• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Skiljer sig graden av försiktighet i redovisningen mellan länder inom EU? : En empirisk undersökning av skillnader i graden av försiktighet i redovisningen mellan Finland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, Sverige och Tyskland.

Wallinder, Sara, Forsberg, David January 2012 (has links)
No description available.
2

En kvalitativ studie om kreditgivning, redovisning och förtroende / A qualitative study of credit granting, accounting and trust

Giagouris, Pavlos, Martinsson, Julia January 2021 (has links)
Bakgrund: Kreditgivare är en av företagets viktigaste intressenter och de använder redovisning som informationskälla. Vilken information de grundar sitt beslut i och hur de använder redovisning har dock ändrats de senaste decennierna. Likaså har redovisningen i sig utvecklats då den för större företag blivit mindre konservativ. Konservatism i redovisning är ett sätt att hantera osäkerhet på vilket studier visar att kreditgivare föredrar. För att redovisningen ska vara användbar krävs att det finns förtroende för den. Förtroende har visat sig vara viktigt i affärsrelationer men är tämligen outforskat både i relation till kreditgivning och till redovisning. Detta förenas och studien ser närmare på dels redovisningens roll vid kreditgivning till större företag och hur kreditgivare påverkas av mindre konservativ redovisning, dels förtroendets roll vid kreditgivning. Syfte: Syftet är att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar ett kreditbeslut. Detta uppnås genom att undersöka både vilken betydelse hårda faktorer såsom redovisningsinformation har vid kreditgivning och mjuka faktorer såsom förtroende.  Metod: Studien har utgått från en kvalitativ ansats då tidigare forskning efterfrågar det. Sex intervjuer har genomförts med sju respondenter som vardera arbetat mellan 15-35 år med kreditgivning till företag. Detaljerade beskrivningar har återgetts från intervjuerna som sedan analyserats utifrån studiens analysmodell och huvudbegrepp. Slutsats: Studien visar att redovisningen har en central roll vid kreditgivning till större företag då deras årsredovisningar är så pass transparenta och informationsrika idag. Kassaflödesanalysen är det mest relevanta då företagets återbetalningsförmåga är det primära. Studien visar att kreditgivare främst baserar beslutet på bokslutsutlåning vilket visar vilken central roll redovisningen har. Kreditgivarna påverkas inte i märkbar utsträckning av att redovisningen för större företag blivit mindre konservativ då de alltid gör egna justeringar, bedömningar och analyser. De anpassar sig utefter vad de får och tillämpar alltid egna försiktighetsåtgärder vilket innebär att huruvida företaget redovisat konservativt eller ej inte är det avgörande. Vidare visar studien att förtroendet för företagetoch dess ledning samt redovisningen spelar en avgörande roll och är fundamentalt vid kreditgivning. Ärlighet och kompetens värderas högre än företagets välvilja. / Background: Creditors are one of a firm’s most important stakeholder and accounting is one of their source to information. The information on which they base their credit decision and how they use accounting has changed during the past decades. Likewise, the report itself has developed as it for larger firms become less conservative. Conservatism in accounting is a way of dealing with uncertainty, which studies show that creditors prefer. In order for accounting to be useful, trust must exist. Trust has proven to be important in business relationships but is rather unexplored both in relation to credit granting and to accounting. This is combined and the study examines partly the role of accounting in credit granting to large firms and how less conservative accounting affects creditors, partly the role of trust in credit granting. Purpose: The purpose of the study is to increase understanding of the factors that influence a credit decision. This is achieved by examining both the importance of hard factors such as accounting information in credit granting, as well as soft factors such as trust. Method: The study has been based on a qualitative approach as previous research demands it. Six interviews were conducted with seven respondents who each have worked between 15-35 years with credit granting to companies. Detailed descriptions have been reproduced from the interviews, which has been analysed based on the study’s analysis model and main concepts. Conclusion: The study shows that accounting has a central role in credit granting to large firms as their annual reports are so transparent and rich in information today. The cash flow analysis is the most relevant as the firm’s repayment capacity is primary. The study shows that creditors mainly base their decision on financial statement lending, which shows the central role of accounting. Creditors are not significantly affected by the fact that accounting for large firms has become less conservative as they always make their own adjustments and always apply their own precautionary principle, which means that whetherthe firm has reported conservatively or not is not decisive. Furthermore, the study shows that trust in the firm and its management as well as the accounting plays a crucial role and is fundamental in credit granting. Honesty and competence are valued higher than the firm’s benevolence.
3

Faktorer som påverkar försiktigheten i redovisning : en studie av svenska börsnoterade företag / Factors that affect accounting conservatism : A study of Swedish listed companies

Bronk, Jakub, Larsson, Marcus January 2016 (has links)
Försiktighetsprincipen är och har länge varit en av de viktigaste principerna inom svensk redovisning. Sedan år 2005 måste dock samtliga börsnoterade företag i Sverige upprätta sin redovisning i enlighet med det internationella regelverket International Financial Reporting Standards (IFRS). Tidigare forskning har anmärkt att IFRS ger relativt mycket utrymme för subjektiva bedömningar och har ett komplicerat förhållande till försiktighet som är ett omdebatterat ämne bland redovisare.Att upprätta redovisning är en subjektiv process där personliga egenskaper hos redovisaren och redovisarens omgivning har en inverkan på sättet den upprättas. Uppsatsens syfte är därför att förklara vilka faktorer som påverkar tillämpningen av försiktighet i redovisning i svenska börsnoterade företag. Studien fyller ett gap kring styrelsesammansättningens påverkan på mängden försiktighet i redovisning som inte är ett väl utforskat område, speciellt angåendesvenska förhållanden. Den undersöker även hur ägarstruktur och företagets storlek påverkar redovisningen i fråga om tillämpningen av försiktighet. För att genomföra studien har nödvändig data inhämtats från databaser och årsredovisningar. Market-to-Book valuehar använtssom en metod för att mäta försiktighet i redovisning. Studienhar kommit fram till några intressanta resultat som bidragit till forskningen kring försiktighetsprincipens framtid. Det har nämligen visat sig att företag med en större andel kvinnori styrelsen tenderar att vara mer försiktiga i sin redovisning. Större företag har även påvisats visa mindre tendenser till en försiktig redovisning vilket inte var förenligt med studiens ena hypotes. Försiktighet i redovisning är ett omdiskuterat ämne och det finns fortfarande mycket kvar att undersöka. Framtida forskning skulle kunna undersöka hur andra faktorer påverkar redovisningens försiktighet exempelvis redovisares personlighetsdrag. Andra metoder borde även användas för att mäta graden av tillämpning av försiktighetsprincipen.
4

IAS 36 - nedskrivning av goodwill : Tillämpad redovisning i ett börsnoterat företag

Larsson, Jonas, Sunnerdahl, Erik January 2009 (has links)
<p>Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats.</p><p>Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.</p>
5

IAS 36 - nedskrivning av goodwill : Tillämpad redovisning i ett börsnoterat företag

Larsson, Jonas, Sunnerdahl, Erik January 2009 (has links)
Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.

Page generated in 0.0425 seconds