Sjukfrånvaro är ett komplext fenomen som påverkas av olika faktorer på olika nivåer, från individer till samhällen. Fortfarande saknas det dock studier av hur de olika aktörerna som deltar i en sjukskrivningsprocess upplever processen. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur fyra olika aktörer, Försäkringskassan, företagshälsovården, arbetsgivaren och den sjukskrivne upplever varandra och sjukskrivningsprocessen. Totalt deltog sex personer i halvstrukturerade intervjuer som sedan bearbetades enligt tematisk analys. Resultatet visar att de olika aktörerna har olika perspektiv och i vissa fall har svårt att förstå varandras roller i sjukskrivingsprocessen. Vidare framkommer det att många problem tycks bero på att det saknas en effektiv samordnande funktion av sjukskrivningsprocessen, vilket har negativa konsekvenser för hela processen och även påverkar samarbetet mellan de olika aktörerna. Slutsatsen blir att många problem skulle kunna lösas genom effektivare samordning i sjukskrivningsprocessen.

Buller är ett stort arbetsmiljöproblem, som kan leda till ohälsa. Det är viktigt att personal som i sitt arbete löper risk för hörselskador använder hörselskydd. Studiens syfte var att beskriva och jämföra användning av hörselskydd bland personal som arbetar i bullrig arbetsmiljö inom verkstadsindustrin. Studien var en tvärsnittsstudie med en deskriptiv och komparativ design. Data samlades in med hjälp av en enkät. Det var 127 personer som besvarade enkäten. Stu-diedeltagarnas medelålder var 45 år. Majoriteten, 101 personer hade arbetat i bullrig arbets-miljö i mer än 10 år. Det framkom att 48 personer i studien upplevde att de hade hörselned-sättning. Majoriteten hade fått information om risk för hörselskador vid arbete i bullrig miljö. Det fanns en statistiskt signifikant skillnad när det gäller val av hörselskydd mellan avdel-ningar med olika bullernivåer. Studien visade ingen signifikant skillnad vid val av hörsel-skydd beroende på upplevt buller. Det vanligast förekommande hörselskyddet var kåpor. De som använde formgjutna proppar gav dessa det bästa betyget. Den mest vanligt förekomman-de anledningen till att inte hörselskydd användes av personalen var att de arbetade endast del av arbetstid i buller. Denna kunskap kan ligga till grund för företagssköterskans information avseende val/användande av hörselskydd. / Noise is a major problem in the working environment and may result in impaired health. It is important that personnel which are at risk of developing hearing damage use ear protective devices. This study aimed to and describe compare the usage of ear protec-tive devices among personnel working in a noisy environment within the industrial manufacturing. The study was a cross-sectional study with descriptive and comparative design. Data was collected in the form of a questionnaire, which 127 persons participat-ed in. The mean age of the participants was 45 years. The majority, 101 persons, had been working within a noisy working environment for more than 10 years. It appeared that 48 of the respondents experienced a hearing impairment. The majority of the partic-ipants had received information concerning the risk of developing hearing damage when working in a noisy environment. There was a statistically significant difference in the choice of ear protective device between departments with different noise levels . This study showed no significant difference in the choice of ear protective device due to ex-perienced noise. The ear protective device most common used was earmuffs. The re-spondents that used molded plugs rated these highest. The most frequent motive against using ear protective devices among the participants was the fact that they only spent part of the working day in a noisy environment. This knowledge may form a basis for the occupational health nurse’s information regarding choice/usage of ear protective devices.

Studiens syfte är att belysa enhetschefers upplevelser och värderingar av samarbetet med en företagshälsovård angående upprepad korttidsfrånvaro. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Tio enhetschefer i två kommuner intervjuades och resultatet bygger på deras subjektiva upplevelser. I studien framkom att enhetscheferna generellt anser att grundtanken i samarbetet är bra med en bra struktur. Enhetscheferna har sedan länge själva arbetat med den upprepade korttidsfrånvaron och det är även de som bedömer vilka medarbetare som hänvisas till företagshälsovården. Arbetet med korttidsfrånvaron uppges ta mycket tid och enhetscheferna får ofta prioritera detta arbete på bekostnad av andra arbetsuppgifter. Företagshälsovårdens roll uppges vara av rådgivande och vägledande karaktär samt att de ska fungera som ett stöd för cheferna i deras roller. Enhetscheferna uppger att det är svårt att se tydliga resultat, i fråga om minskad korttidsfrånvaro som en konsekvens av samarbetet. / The purpose of this study is to illustrate how unit managers perceive and value collaboration with an occupational health company in the case of repeated short-term absence. Qualitative method with semi-structured interviews was used. Ten unit managers from two municipalities were interviewed and the result is based on their experiences. The study found that the unit managers generally believe that the spirit of cooperation is good and that it has a good structure. The unit managers has been handling the repeated short-term absence on their own for a long time, and they are also the ones who  are assessing which employees are to be referred to occupational health services. This work is said to take a lot of time and the unit managers may, in their role often give priority to the determent of other tasks. The occupational health company’s role is said to be of an advisory and guiding nature and that they will last as a support to the unit managers in their roles. The unit managers find it hard to see any results, in terms of reduced short-term absenteeism, referred to the cooperation.

En stor del av dagens sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa och fysisk inaktivitet och har blivit ett folkhälsoproblem. Stress beror av relationen mellan individ och miljö, där individens självuppfattning och verklighetsupplevelse är av betydelse för upprätthållandet av välbefinnande. Stress uppkommer av flera olika orsaker, stressorer, vilka skiljer sig människor emellan. Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv inverkan både i att förebygga och behandla stress och företagssköterskan kan genom hälsorådgivning ha en betydande roll för yrkesverksammas fysiska aktivitetsutövande. Syftet med studien var att beskriva den fysiska aktivitetens betydelse för den upplevda stressnivån bland anställda inom ett kommunalt energi- och vattenbolag. Kvantitativ metodik med enkätundersökning användes, där 34 av 39 personer valde att medverka. Resultatet analyserades med beskrivande statistik och det visade sig finnas indikationer på att de äldre arbetstagarna var mest stressade. Yrkesverksamma som ägnade en stor del åt mycket ansträngande fysisk aktivitet upplevde mindre stress. Studien visade även att en majoritet av dem som bedömdes vara stressade var stillasittande. Fysisk aktivitet tycktes också medförda positiva upplevelser som en bättre självkänsla och en mer positiv syn på livet. Det finns behov av ytterligare studier för att säkrare slutsatser ska kunna dras. / Many of today’s sick leaves are caused by psychological illness and lack of physical activity has become a public health problem. Stress is depending on the relation between the person and the environment, where self-perception and experience of reality are important for maintaining well-being. Causes of stress, stressors, can be many and vary from individual to individual.  Physical activity has shown to have a positive effect in both preventing and treating perceived stress and the occupational nurse can, through health counselling, have an important role to play in changing exercising habits among workers. The purpose of the study was to describe the physical activity’s importance for the experienced stress level among the employees of a municipal energy and water company. Quantitative method with questionnaires was used, where 34 of 39 workers chose to participate. The result was analyzed with descriptive statistics and indicated that the older employees were the most stressed. Workers who devoted much time to intense exercising experienced less stress. The study also showed that the vast majority of workers who were stressed were sedentary. Physical activity seemed to give positive experiences like better self-esteem and a more positive way of looking at life. Further studies would be needed for more definitive conclusions.

Arbetsplatsen är en arena där det finns goda möjligheter att arbeta hälsofrämjande. Inom äldreomsorgen finns det både utmaningar och möjligheter när det gäller att förändra arbetssituationen och på så vis förbättra de anställdas hälsa. För att underlätta detta arbete kan arbetsplatsen ta hjälp av externa samarbetspartners, till exempel företagshälsovården. Syftet med studien var att ta reda på hur de anställda inom äldreomsorgen i en kommun i södra Sverige uppfattar att samarbetet kring hälsofrämjande insatser mellan deras arbetsplats och företagshälsovården fungerar. Datainsamlingsmetoden som användes i denna studie var enkäter utdelade till alla 345 fast anställda. Svarsfrekvensen blev 49 procent. Resultatet visade att personalen uppfattade samarbete mellan chefen och företagshälsovården som bra men att det var obefintligt mellan dem själva och företagshälsovården. De anställda anser att samarbetet kan utvecklas genom bättre kommunikation och information. Slutsatsen som dras i denna studie är att cheferna bör tydligöra företagshälsovårdens roll i det hälsofrämjande arbetet. Genom välfungerande kommunikation och bra informationsspridning kan samarbetet mellan cheferna, de anställda och företagshälsovården förbättras. / The workplace is an arena where there are good opportunities to work health promotive. In the elderly care, there are both challenges and opportunities when it comes to changing the work situation and thereby improve the employees’ health. To facilitate this work, the workplace can take the help of external partners, such as the occupational health service. The purpose of this study was to find out how the employees of the elderly care in a municipality in southern Sweden perceive the cooperation between their workplace and the occupational health service when it comes to working health promotive. The data collection method used in this study was questionnaires distributed to all 345 of the permanently employed. The response rate was 49 percent. The results showed that the employees perceived that the cooperation between managers and the occupational health service was good, but that it was non-existent between themselves and the occupational health service. The staff has the opinion that the cooperation can be developed through better communication and information. The conclusion of this study is that managers should clarify the occupational health service´s role in the health promotive work. Through effective communication and good methods of spreading information, the cooperation between managers, employees and the occupational health service can be improved.

Fysisk aktivitet på recept (FaR) har visat sig vara ett framgångsrikt verktyg för att minska det stillasittande beteendet och öka den fysiska aktiviteten på lång sikt. Förändringsprocesser är dock både tids -och motivationskrävande och det gäller för alla. Att förankra och implementera FaR i en organisation har därför visat sig vara lättare sagt än gjort. Syftet med studien är att undersöka vad en företagshälsovård i Västra Götaland anser om sitt uppdaterade FaR-koncept som arbetats fram och använts sedan början av år 2014. Studien undersöker även hur man ser på FaR-konceptets förändring över tid och vad som kan ha förbättrats eller försämrats med det nya upplägget. I studien har sex informanter från tre olika geografiska enheter, på samma företagshälsovård, intervjuats. Resultatet visade att det skett en ökning av receptutskrivningar sedan det nya konceptet infördes. Två centrala faktorer för att konceptet har lyckats är att alla varit positiva till och engagerade i att arbeta med FaR, samt att chefens inställning visat sig vara viktigt för att få konceptet i rullning. Andra faktorer som visade sig ha betydelse för informanterna var god kommunikation, samarbete, tydliga riktlinjer och roller med utsedda FaR-koordinatorer, vilka kan ta över rollen som utförare, samt att all legitimerad personal nu får ordinera och skriva ut recept. / Physical activity on Prescription (PaP) has proven to be a successful tool to reduce sedentary behavior and to increase physical activity in the long term. However, the process of change is both time-consuming and demands motivation, and as it applies to everyone. To establish and implement PaP in an organization has proven to be easier said than done. The purpose of the study is to examine what an occupational health care in Västra Götaland (Sweden) thinks about its updated PaP concept elaborated and used since the beginning of 2014. Six informants from three different geographical units, in the same occupational health care has been interviewed in this study. The results showed that there has been an increase in prescription discharges since the new concept was introduced. Two key elements in that the concept has succeeded are that all the staff members were positive and committed to work with PaP and that the manager supported it. Other factors that proved to be important for the informants were good communication, cooperation, clear guidance and clear roles, with designated PaP coordinators. Those could take over the role as performers. All qualified personnel also got the right to prescribe PaP.

Företagssköterskan kommer ofta i kontakt med människor i samband medhälsoundersökningar med ogynnsam livsstil för sitt mående. Ökad kunskap kring detta områdekan vägleda och stödja företagssköterskan och företagshälsovården att utveckla strategier för attstödja individen till hälsa.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa personers upplevelse avföretagshälsovårdens hälsoundersökning som haft betydelse för livsstilsförändring.Urvalskriterierna var en genomförd hälsoundersökning hos företagshälsovården utförd avföretagssköterska och gjorda livsstilsförändringar. Analysen resulterade i två teman med fyrakategorier och åtta underkategorier. De två teman som framkom var “Att bli bemött medintresse och omtanke” och “Att få veta sin ohälsa och få en start till förändring”.Studiens resultat visade att företagssköterskans bemötande och stöd hade avgörande betydelsesamt att få kännedom om sina värden. Personerna kunde reflektera över sin hälsa som gavinsikt och beslut till att starta livsstilsförändring. Detta blev tydligt efter att personerna sågeffekterna av sina livsstilsförändringar. Det upplevdes värdefullt att göra hälsoundersökning avsamtliga deltagare och uppföljande besök ansåg alla vara av stor vikt.Förutsättningar för företagssköterskan att vara i det goda mötet i sitt hälsofrämjande arbetebehöver eftersträvas. Longitudinella studier kring personers upplevelse av företagshälsovårdenshälsoundersöknings betydelse för hållbar livsstilsförändring behövs i framtiden. / The occupational health nurse often comes into contact with clients’ unhealthy lifestyles duringa health examination. An increased knowledge in this area can guide and support theoccupational health nurse and occupational health services to develop strategies to support theindividual's health and well-being in a more efficient way.The purpose of this qualitative study was to examine the person's experience of occupationalhealth services which had significance for lifestyle changes.The selection criteria consisted of completed health examination at an occupational healthcenter conducted by an occupational health nurse. Furthermore, the sample criteria alsoconsisted of changes made by the client after a health examination. The analysis resulted in twothemes with four categories and eight subcategories. The two themes that emerged was "To bemet with interest and concern," and "Getting to know one’s illness and get a starting point howto change."The results showed that the occupational health nurse’s treatment and support were crucial inorder for clients to reflect on their health and be aware of their test results, which in turnmotivated clients to make lifestyle changes. This became clear after clients experienced theeffects of their lifestyle changes. All respondents felt that it was valuable to do a healthexamination and follow-up visits were of great importance.The empirical finding suggests that additional opportunities for the occupational health nurse tobe in the good forum in the work with health promotion are needed.Furthermore, future longitudinal studies regarding clients’ experience of occupational healthexaminations are of importance to sustainable lifestyle changes.

The workplace is a setting where mental illness, especially burnouts are common in a perspective of public health. According to labor law legislation the employer is responsible of the health and working environment which also includes return to work and sickness for the employee. Due to difficulties caused by mental illness a need of methods is required for best possible results. The aim of the thesis is to investigate how key persons (municipal and HR managers) in municipal organizations perceive Workplace dialogue for return to work as a method in sickness and rehabilitation due to mental illness. A qualitative method has been used and through purposive sampling five individuals from a municipality in Dalarna were interviewed mainly by phone. All respondents were given a presentation to generate a perceive at the interview, the reason because previous experience about the method did not exist. To achieve the aim a qualitative content analysis with inductive approach are implemented as method. The result depicts that key persons in municipal organizations perceive Workplace dialogue for return to work as a positive method that gives ability to equalize balance of ascendancy, include both employer and employee and increase self-awareness of those affected. Some obstacles that emerged were the rehabilitation coordinator's skills of having the rehabilitation cases and fewer everyday conversations. Some conclusions from the result is that the method is perceived to befriend for both the employer and the employee. The perception of utility describes of the communication and dialogue between the employer and the employee

Idag finns det inom forskningen metoder för fysisk belastning som är validerade och reliabilitetstestade. Forskningsresurser har bland annat lagts ner för att verifiera vilka metoder som är validerade. Dock finns det idag lite forskning om företagshälsovården, vilket gör att det är osäkert vilka metoder som används för att mäta fysisk belastning. Därför är det intressant att undersöka vilka metoder som används idag och hur pass användarvänliga dessa är. I Sverige finns idag en klyfta mellan företagshälsovården och forskning, samtidigt finns inga nationella riktlinjer för vilka metoder som ska användas vilket medför att en uppsjö olika metoder används. Det är först nyligen som forskningsprojekt har startats upp med inriktning på företagshälsovård i Sverige. Därmed saknas det mycket forskning som inriktar sig på företagshälsovården. Syftet är att undersöka vilka riskbedömningsmetoder för fysisk belastning som används av svenska ergonomer samt vilka generella krav användarna ställer på metoderna. I vilken utsträckning känner svenska ergonomer till olika metoder som finns för riskbedömning av fysisk belastning? Varför används/används inte riskbedömningsmetoderna av svenska ergonomer? Vad önskar svenska ergonomer av framtida metoder? De observationsmetoder som ingick i studien valdes ut i samråd med en expertgrupp. Enkäter konstruerades och skickades ut via Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund till ergonomer i Sverige. De viktigaste slutsatserna blev: AFS 1998:01, KIM - skjuta, dra samt KIM - lyfta, hålla, bära är de tre mest använda metoderna bland ergonomerna i undersökningen Arbetsmiljöverket har högt inflytande över vilka metoder som används, då många går efter deras rekommendationer vid val av metod. Utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att sprida kunskap om metoder. Att kunskap saknas är den vanligaste orsaken till att metoder inte används. Respondenterna önskar mer vetenskaplig testning av metoder för att kunna arbeta evidensbaserat. Metoder med kundfokus efterfrågas av respondenterna, liksom datorbaserade metoder.

No description available.