Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en stor händelse för många elever. Detställs högre och fler krav på eleverna när de börjar gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur väl de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i årskurs ettpå det naturvetenskapliga programmet svara på frågor om de anser att de hade tillräckligakunskaper i de naturvetenskapliga ämnena från högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillräckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik på gymnasiet skiljer sig från de andra kursplanerna, genom att det intestår lika tydligt att undervisningen ska bygga på elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick även svara på frågor om vilket ämne som var svårt,roligt och om de läste i NO-block eller i separata ämnen på högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller deras attityder och intresse.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter andraspråksinlärare kan stöta på i skolan. Materialet i studien består av litteratur, intervjuer och observationer av tre högstadieelever. Dessa observationer visas under resultatredovisning tillsammans med presentationer av de aktuella eleverna. I min analys går jag igenom observationerna och knyter an resultatet med annan forskning för att få fram hur situationen ser ut för observationspersonerna. Uppsatsen visar att eleverna upplever flera svårigheter i skolan, framförallt språksvårigheter samt läs- och förförståelseproblem. I min avslutning tar jag upp relevanta tankar som kommit fram under arbetet och öppnar för vidare forskning inom området.

Med utgångspunkt från byggprogrammet med inriktningarna husbyggnad och byggnadsmålare lyfter denna studie fram vilka förväntningar som finns mellan yrkeslärare och företagare som tar emot APU-elever. Vilka förväntade förkunskaper har de olika parterna på eleverna samt vilken utvecklingsprogression förväntar parterna under APU-placeringen? Studien försöker tydliggöra skillander och likheter som parterna har på eleverna. Vilka förkunskaper tycker yrkeslärarna respektive företagarna är viktiga? Vilken kunskapsprogression förväntar de sig under APU-placeringen.

In a classroom context, the readability of a text can be measured in many ways; one of them is to study the set of words and grammar in the text, and decide if they are a part of a student´s linguistic knowledge. This study concentrates on investigating the method for measuring readability when it comes to choosing a text for students learning advanced Spanish. This study also argues for the use of songs and lyrics as a part of the study material in the classroom. Therefore, the readability method will be tested on parts of lyrics from two songs in Spanish. The study will show some factors that can affect the readability of the texts. The study will, based on these factors, discuss semantics, head verbs and syntax.

Under min verksamhetsförlagda utbildning samt mitt arbete i klassrummet har jag uppmärksammat att undervisning i läsförståelse skiljer sig åt. Därav har jag funderat över vad som påverkar de olika undervisningssätten. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur lärare arbetar med läsförståelse på skolor som skiljer sig åt socioekonomiskt samt vad gäller elevernas kunskapsnivå. Det sociokulturella perspektivet på lärande är det perspektiv som ligger till grund för min studie. För att fördjupa mina kunskaper inom ämnet läsförståelse valde jag att använda mig av kvalitativa forskningsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visar att läraryrket är komplext och att det inte endast finns ett korrekt svar på mina frågeställningar. Jag har däremot kommit fram till att det som lärare är av stor vikt att vara öppen och flexibel för att kunna anpassa sin undervisning efter den elevgrupp som undervisas. Jag har också kommit fram till att ett gott klassrumsklimat där elever lär av varandra utifrån den närmaste utvecklingszonen är en stor fördel för att eleverna ska utveckla en god läsförståelse. Till sist har jag dragit slutsatsen att den viktigaste uppgiften men också en stor utmaning som blivande lärare är att se och uppmärksamma varje enskild elevs behov.

Patienter med icke ST-höjningsinfarkt [NSTEMI] och ST-höjningsinfarkt [STEMI] inkommer till sjukhuset för sent för att behandlingen ska kunna leda till bevarande av hjärtmuskelns funktion. Det råder bristfällig information till allmänheten men främst till personer med risk för att utveckla hjärtinfarkt, om vad de kan göra för att förkorta tiden från symtom till vårdkontakt. Primärpreventiv information är viktig och rekommendationen är att informera och bedöma personer primärpreventivt för att förbättra kunskapen. Dessa förkunskaper ger patienterna möjligheten att uppmärksamma symtom och snabbt ta informerade beslut i att söka vård, vilket minskar skadan på hjärtat efter en NSTEMI/STEMI.   Syftet var att undersöka förkunskaper om symtom vid hjärtinfarkt hos patienter som genomgått NSTEMI/STEMI.   En kvantitativ ansats valdes för att svara på studiens syfte, designen är en icke-experimentell deskriptiv, retrospektiv tvärsnittsstudie. En enkätundersökning genomfördes på ett sjukhus i Mellansverige, totalt n= 32 deltagare. Enkäten innehåller till en början demografiska frågor för att sedan inrikta sig på ämnesspecifika frågor med hjälp av likertskalan, flervalsfrågor och öppna fritextfrågor.   Resultatet visade att deltagarnas självskattade förkunskaper om symtom på hjärtinfarkt var bristfälliga, särskilt om atypiska symtom. Deltagarnas symtom vid NSTEMI/STEMI stämde inte överens med deras förväntade symtom, vilket utgjorde en osäkerhet om det verkligen var härledda till hjärtat. Detta ledde till att det tog lång tid från symtom till första vårdkontakt och deltagarna sökte vård på grund av ihållande symtom eller på anhörigas begäran. Fåtalet deltagare hade fått information om symtom eller blivit erbjuden en hälsoundersökning innan insjuknandet och den information de hade fått var från anhöriga eller sjukvården. Majoriteten av deltagarna upplevde inga kvarvarande komplikationer två till tre dagar efter den genomgångna NSTEMI/STEMIN.   Slutsatsen är bristande förkunskap om symtom vid NSTEMI/STEMI, speciellt atypiska symtom och vilka åtgärder som ska vidtas vid symtom. Majoriteten ansåg att symtomen inte stämde överens med den förväntade symtombilden och menade att de inte hade fått information kring hjärt-och kärlsjukdomar innan insjuknandet. Omvårdnadsprofessionen behöver arbeta för att tydliggöra informationen, därefter nå ut till samhället och primärpreventivt inom sjukvården. / Patients with non ST elevation myocardial infarction [NSTEMI] and ST elevation myocardial infarction [STEMI] enter the hospital too late for the treatment to lead to preservation of heart muscle function. There is inadequate information to the public, but mainly to people at risk of developing myocardial infarction, about what they can do to shorten delay, from symptoms to care contact. Primary preventive information is important and the recommendation is to inform and assess people primarily preventively in order to improve knowledge. These prerequisites give patients the opportunity to pay attention to symptoms and quickly make informed decisions in seeking care, which reduces the damage to the heart after an NSTEMI/STEMI.   The aim was to investigate prior knowledge of symptoms of myocardial infarction in patients undergoing NSTEMI/STEMI.   A quantitative approach was chosen to answer the study's purpose, the design is a non-experimental descriptive, retrospective cross-sectional study. A survey was conducted at a hospital in central Sweden, a total of n = 32 participants. The questionnaire initially contains demographic questions to then focus on subject-specific issues with the help of the likert scale, multiple choice questions and open free text questions.   The results showed that the participants' self-rated knowledge of heart attack symptoms was deficient, especially in atypical symptoms. The participants' symptoms at NSTEMI/STEMI didn’t match their expected symptoms, which constituted an uncertainty as to whether it really was derived from the heart. Therefore it took a long time from symptoms to first care contact and the participants sought care because of persistent symptoms or at the relatives' request. Few participants had received information about symptoms or had been offered a health survey before the onset of illness and the information they had received from relatives or health care. The majority of participants experienced no remaining complications two to three days after their NSTEMI/STEMIN.   The conclusion is that there is lack of knowledge of symptoms of NSTEMI/STEMI, especially atypical symptoms and what measures should be taken in the event of symptoms. The majority considered that the symptoms did not match the expected symptom picture and believed that they had not received information about cardiovascular disease before the onset of the disease. The nursing profession needs to work to clarify the information, then reach out to society and primarily preventive in the health care sector.

Kemi läses som ämne på de högskoleförberedande naturvetenskapliga och tekniska gymnasieprogrammen, men kemiundervisningen måste även förhålla sig till den aktuella läroplanen och ta hänsyn till andra syften än det högskoleförberedande. Med utgångspunkt från detta var syftet med studien att undersöka hur studenter och lärare upplever studenternas förkunskaper i kemi i relation till högskolestudier. Arbetet innefattar dels enkätundersökningar, där studenter tillfrågades om upplevelse och värdering av sina förkunskaper vid introduktionen till högskolestudier, dels enskilda intervjuer med både högskole- och gymnasielärare. Svaren användes för att identifiera ämnesområden och förmågor som ansågs särskilt viktiga för studenter att få med sig som förkunskaper från gymnasiet inför högskolestarten. Därutöver undersöktes bakomliggande faktorer i gymnasieutbildningen, som lärarnas förhållningssätt till läroplan och läromedel samt deras kunskapssyn, vilka starkt påverkar förutsättningarna för elevernas tillägnande av kunskap. Resultaten visar att majoriteten av studenterna i undersökningen kände sig väl förberedda inför sina högskolestudier, men inom framförallt termodynamik önskades mer förkunskaper. En slutsats som kan dras av undersökningen är att det finns vissa möjligheter att underlätta övergången till universitetsstudier i kemi genom att som enskild lärare göra justeringar i innehållet i kemikurserna eller den tidsmässiga fördelningen mellan dem till förmån för de områden som nyblivna studenter upplever som särskilt problematiska.

Denna empiriska undersökning av historieundervisningens tillvaratagande av elevernas förkunskaper och inflytande kan fungera som ett underlag för blivande historielärare. Det kan även vara ett underlag för aktivt historieundervisande pedagoger, som är intresserade av hur elevinflytande ser ut och påverkar såväl historieundervisningen som de andra samhällsorienterande ämnena. Utgångspunkten i vår undersökning har varit två skolor med inriktning på grundskolans tidigare år, årskurs 4-6. Undersökningen har vi gjort genom öppna kvalitativa intervjuer som bygger på frågeställningar till elever och pedagoger. Utifrån dessa intervjuer har vi fått en inblick i hur elevinflytandet i historieundervisningen kan se ut, samt pedagogernas tillvaratagande av elevernas förkunskaper i ämnet. Resultatet i vår empiriska undersökning visar bland annat att det finns brister i historieundervisningen på de skolor som vi besökt. Genom telefonkontakt med andra skolor har vi fått uppfattningen att historieämnet inte har särskilt hög prioritet.

Denna undersökning syftade till att undersöka en specifik modell som benämns Upplevelsebaserat lärande. Undersökningen skedde ur ett lärarperspektiv. Materialet samlades in via fyra intervjuer med fem lärare på skolan som utarbetat modellen. Materialet kom att analyseras utifrån den sociokulturella teorin och pragmatismen.Resultatet visade att upplevelsen skapade möjligheter till språkutveckling genom att abstrakta begrepp får upplevas i verkligheten. Upplevelserna skapade också gemensamma utgångspunkter i klasserna som lärarna arbetar i. Av resultatet framkom att lärarna ser språkutvecklingsmöjligheter i arbetet med modellen. Lärarna uttryckte att varje del i arbetet var viktigt, men framhöll vissa metoder mer än andra. Resultatet visade även att lärarna kunde se stor utveckling vad gällde elevernas ordförråd och begreppsförståelse. Lärarna uttryckte också att de kunde se utveckling vad gällde elevernas textskapande och tilltro till den språkliga förmågan.

I detta examenarbete undersöks lärares beskrivningar av hur de använder programmering i matematikundervisningen på gymnasienivå. Arbetet undersöker även vilka förkunskaper och vilket stöd som lärare beskriver som nödvändigt för att genomföra detta. Intervjuunderlaget analyseras med tematisk analys och med hjälp av didaktisk transponering samt praxeologier som teoretiskt ramverk. Resultatet visar bland annat att lärare använder programmering både för att vidare utveckla matematisk förståelse och för att undervisa eleverna om programmering. I relation till förkunskaper är det splittrade meningar bland de intervjuade lärarna. Frågan om vilket stöd som krävs fick mer plats än väntat i intervjuerna, och därmed i resultatet. Bland annat diskuteras stöd i form digitala och fysiska resurser samt i form av tid.