Psykologer tillhör den yrkesgrupp inom vilken långtidssjukskrivningar till följd av stressrelaterade orsaker är vanligast. Samtidigt tycks det saknas kunskap kring psykologers arbetsmiljö. Arbetsmiljön inom företagshälsovården tycks dessutom vara ett outforskat område. Denna studie syftade till att undersöka hur psykologer verksamma inom företagshälsovården subjektivt upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö. I studien deltog sex psykologer verksamma inom företagshälsovården. Semistrukturerade telefonintervjuer användes för att insamla empiri och en induktiv tematisk analys genomfördes. Analysen resulterade i åtta övergripande teman och 29 underteman. Resultaten visade exempelvis att det finns tydliga ekonomiska mål som psykologerna måste rätta sig efter. Samtidigt som kraven i vissa fall upplevdes som höga, uttrycktes ett behov av mer resurser. Vidare visade sig samverkan sällan förekomma, möjligheter till kollegialt stöd ibland saknas och bristande chefsstöd i vissa fall föreligga. Den slutsats som kan dras är att det tycks finnas brister i både de organisatoriska och sociala förhållandena. / Psychologists belongs to the occupational group in which long-term sick leave due to stress-related causes is most common. At the same time, there seems to be a lack of knowledge about the psychologist’s work environment. Furthermore, the work environment in occupational health services appears to be an unexplored area. The aim of this study was to look into how psychologists active in the occupational health services experience their own psychosocial work environment. The study involved six psychologists active in the occupational health services. Semi-structured telephone interviews were used to collect data and an inductive thematic analysis was conducted. The analysis resulted in eight overall themes and 29 sub-themes. The results showed, for example, that there are clear economic goals that the psychologists have to comply with. At the same time as the demands in some cases were perceived as high, there was a need for more resources. Furthermore, cooperation was rarely taken place, opportunities for collegial support were sometimes absent and a lack of management support existed in some cases. The conclusion that can be made is that it appears to be shortcomings in both the organizational and social conditions.

No description available.

<p>Företag har idag mer och mer börjat inse vikten av att de anställda ska må bra, och företagshälsovården erbjuder ett stort utbud gällande detta område. Trots detta finns det flera företag som inte samarbetar med företagshälsovården. Syftet med studien var därför att belysa vad företag som inte samarbetar med företagshälsovården erbjuder sina anställda istället, utifrån företagsledarens egna beskrivningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta företagsledaren inom olika yrkesområden i Halmstad kommun. Studien var en innehållsanalys och resultatet presenterades i ett latent tema och två manifesta huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Det latenta temat blev: Företagens behovsanpassade hälsoinsatser, på och utanför arbetsplatsen. De två manifesta huvudkategorierna blev: Friskvårdsinsatser och Medicinska insatser. Resultatet visar att det var stor fokus på den fysiska hälsan och företagen försökte förebygga och/eller bota ohälsa med hjälp av utomstående samarbetspartners till exempel gym, massörer och läkare. Gällande hälsan på själva arbetsplatsen så försökte företagsledarna att tänka ergonomiskt, framför allt på säkerheten. Slutsatsen blev att företagen skulle kunna arbeta mer hälsofrämjande, istället för att bara fokusera på att förebygga och bota ohälsa. Intressant framtida forskning skulle kunna vara en liknande studie i större skala, där även de anställda fick utrymme att ge sina åsikter om sitt företags hälsoinsatser.</p>

<p>Många företag väljer att satsa på hälsofrämjande åtgärder och program på arbetsplatsen men dock utvärderas inte dessa insatser i så stor utsträckning som vore önskvärt. Utvärdering och uppföljning kan vara av stort värde för de involverade men även för andra som planerar att</p><p>genomföra hälsofrämjande arbete. Genom väl utförd utvärdering och uppföljning kan viktig information fås om bland annat vad som fungerat bra, vad som kan förbättras och vilka effekter, planerade som oplanerade, som uppnåtts. Den här studien beskriver om och hur fem olika företag arbetar vidare med hälsofrämjande arbete på företaget efter genomförda friskprofilbedömningar. Fem kontaktpersoner på fem olika företag intervjuades i syfte att ta reda på detta. Det som framkommit i studien är att återkopplingen till personalen skett på</p><p>olika vis vilket har resulterat i att resultatet tagits om hand på varierande sätt. Studien påvisar att åtgärderna efter friskprofilerna varierar kraftigt och att det på vissa företag inte förekommer några som helst åtgärder. Sammanfattningsvis anser vi att vissa av företagen haft en bristfällig planering och målsättning av det fortsatta hälsoarbetet, vilket resulterade i att få eller inga åtgärder sattes in. Vi tror att det som behövs är mer kunskap och information om</p><p>hur hälsofrämjande arbete på bästa sätt kan implementeras.</p>

No description available.

Företag har idag mer och mer börjat inse vikten av att de anställda ska må bra, och företagshälsovården erbjuder ett stort utbud gällande detta område. Trots detta finns det flera företag som inte samarbetar med företagshälsovården. Syftet med studien var därför att belysa vad företag som inte samarbetar med företagshälsovården erbjuder sina anställda istället, utifrån företagsledarens egna beskrivningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta företagsledaren inom olika yrkesområden i Halmstad kommun. Studien var en innehållsanalys och resultatet presenterades i ett latent tema och två manifesta huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Det latenta temat blev: Företagens behovsanpassade hälsoinsatser, på och utanför arbetsplatsen. De två manifesta huvudkategorierna blev: Friskvårdsinsatser och Medicinska insatser. Resultatet visar att det var stor fokus på den fysiska hälsan och företagen försökte förebygga och/eller bota ohälsa med hjälp av utomstående samarbetspartners till exempel gym, massörer och läkare. Gällande hälsan på själva arbetsplatsen så försökte företagsledarna att tänka ergonomiskt, framför allt på säkerheten. Slutsatsen blev att företagen skulle kunna arbeta mer hälsofrämjande, istället för att bara fokusera på att förebygga och bota ohälsa. Intressant framtida forskning skulle kunna vara en liknande studie i större skala, där även de anställda fick utrymme att ge sina åsikter om sitt företags hälsoinsatser.

Många företag väljer att satsa på hälsofrämjande åtgärder och program på arbetsplatsen men dock utvärderas inte dessa insatser i så stor utsträckning som vore önskvärt. Utvärdering och uppföljning kan vara av stort värde för de involverade men även för andra som planerar att genomföra hälsofrämjande arbete. Genom väl utförd utvärdering och uppföljning kan viktig information fås om bland annat vad som fungerat bra, vad som kan förbättras och vilka effekter, planerade som oplanerade, som uppnåtts. Den här studien beskriver om och hur fem olika företag arbetar vidare med hälsofrämjande arbete på företaget efter genomförda friskprofilbedömningar. Fem kontaktpersoner på fem olika företag intervjuades i syfte att ta reda på detta. Det som framkommit i studien är att återkopplingen till personalen skett på olika vis vilket har resulterat i att resultatet tagits om hand på varierande sätt. Studien påvisar att åtgärderna efter friskprofilerna varierar kraftigt och att det på vissa företag inte förekommer några som helst åtgärder. Sammanfattningsvis anser vi att vissa av företagen haft en bristfällig planering och målsättning av det fortsatta hälsoarbetet, vilket resulterade i att få eller inga åtgärder sattes in. Vi tror att det som behövs är mer kunskap och information om hur hälsofrämjande arbete på bästa sätt kan implementeras.

Halmstads kommun har sedan två år använt sig av den externa företagshälsovården Previa i beställningsarbetet gällande företagshälsovårdsinsatser och efterfrågar en undersökning av detta beställningsarbete. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv undersöka beställare och leverantörers beskrivningar av beställarkompetensen av företagshälsovård och att skapa förutsättningar för ett expansivt lärande. Metod: Undersökningen genomfördes genom kvalitativ forskning där en egen metoddesign inspirerad av Change Laboratory och fokusgruppsdiskussioner användes. Två diskussionsträffar genomfördes tillsammans med beställare och leverantörer av företagshälsovård där bland annat motsättningar och positiva aspekter av beställningsarbetet diskuterades. Teoretisk referensram: Beställningsarbetet belystes genom hela studien ur ett CHAT-perspektiv där yttre faktorer ansågs ha betydelse för kvaliteten på beställningsarbetet. Detta perspektiv användes även i analysen av studiens resultat. Resultat: Avtalet mellan Halmstads kommun och Previa möjliggör en bra företagshälsovård med tyngdpunkt på hälsofrämjande och förebyggande insatser. Undersökningen visade även på motsättningar inom verksamheten som främst handlade om att politiska beslut och ekonomi påverkar beställningsarbetet och att beställare och leverantörer uttrycker att det till stor del ligger utanför deras kontroll. Resultaten visar på att beställningsarbetet överlag fungerar bra och att samarbetet och kommunikationen beställare och leverantör emellan ses som en av de viktigaste och bäst fungerande aspekterna. Det är kring motsättningarna vi kan se en potential till ett expansivt lärande. / For two years the municipality of Halmstad cooperated with the external occupational health company Previa regarding occupational health strategies and implementations, and requests a survey considering this contract work. The aim: The aim of this study is to investigate the descriptions of the purchasers and providers regarding the competencies of the contract work of occupational health from an activity theoretical perspective. Furthermore, the aim is also to create conditions for expansive learning. Method: The design method was inspired by Change Laboratory and focus group discussions were used for assessment. Two discussion meetings were conducted within the study with purchasers and providers of occupational health. Among other things positive and negative factors about the contract work were discussed during the group discussions. Theoretical framework: Throughout the whole study the contract work was seen from a CHAT perspective and affected by external factors in the organization that affected the quality of the orders considering the contract work. This perspective was also used in the analysis of the results of the study. Resultat: The contract between the municipality of Halmstad and Previa enables a good occupational health with focus on health promotion and preventive actions. The study also showed contradictions within the business which primarily were related to political decisions and economical factors that influenced the contract work, but the purchasers and providers were of the opinion that these factors were outside their span of control. The results show that the cooperation and communication between the purchaser and provider is one of the most important and best functioning aspects among the contract work. The contradictions are where we can see a potential towards an expansive learning in a long term.

Alkohol är den vanligaste drogen i Sverige och konsumtionen ökade mellan åren 1993-2003 med cirka 30 %. Detta kan på en arbetsplats omräknas till nästan 10 liter ren alkohol per anställd och år. Så många som 10-20% av personalen på en arbetsplats kan ha en riskfylld alkoholkonsumtion vilket i förlängningen kan leda till missbruk eller ett alkoholberoende. Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkar att personer inte återfaller i sitt alkoholberoende eller missbruk. Utifrån frågeställningarna granskades innehåll i öppenvårdsbehandlingar som gav positiv effekt på återfallsrisken samt andra preventiva faktorer för återfall. Metoden som använts är en strukturerad integrativ litteraturstudie. Resultatet visar att återfallsfrekvensen vid de olika behandlingsformerna inte skiljde sig från varandra vid uppföljning efter 6-9 månader. Möjlighet till längre behandlingstid eller annan form av uppföljande stöd förbättrade chansen att bibehålla ett positivt resultat. Andra faktorer som var gynnsamma för ett positivt behandlingsresultat var bland annat ökad självtillit, stöd på arbetsplatsen samt egen motivation och målbild. Företagshälsovården har en unik möjlighet att på arbetsplatsen medverka i företagens arbete med alkoholfrågor och att bedriva långtidsuppföljning.  Att utforma och implementera program anpassat för arbetslivet är möjliga utvecklingsområden för företagssköterskor.

Företagshälsovården (FHV) agerar på en fri marknad i egenskap av oberoende expertresurs. Skillnader finns mellan vad kunderna efterfrågar och vad FHV önskar leverera. Det är därför intressant att studera om förväntningarna från kunden stämmer med den intentionen FHV har. Vidare är det intressant att ställa det i relation till den funktion FHV ”bör” ha enligt en nationell diskussion. Studien bygger på en metodkombination mellan kvalitativ och kvantitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av mätinstrumentet SERVQUAL och har sedan ställts mot den nationella diskussionen angående företagshälsovårdens uppgift. Resultatet visar att det finns skillnader mellan vad kunderna förväntar sig av FHV och upplevelsen av vad de faktiskt får. Vidare visar det att vad kunderna anser vara FHV:s uppgift inte ligger helt i linje med FHV:s egen uppfattning samt att det finns en diskrepans mellan kundernas förväntningar på FHV och vad den nationella diskussionen framhåller som FHV:s huvudsakliga uppgift.