Bakgrund: Småföretagares arbetsmiljö- och hälsoarbete visar på vissa svagheter. En stor del av Sveriges befolkning arbetar i mindre företag där arbetsmiljön i hög grad påverkas av företagarens personliga kunskaper, läggning och intresse inom området. Syfte: Syftet med undersökningen var att genomföra en kvantitativ enkätundersökning för att undersöka småföretagares attityder till arbetsmiljö, hälso- och rehabiliteringsarbete. Metod: Undersökningen baserades på en kvantitativ strategi och tvärsnittsdesign.  Med hjälp av slumpmässigt stratifierat urval har vi valt ut deltagare inom branscherna bygg och detaljhandel. Totalt 28 företagare deltog i enkätundersökningen. Ett följebrev med inbjudan att delta i vår studie samt upplysning om att vi vid senare tillfälle önskade kontakta dem via telefon skickades till alla enskilda företagare i den utvalda undersökningsgruppen. Därefter kontaktades alla som inte avböjt att delta i studien. Resultat: Med en god svarsprocent på 78 % kunde vi se att småföretagaren visar en överlag positiv och välvillig inställning till arbetsmiljö, hälsa och rehabiliteringsarbete samtidigt som denne upplever begränsningar inom området. Brister uppkommer framförallt i fråga om tid, ekonomi och kunskap och det är därför viktigt att arbeta fram lösningar som skapar bättre förutsättningar för småföretagare att bedriva en fungerande arbetsmiljö, hälso- och rehabiliteringsverksamhet. Vi fann även könsskillnader i förekomst av arbetsanpassnings-och rehabiliteringsverksamhet på företagen samt skillnader i attityd till företagets behov av hälsoförebyggande arbete.

Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen. Organisationen kan medverka till att medarbetaren utvecklar livsstilskompetens genom att genomföra olika hälsosatsningar. Chefens engagemang och föregående exempel - liksom ledningens initiativ och delaktighet - är avgörande för hur hälsosatsningen lyckas. I diskussionen togs upp att hälsosatsningar kan uppfattas, och emottas, olika av olika individer inom organisationen. Etiska och moraliska överväganden bör göras då processen medför att olika berörda individer kan känna sig utpekade. Vidare behandlades att anställda kna uppfatta att hälsosatsningen görs i vinstbringande syfte och därför känna sig manipulerade. Arbetsgivarens rätt att lägga sig i individens hälsa ifrågasattes.

<p>Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen. Organisationen kan medverka till att medarbetaren utvecklar livsstilskompetens genom att genomföra olika hälsosatsningar. Chefens engagemang och föregående exempel - liksom ledningens initiativ och delaktighet - är avgörande för hur hälsosatsningen lyckas. I diskussionen togs upp att hälsosatsningar kan uppfattas, och emottas, olika av olika individer inom organisationen. Etiska och moraliska överväganden bör göras då processen medför att olika berörda individer kan känna sig utpekade. Vidare behandlades att anställda kna uppfatta att hälsosatsningen görs i vinstbringande syfte och därför känna sig manipulerade. Arbetsgivarens rätt att lägga sig i individens hälsa ifrågasattes.</p>

Syfte Studiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del. Metod Genom kontakt med Liv&amp;Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&amp;Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Resultat En vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga. arbetsbelastning. Diffusa negativa känslor uttalades i samband med skälen och ibland även en osäkerhetskänsla inför företagets roll i sammanhanget. Uttryck gavs för en medvetenhet kring den egna kroppsstatusen, både positiv och negativ. Ett Hälsoplantest ansågs därmed innebära en onödig bekräftelse. Då den egna kroppsstatusen beskrevs som mindre positiv sammankopplades testet med ett negativt tillrättavisade budskap. Åsikten att man klarade sig själv, utan hälsotester, framfördes och kunde även den kopplas till medvetenheten kring den egna kroppsstatusen. Inställningen till Hälsoplantest och Preem:s beslut att genomföra dessa var positiv trots att man själv avstått från att deltaga. Inom samtliga kategorier saknades den motivationsskapande KASAM-komponenten meningsfullhet. Slutsats När bortfallsgruppen beskrev den egna kroppsstatusen i mindre positiva termerförknippades  hälsoplantestet med en negativ bekräftelse och ett negativt tillrättavisande budskap, vilka tolkades som styrande faktorer bakom skälet till att avstå. / Bilagorna saknas i pdfen.

I svensk litteratur om företagshälsovård (FHV) och inköp eller upphandling av FHV förekommer begreppet beställarkompetens. Det används som ett sätt att beskriva brister i hur inköp av företagshälsovårdande tjänster planeras och genomförs. Syftet med denna rapport har varit att utreda innebörden av begreppet beställarkompetens gällande inköp av arbetsmiljörelaterade tjänster såsom de tjänster som ryms inom svensk FHV. Detta har genomförts dels genom en explorativ litteraturstudie av svensk och delvis utländsk litteratur som rör FHV, upphandling, inköp av tjänster och svensk arbetsmiljölagstiftning, och dels genom intervjuer med två köpare av arbetsmiljörelaterade tjänster samt två sakkunniga i området. Den främsta slutsatsen som dragits är att användandet av begreppet beställarkompetens inte tillför något till företagshälsovårdsdebatten och att det därför bör undvikas. Detta då användandet i sig grundar sig i en skev syn på beställarkompetens som något som enbart ligger hos beställaren, medan det egentligen handlar om en samlad kompetens hos köparen och leverantören av dessa tjänster. Begreppet används för att beskriva både administrativ kompetens att genomföra upphandlingar av dessa tjänster på ett adekvat sätt, och för att beskriva kompetens att identifiera och matcha behov i organisationer mot rätt tjänst med rätt innehåll. För en god samlad kompetens kring inköp av dessa tjänster behöver båda parter, köpare och leverantör, se varandra som samarbetspartners med det gemensamma målet att nå ett gott systematiskt arbetsmiljöarbete. Att begreppet beställarkompetens används i dessa sammanhang är ett tecken på en bristfällig dialog parterna emellan. Kartläggningen av nyttjande och upphandling av svensk FHV är begränsad och forskningen i detsamma närmare obefintlig. För att kunna öka samarbetet mellan företag och FHV är det av största vikt att få dokumenterat att och hur FHV:s arbete är till nytta för företags produktion och ekonomi. Detta är en förutsättning för att FHV ska kunna marknadsföra sig själv och därmed också nå ut med tjänster som verkligen ger effekt för företagen. / QC 201101013

The purpose of the study was to find out how Swedbank Insurance view of health characterizes wellness work at the company. It was a qualitative study in which five persons involved in their health and wellness work were interviewed. Their business plan was based generally on the basis of the biomedical approach, but the results proved otherwise. The four categories that were set up after the results were; Health is to feel good physically as well as psychologically, health is the absence of illness, wellness is to do things together in a healthy environment and wellness is to challenge their co-workers with different kinds of challenges.

Förekomsten av ohälsa är mer vanligt i byggarbetabranschen än i andra branscher, p.g.a. arbetsolyckor och övriga förhållanden i arbetet. En av de viktiga resurserna till att förebygga skada och upprätthålla hälsa i arbetslivet, är företagshälsovård. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att beskriva byggarbetares upplevelser om deras arbetshälsa/arbetsmiljö och om vad företagshälsovårdens hälsokontroller har haft för betydelse för deras beteendeförändring.   Fem byggarbetare som genomgått en hälsokontroll via företagshälsovård och åstadkommit en potentiell beteendeförändring som förbättrat hälsan, intervjuades. Den tematiska analysen av intervjuerna resulterade i fyra huvudteman: ”möjliggörande faktorer till en god arbetshälsa i byggarbetarens yrke”, ”begränsade faktorer till god arbetshälsa i byggarbetarens yrke”, ”konkreta resultat av företagshälsovårdens hälsokontroller” och ”fördelarna med företagshälsovårdens hälsofrämjande arbete”. Studiens resultat visar att byggarbetare upplevde sin arbetshälsa/arbetsmiljö som både positivt och negativt. Det positiva med arbetet var den sociala kontakten med kollegor och arbetsgivare och det negativt var arbetsmiljön som bidragit till sämre hälsa p.g.a. av muskuloskeletala skador och stress. Hälsokontroller bidrog till beteendeförändring som kan förebygga sjukdomar bland byggarbetarna.   Hälsokontrollen upplevdes som meningsfull då ett gott bemötande möjliggjorde en beteendeförändring samtidigt som en ökad insikt av att förbättra sin egen hälsa skett, efter negativa provsvar. Vidare forskning behövs om hur byggarbetares arbetshälsa kan förbättras genom företagshälsovårdens insatser. / The incidence of illness among construction workers is higher than average in other industries, because of accidents and other conditions at work. One of the most important resources to prevent injury and maintain health in the workplace, is the occupational health care. The aim of this qualitative study was to describe the construction workers experiences of their occupational health and work environment and about whether occupational health check-ups have had any significance for their behavior change. Five male construction workers who had underwent a health check and after that performed a behavior change, was recruited via an occupational care center. Data was collected by face to face and telefon interviews, that were subsequently transcribed and analysed by thematic analyse. The tematic analyse resulted in four main themes: "enabling factors for good health of the construction workers professional”, ”restricted factors to the good health of the construction worker's occupation", "benefits of occupational health promotion" and "concrete results of occupational health check-ups".   The construction workers experienced their occupational health and work environment as both positive and negative. The positive about work was the social contact with colleagues and employers, the negative was that the work environment contributed to poor health due musculoskeletal of injury and stress. Health check-ups contributed to behavior change and pontential prevention of diseases among construction workers.   The health check-ups was considered as being meaningful and enabled a change in behavior after understanding that they must change their lifestyle to avoid disease. Further research is needed on how to improve construction workers occupational health through occupational health services.

<p>Sjukfrånvaro är ett komplext fenomen som påverkas av olika faktorer på olika nivåer, från individer till samhällen. Fortfarande saknas det dock studier av hur de olika aktörerna som deltar i en sjukskrivningsprocess upplever processen. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur fyra olika aktörer, Försäkringskassan, företagshälsovården, arbetsgivaren och den sjukskrivne upplever varandra och sjukskrivningsprocessen. Totalt deltog sex personer i halvstrukturerade intervjuer som sedan bearbetades enligt tematisk analys. Resultatet visar att de olika aktörerna har olika perspektiv och i vissa fall har svårt att förstå varandras roller i sjukskrivingsprocessen. Vidare framkommer det att många problem tycks bero på att det saknas en effektiv samordnande funktion av sjukskrivningsprocessen, vilket har negativa konsekvenser för hela processen och även påverkar samarbetet mellan de olika aktörerna. Slutsatsen blir att många problem skulle kunna lösas genom effektivare samordning i sjukskrivningsprocessen.</p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med vår studie var att undersöka arbetsmetoden hälsoombud/hälsoinspiratörer för att se hur den tillämpades på två olika avdelningar inom samma företag, samt att ta reda på om medarbetarna var medvetna om att det fanns ett hälsofrämjande arbete på deras arbetsplats och vad detta innebar.</p><p>Våra frågeställningar var:</p><p>-         Hur är arbetsmetoden hälsoombud och hälsoinspiratörer i det hälsofrämjande arbetet utformad på detta företag?</p><p>-         Når det hälsofrämjande arbetet ut till medarbetarna och i sådant fall hur?</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Vi undersökte två hälso- och arbetsmiljökommittéer, vilka vi kom i kontakt med genom företagshälsovården som samarbetar med företaget. Personliga intervjuer gjordes med två hälsoombud från dessa kommittéer och därtill fem hälsoinspiratörer. Vi skickade även enkäter till medarbetarna för att få svar på om det hälsofrämjande arbetet når ut.</p><p> </p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Trots att företaget hade strukturer för hälsoarbetet som gällde för hela företaget visade våra resultat att avdelningarna skiljde sig åt. Faktorer som visade sig viktiga för ett framgångsrikt hälsoarbete var bl.a. utbildning, stöd från företagshälsovård och närmaste chef, tydliga riktlinjer i organisationen för hur arbetet skulle bedrivas, samt kommunikation i alla riktningar. Av resultaten från enkäterna kunde vi konstatera att en stor del av medarbetarna hade dålig eller ingen kännedom om företagets hälsoarbete och därmed hälsoinspiratörernas arbete på den egna avdelningen. Resultaten skiljde sig dock åt mellan avdelningarna, då medarbetarna på den ena avdelningen hade större insyn i hälsoarbetet.</p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Arbetsmetoden med hälsoombud och hälsoinspiratörer är ett bra sätt att arbeta hälsofrämjande på en arbetsplats, då man effektivt når alla medarbetare. En förutsättning för detta är dock att arbetet är bra strukturerat och att det finns ansvariga personer på arbetsplatsen som är insatta och engagerade. En annan viktig faktor är att det finns en väl fungerande kommunikation inom organisationen.  </p>

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie var att undersöka arbetsmetoden hälsoombud/hälsoinspiratörer för att se hur den tillämpades på två olika avdelningar inom samma företag, samt att ta reda på om medarbetarna var medvetna om att det fanns ett hälsofrämjande arbete på deras arbetsplats och vad detta innebar. Våra frågeställningar var: -         Hur är arbetsmetoden hälsoombud och hälsoinspiratörer i det hälsofrämjande arbetet utformad på detta företag? -         Når det hälsofrämjande arbetet ut till medarbetarna och i sådant fall hur?   Metod Vi undersökte två hälso- och arbetsmiljökommittéer, vilka vi kom i kontakt med genom företagshälsovården som samarbetar med företaget. Personliga intervjuer gjordes med två hälsoombud från dessa kommittéer och därtill fem hälsoinspiratörer. Vi skickade även enkäter till medarbetarna för att få svar på om det hälsofrämjande arbetet når ut.   Resultat Trots att företaget hade strukturer för hälsoarbetet som gällde för hela företaget visade våra resultat att avdelningarna skiljde sig åt. Faktorer som visade sig viktiga för ett framgångsrikt hälsoarbete var bl.a. utbildning, stöd från företagshälsovård och närmaste chef, tydliga riktlinjer i organisationen för hur arbetet skulle bedrivas, samt kommunikation i alla riktningar. Av resultaten från enkäterna kunde vi konstatera att en stor del av medarbetarna hade dålig eller ingen kännedom om företagets hälsoarbete och därmed hälsoinspiratörernas arbete på den egna avdelningen. Resultaten skiljde sig dock åt mellan avdelningarna, då medarbetarna på den ena avdelningen hade större insyn i hälsoarbetet.   Slutsats Arbetsmetoden med hälsoombud och hälsoinspiratörer är ett bra sätt att arbeta hälsofrämjande på en arbetsplats, då man effektivt når alla medarbetare. En förutsättning för detta är dock att arbetet är bra strukturerat och att det finns ansvariga personer på arbetsplatsen som är insatta och engagerade. En annan viktig faktor är att det finns en väl fungerande kommunikation inom organisationen.