Alla som studerar på gymnasiet läser matematik A och blickar man bakåt har de i grundskolan uppnått minst målen för godkänd. Då matematikinnehållet är väldigt lika för skolår nio och gymnasiets A-kurs är det anmärkningsvärt att inte eleverna upplever repetition i innehållet i större utsträckning. Studiens syfte är att undersöka vad elever och lärare anser om övergången från grundskolan till gymnasiet i ämnet matematik. Metoden för genomförandet är kvalitativ i enkätform med öppna frågor. Resultatet visar att det finns viss problematik vad gäller variation och innehåll i förkunskaperna. Både elevers och lärares utsagor vittnar om detta. Lärarna talar om vikten av ökad matematisk grundkunskap och beskriver elevers förkunskaper som väldigt varierande. Ett antal elever upplever brister i förkunskaper och några tycker att det går bra men att repetition krävs. Positiva aspekter är elever med mycket goda förkunskaper som lärare uttalar sig om och den elev som kände att förkunskaperna var tillräckliga.

Vi har i denna undersökning genomfört fyra observationer med efterföljande lärarintervjuer i årskurserna 1-2 med syftet att söka problematisera lärarens uppdrag att genomföra en undervisning vilken tar sin utgångspunkt i elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter. Det vi söker är lärarnas tankar och intentioner om läruppdraget samt hur detta visar sig i undervisningen. I vårt analysarbete har vi utgått från våra centrala begrepp vilka är förkunskaper, lärarens uppdrag och lärarens val av arbetssätt.Undersökningens resultat visar att de enskilda lärarnas syn påverkar hur undervisningen utformas. Ytterligare komponenter som påverkar är undervisningens ramar. Samtliga lärare uttrycker att de har en undervisning som är mer eller mindre läromedelstyrd och att två av lärarna väljer att komplettera för att på så vis variera arbetssätten.

Varje år börjar mer än 100 000 elever årskurs sju. Genom överlämning förbereder mottagande skola att ta över undervisningen. Hur går övergången till på respektive skola? Hur bör överlämningar gå till enligt matematiklärare intervjuade i denna studie?   De ger sin syn på likvärdig utbildning, individualisering, den röda tråden genom matematikundervisningen, konstruktivistisk undervisning och komplexiteten i matematiklärares uppdrag. Syftet med studien är att komma åt vad som underlättar arbetet med att hitta elevernas förkunskaper i matematik.   Bedömningsmatriser vid överlämningar är välkomna, men fokus bör ligga på ett organisatoriskt plan enligt matematiklärarna. Även andra rutiner bör granskas för att främja det matematiska lärandet. Lärarna är medvetna om att om man skall bedriva en konstruktivistisk undervisning måste man fånga upp eleverna där de står kunskapsmässigt. Då de aldrig vet allt om enskild elevs verkliga matematikkunskaper, är chanserna större att ge eleverna adekvat utbildning om förutsättningarna är de rätta. Nämligen vetskapen om enskilda elevers speciella behov, möjligheten att ha nära pedagogiskt samarbete med kollegorna, möjligheten att snabbt få specialundervisning till elever som behöver det. Arbetet underlättas också om eleverna kan läsa och skriva på svenska, har matematiska förkunskaper som behärska de fyra räknesätten, förstå likamedtecknets betydelse och att ha både praktiska och skriftliga erfarenheter av att lösa matematiska problem. Lusten att lära har stor betydelse för skolmatematiken. / Each year more than 100,000 pupils begin grade seven of primary school. By transition between grade six and seven, the receiving school prepares to take over the teaching. How does the transition work at the respective school? How should the transition work, according to mathematics teachers interviewed in this study?   They give their vision of equivalent education, individualization, “the red thread” of mathematics education, constructivist teaching and the complexity of the mathematics teacher's mission. The aim of the study is to assess what facilitate the understanding of pupils’ knowledge of mathematics.   Matrices of assessment for the transitions process are welcome, but the focus should be on an organizational plan according to the interviewed teachers. Also other processes should be reviewed in order to promote the mathematical learning. The teachers are aware that if you will engage in a constructivist teaching, you need to capture the pupils’ present knowledge. As the teachers never know everything about the individual pupil's real mathematics skills, the chances are greater to give pupils adequate training if the conditions are right. Namely the knowledge about individual pupils' special needs, the ability to have close cooperation with colleagues, opportunity to remedial teaching to pupils who need it. The work is also facilitated if pupils can read and write in Swedish, have previous mathematical knowledge mastering the four rules of arithmetic, understand the meaning of equality, and have both practical and written experience of solving mathematical problems. Motivation to learn is also of great importance for school mathematics.

Denna studie har till syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta aktivt med elevers läsförståelse. I arbetet presenteras tre olika multistrategier för hur pedagoger  kan arbeta med elevers lärandeprocess.   Analysen bygger på intervjuer med lärare i skolans år 4 och 5 och berör huvudsakligen frågeställningar kring läsförståelse idag och hur pedagogerna ser på elevers läsförståelse under en 10-års period.   Slutsatsen är att trots intensivt arbete med läsförståelse använder ingen av informanterna de multistrategiprogram som presenteras i arbetets inledning.

Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lärares uppfattning om nyanlända elevers förkunskaper så att läraren kan främja nyanlända elevers skolutveckling. Hur förhåller sig lärarna till de nyanlända elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang?  Vårt resultat visar att det inte är självklart att alla lärare arbetar för att ta tillvara på de nyanlända elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer däremot att det är viktigt att ha samverkan med modersmålslärarna för att kartlägga nyanlända elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lärarnas förhållningssätt som kan påverka hur de nyanlända elevernas förkunskaper integreras i undervisningen. Det handlar om att lärare kontinuerligt måste fortbilda sig inom interkulturell pedagogik. Denna studie har gett oss inblick i hur nyanlända elevers skolsituation kan se ut i dagens läge.

The purpose of this study is to examine the effect of teaching, through an intervention, in writing of instructive texts. That has been done by using the first and second phases of the cycle of teaching and learning in 6th grade. The study would also like to examine how teachers use of scaffolding effects the student’s language and subject knowledge in writing instructive texts. To examine this, two research questions were formulated: -       How do teachers use the first two phases of the curriculum cycle with scaffolding in their own, and in the interventions teaching to guide the students in teaching writing instructive texts in 6th grade? -       How does the student’s knowledge about instructive texts differ, before and after teaching through the first two phases of the curriculum cycle and intervention? To collect the data for the study a knowledge test has been carried out, together with qualitative observations and one qualitative interview. The data have then been analyzed by using an analytic tool inspired by the theories of the cycle of teaching and learning and scaffolding. The results of the study indicate that teachers should find out what previous knowledge the students have to use this as a base when teaching writing instructive texts trough, the first two phases of the cycle of teaching and learning. Teachers should also vary their scaffolding methods to guide and include all the students in teaching writing of instructive texts. Finally, the results of the intervention show that students improved their knowledge in both language and in the subject as a whole, while receiving teaching with scaffolding and the curriculum cycle that is based on their previous knowledge.

Syftet med studien är att få kunskap om olika läsinlärningsmetoder, hur läsutveckling sker samt vilka eventuella förkunskaper barnet bör ha innan det ska lära sig läsa. Våra frågeställningar är: Hur ser lärarna på läsutveckling? Hur tänker lärarna kring läsprocessen? Vilka eventuella förkunskaper anser lärarna att barnet bör ha när det ska lära sig läsa? Vilka läsinlärningsmetoder använder lärarna sig av ute i verksamheten?. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat åtta yrkesverksamma lärare i åk 1-3. / The aim of this essay is to get a knowledge about how you teach children how to read. We have performed interviews with eight teachers working in first, second and third grade.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera vilka förkunskaper som fanns hos kvotflyktingar innan de kom till Sverige. Därefter belysa deras upplevelser av det professionella mottagandet och sin första tid i Sverige, utifrån förkunskaperna de hade. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgångspunkt intervjuades sju individer i Örnsköldsviks kommun. Resultaten har sedan förklarats och förankrats med hjälp av etablerade teorier som människans behovshierarki och en känsla av sammanhang. Studiens huvudsakliga resultat är att intervjupersonerna hade väldigt begränsade förkunskaper om Sverige innan ankomst. Bland förkunskaperna återfanns viss kunskap om Sveriges demokrati, geografi, samt lagar och regler. Den begränsade förkunskapen hade enligt dem ingen negativ inverkan på deras upplevelse av det professionella mottagandet eller deras första tid i landet. Av störst betydelse för en positiv upplevelse av första tiden var istället, hur väl man kan ta till sig information om Sverige efter ankomst. Samt att få ett välutformat stöd för att utveckla de verktyg som behövs för att känna sig tillfreds i det nya landet.

Inledning Genom att barn behärskar en god läsförmåga underlättar de att utveckla och bemästra nya kunskaper. Arbetet belyser vikten av förkunskaper, högläsning, ordförrådets betydelse, motivation och att vara språkmedveten i vägen till en god läsförmåga. En metod som berörs i studien är LTG metoden (läsning på talets grund) som är en läsinlärningsmetod. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare utvecklar barns läsutveckling i årskurs ett. Metod Genom att använda en kvalitativ forskningsmetod framkom studiens resultat genom en semistruktuerad intervju med tre verksamma pedagoger i årskurs 1-3. Samtliga intervjuer pågick mellan 30-45 minuter. Resultat Det framgick att samtlig lärare är eniga om att förkunskaper är grunden till en fortsatt läsutveckling. Med förkunskaper får barn möjlighet att komma in i läsandets värld genom att lära sig att vara uppmärksam och lyssna. De får lära sig om hur man läser samt hur man kan bygga upp inre bilder. Samtliga lärare förklara att förutom förkunskaper får barn möjlighet att utveckla ett gott ordförråd som hjälper dem i läsinlärningen. De får även lära sig att röra sig i texter och ställa frågor. Det framkom även att motivation är en viktig del i läsinlärningsprocessen, utan motivation blir läsningen tråkig. Lärarna var också eniga om att det inte finns en speciell läsinlärningsmetod som funkar för alla elever. Lärare bör därför anpassa undervisningen för att det ska gynna alla barn. Samtliga lärare har använt eller använder LTG som en metod i läsutvecklingen.

Eleverna som väljer att studera på naturvetenskapsprogrammet i gymnasiet möter stora utmaningar och kraven som ställs på dem är stora. De förkunskaper som de har med sig i ryggsäcken från grundskolan påverkar deras möjligheter att klara av utbildningen. Lärarna som undervisar kemi och biologi på högstadiet och gymnasiet fick svara på frågor om de anser att eleverna på naturvetenskapsprogrammet har tillräckliga kunskaper i kemi och biologi från högstadiet. Undersökningen visar att lärarna anser att  eleverna som väljer att studera på naturvetenskapliga programmet har tillräckliga förkunskaper i kemi och biologi med sig. Den nya betygsskalan och det meritvärde som gäller efter att den nya kursplanen genomförts samt hur detta påverkar valet av program på gymnasiet diskuteras också i denna undersökning. Kursplanen i kemi för grundskolan och första kursen på gymnasiet belyses och analyseras också.