). On the basis of cognitive literary theories relating to the concepts of immersion and narrative experientiality this study finds that the identity developmental potential of narrative computer games relies on a sense of fictional experiential learning. The inaugurating move in this learning is the player’s immersion in the story of the game, the so-called narrative immersion. As the players therein become emotionally involved in the player-characters’ lives they are exposed to a sense of shared experience with said characters. As this shared embodied experience within the storyworld is accompanied by the medium-specific interactive nature of computer games, players are also stimulated to project their own prior knowledge and experiences as they form assessments based on their subjective impressions of the storyworld. In a cognitive simulation, this interaction between the players’ prior experiential background and the experiences of the protagonists provides an avenue for players to reflect on how they would react if they were faced with a similar situation. The culturally mediated experiences the players thus gather may influence, redefine and expand the players’ current world of knowledge. In order to pave the students’ way to acquire these identity-defining insights, this study finds that pedagogical practices that favour a climate where students are encouraged to immerse themselves in the storyworld and attribute their prior experiential backgrounds to their fictive experiences therein are key factors that help unlock the full learning potential of narrative computer games.

Syftet med undersökningen är dels att undersöka hur mycket tid 257 svensklärare i årskurs F-6 upplever att läsningen får i deras undervisning och dels att synliggöra huruvida eleverna får samtala med varandra om det lästa. Vidare är syftet också att dels undersöka hur mycket barn- och ungdomslitteratur läraren läser och dels ta del av lärarnas tankar om hur deras läsundervisning kan utvecklas utifrån verksamheten men också sig själva. För att besvara syftets frågeställningar användes en enkät av främst kvantitativ karaktär men med inslag av öppna frågor. Resultatet visar att de flesta lärare ser på läsning som en social aktivitet. Lärarna anser det viktigt med sin egen läsning av barn- och ungdomslitteratur och läser i den mån de hinner. Elevernas läsning av skönlitteratur, lärarens högläsning och samtal mellan elever om texter är vanligt förekommande i den planerade undervisningen, men inte i alla klassrum. Det visar sig även att många lärare önskar mer tid för att arbeta med att inspirera till läsning, ett större samarbete med verksamheten, men också att de önskar att förbättra yttre faktorer såsom klassrum, läshörnor och bibliotek.

I den här uppsatsen har vi gjort en empirisk studie där vi har undersökt hur ett urvallärare arbetar med litteratursamtal i sin undervisning för att utveckla elevernasläsförståelse i årskurs 4–6. Genom intervjuer och enkätsvar från sju lärare har vigranskat vilka metoder och teorier de utgår från vid litteratursamtal, samt hur debedömer eleverna under dessa samtal. Studien syftade även till att analysera huridentitetsskapandet kan gynnas av denna form av undervisning. Vid analysen har vianvänt oss utav Judith Langers (2017) bok, Litterära föreställningsvärldar, samtAidan Chambers (2011) verk, Böcker inom och omkring oss. Valet av dessa har sinutgångspunkt i det sociokulturella perspektivet som innebär att eleven utvecklas i ettsocialt sammanhang, vilket hela vår studie grundar sig i. Genom intervjuer med lärareframkom det att de inte använder sig i någon större utsträckning av teorier ellerforskning vid arbete med litteratursamtal. Dock gick det se att de använde delar avnämnda teorier utifrån analysen. Lärarna använder litteratursamtal till olika syften,och utvecklingen av läsförståelsen kan ibland komma i bakgrunden. Flertalet avlärarna använde litteratursamtal för att arbeta mer med språkliga områden somgrammatik och ordförståelse. De flesta av lärarna använder även litteratursamtal vidämnesövergripande arbeten. Utifrån studien i helhet gick det se vilken medvetenhetkring metoder i förhållande till litteratursamtalets syfte som krävs för att skapa enkvalitativt god undervisning

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur litteratursamtal påverkar elevers läsmotivation och läsförståelse. I denna studie analyseras resultatet utifrån de tre didaktiska frågorna: vad, hur och varför. Studiens data består av semistrukturerade intervjuer med fyra klasslärare och två speciallärare på två olika skolor. Den tidigare forskningen visar att samtal om olika typer av texter bidrar till läsmotivation och ökad läsförståelse hos eleverna. Den insamlade datan transkriberades och analyserades utifrån våra forskningsfrågor i kombination med de tre didaktiska frågorna. Både tidigare forskning och resultatet av intervjuerna visar en positiv inställning till litteratursamtal och dess betydelse för utvecklingen hos eleverna. Samtliga intervjuade lärare är eniga om att litteratursamtal ökar elevers läsförståelse och läsmotivation. Slutligen diskuteras resultatet i sin helhet följt av tre faktorer som framkom i resultatet och som är intressanta för vår studie: bibliotekariens roll i undervisningen, undervisning i åldersintegrerade grupper samt om yrkeserfarenhet har en betydelse för genomförandet av litteratursamtal.