Äldreomsorgen har länge präglats av inrutade arbetssätt, där omsorgen har bedrivits utifrån organisatoriska principer, vilket resulterat i en förskjutning av egenmakten för den äldre som är i ett omsorgsbehov. Äldreomsorgen i Sverige har under de senaste decennierna genomgått omfattande förvandlingar och kännetecknas numera av mer detaljstyrning och effektivisering. Likaså har äldreomsorgens chefer fått ett allt större ansvarsområde, med ett mer administrativt uppdrag, vilket bidragit till att enhetschefer har dragits längre bort från verksamheterna. Detta har resulterat i kvalitetsbrister inom äldreomsorgen, där bland annat arbetet för en trygg och delaktig vardag för äldre personer begränsats. Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar enhetschefer i kommunal äldreomsorg har för att tillämpa trygghet och delaktighet i det praktiska arbetet med äldre personer som bor på ett särskilt boende. Fem enhetschefer har deltagit i undersökningen, där enskilda intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Resultatet har analyserats med hjälp av innehållsanalys och meningskategorisering. Resultaten visar att enhetscheferna var väl insatta i betydelsen av begreppen trygghet och delaktighet, att det arbetat fram olika arbetsstrategier för att trygghet och delaktighet skall bli en naturlig del av arbetet. Sjukdomsbilder, anhörigas inverkan, personalbrist och ekonomiska tillgångar är delar som begränsar deras handlingsutrymme för att skapa trygghet och delaktighet för de äldre.Nyckelord:

Under industrins framväxt under 1700-talet och framåt skedde en förändring av hälsorisker förknippade med arbetet, arbetsmiljöarbetet handlade till en början om att stävja olycksfall med dödlig utgång till att idag även inkludera främjande strategier. Ledarskap har stor betydelse i hälsofrämjande arbete, där första linjens chef är närmast medarbetarna. Chefer har en fragmenterad arbetssituation där de förväntas hantera krav från många olika intressenter. I denna kvantitativa studie deltog 88 första linjens chefer, syftet var att undersöka deras förutsättningar i arbetet utifrån organisatoriska förhållanden i relation till egen hållbarhet samt möjligheter att arbeta hälsofrämjande. Första linjens chef rapporterades ha relativt goda förutsättningar att uppfylla de åtaganden som traditionellt ingår i ledningsuppdrag och deras hälsa ansågs som god. Första linjens chef uppgav att arbetsbelastning samt ansvarsområden har utökats under senaste året. Slutsats att förhållandet mellan belastningar och resurser var tillfredställande. Överbelastning bedömdes ha störst påverkan på första linjens chefs hållbarhet och hälsofrämjande arbete.

I denna studie har vi använt oss av ett kvalitativt enkätformulär som skickats ut till socionomstudenter vid svenska universitet. Vi har iakttagit det språkbruk som socionomstudenter förmedlar i enkätsvaren om diskursen: första linjens chef inom äldreomsorg. När pensionsavgångar inom arbetsfältet ökar och de äldre i befolkningen blir en växande demografisk grupp, är det i de akademiska utbildningarnas och äldreomsorgens intresse att erbjuda ett sätt för socionomstudenter att bli första linjens chefer. Med studien vill vi, med en socialkonstruktionistisk utgångspunkt, ge en verklighetsbild av hur socionomstudenter resonerar kring första linjens chef. Med hjälp av diskursanalys har vi funnit diskurser i socionomstudenternas svar och dessa diskurser är: negativ verklighetssfär, socionomutbildningen, intresse, arbetsvillkor och kompetens/erfarenhet. Även om informanterna studerar vid olika svenska universitet, har vi funnit att det råder konsensus om den negativa verklighetssfären. Vi identifierar möjligheten att socionomstudenterna påverkas av den verklighetssfär som vidarebefordras av universiteten. Då vi har funnit ett bristande intresse om äldreomsorg och rollen som första linjens chef, frågar vi oss själva vem som är ansvarig för att belysa fältet - universitet eller studenter? Vi tar även hänsyn till ett möjligt behov av vidare introduktion för socionomer som nyligen utexaminerats, för att skapa ett eventuellt intresse av diskursen.

<p>Vårt syfte med denna studie är att belysa vilka förutsättningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivåer ska kunna infinna sig i verksamheten idag.</p><p>Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer på tre olika nivåer. Den insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv kvalitativ innehållsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.</p><p>En slutsats är att cheferna har få påverkansmöjligheter på många av faktorerna som verkar hindrande på ledarskapet och samverkan mellan chefsnivåerna. Vår andra slutsats är att mellanmänskliga relationer är avgörande för att förutsättningar för detta ska skapas. Cheferna måste utnyttja sina färdigheter maximalt för medarbetarnas bästa samtidigt som de tillsammans måste fungera för att kunna nå önskat resultat - En för alla, alla för en!</p>

Vårt syfte med denna studie är att belysa vilka förutsättningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivåer ska kunna infinna sig i verksamheten idag. Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer på tre olika nivåer. Den insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv kvalitativ innehållsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie. En slutsats är att cheferna har få påverkansmöjligheter på många av faktorerna som verkar hindrande på ledarskapet och samverkan mellan chefsnivåerna. Vår andra slutsats är att mellanmänskliga relationer är avgörande för att förutsättningar för detta ska skapas. Cheferna måste utnyttja sina färdigheter maximalt för medarbetarnas bästa samtidigt som de tillsammans måste fungera för att kunna nå önskat resultat - En för alla, alla för en!

Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer tillskrivs auktoritet från sina medarbetare. Metod: Kvalitativ intervjustudie med primärdata från två chefer och totalt 7 medarbetare till dessa chefer. Teori: Denna studie utgår från teorier kring ledarskap, ledarstil och auktoritet. Slutsats: Chefer tillskrivs inte auktoritet utifrån om denne är internt eller externt rekryterad utan personliga egenskaper och ledarstil verkar i vårt fall spela större roll.

Första linjens chefer innehar en viktig roll för att utveckla väl fungerande, hälsosamma och hållbara verksamheter samt påverkar arbetsmiljön inom verksamheterna på många olika sätt. Chefer mår allt sämre och lämnar i högre utsträckning sin position på grund av den egna arbetssituationen. Det finns mycket litteratur som belyser vikten av stöd för första linjens chefer men få undersöker deras upplevelser av stödet de får. Syftet med studien är att beskriva chefers upplevelser av organisatoriska förutsättningars betydelse för att bedriva ett hållbart och hälsosamt ledarskap. Totalt genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer av första linjens chefer med mellan tre och 24 års chefserfarenhet på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen. För att analysera materialet har en innehållsanalys genomförts. Analysen resulterade i nio underkategorier som sammanställts i tre huvudkategorier; förutsättningar, ledarskapet och tillgänglighet. Resultatet visade att organisatoriska förutsättningar och stöd har en stor betydelse för hur första linjens chefer upplever de krav som ledarskapet medför. Informanterna upplever till stor del att tiden är en begränsande faktor samtidigt som tillgängligheten för medarbetarna prioriteras framför egna arbetsuppgifter och behov. Flera upplever en brist i administrativt stöd och en avsaknad av tydlighet kring de ramar som finns för ledarskapet. Vikten av att arbeta hälsofrämjande och hållbart när det kommer till första linjens chefers arbetssituation belyses av resultatet. Genom att finnas tillgängliga för medarbetarna skapade informanterna också förutsättningar för att den egna arbetsmiljön ska vara mer hållbar trots att tiden inte alltid finns. Resultatet av denna studie har betydelse för att skapa en förståelse för de upplevelser av stöd och förutsättningar som första linjens chefer har och kan underlätta i arbetet med att utforma mer anpassade stöd och strukturer för att arbeta mer hälsofrämjande även för första linjens chefer. / First-line managers play an important role in developing well-functioning, healthy and sustainable operations and influence the work environment within the operations in many different ways. Managers feel worse and worse and leave their position to a greater extent due to their own work situation. There is a lot of literature that highlights the importance of support for first-line managers, but few examine their experiences of the support they receive. The purpose of the study is to describe managers' experiences of the importance of organizational conditions for conducting sustainable and healthy leadership. A total of eight semi-structured interviews were conducted by first-line managers with between three and 24 years of managerial experience at a hospital in the Västra Götaland region. To analyze the material, a content analysis has been performed. The analysis resulted in nine subcategories compiled into three main categories; conditions, leadership and accessibility. The results showed that organizational conditions and support are of great importance for how first-line managers experience the demands that leadership entails. The informants largely feel that time is a limiting factor at the same time as accessibility for employees is prioritized over their own tasks and needs. Many experience a lack of administrative support and a lack of clarity about the framework that exists for the leadership. The importance of working to promote health and sustainability when it comes to the first-line managers' work situation is highlighted by the results. By being available to employees, the informants also created the conditions for their own work environment to be more sustainable, despite the fact that time does not always exist. The results of this study are important for creating an understanding of the experiences of support and conditions that first-line managers have and can facilitate the work of designing more adapted support and structures to work more health-promoting also for first-line managers.

Sammanfattning Syfte: Vårt syfte är att beskriva första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation i Gnosjöregionen med stöd av Karaseks och Theorells Krav-kontroll- och stödmodell (1990). Metod: Studien baseras på en deduktiv ansats, det vill säga tidigare teorier har legat till grund för arbetet. Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt har använts då önskan var att få detaljerad, beskrivande och berättande empiri från respondenter inom en viss kontext, det vill säga första linjens chefer i Gnosjöregionen. Studien grundar sig således på en fallstudie, nämligen Gnosjöregionen, där kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer på olika företag i regionen. Teoretisk referensram: Studien syftar till att beskriva första linjens chefers upplevelse av deras arbetssituation och utgår därför från Karaseks och Theorells Krav-Kontroll-Stödmodell (1990) som är en erkänd och väletablerad modell inom ämnet. Vidare teori är fallet Gnosjöregionen, med den kända Gnosjöandan, vilket beskrivs som ett gynnsamt positivt fenomen inom företagsekonomi med faktorer som samarbete, solidaritet, familjeföretag och ett osynligt nätverk. Den sammanlagda teorin har lett fram till framtagningen av en intervjuguide där berörda variabler inkluderades. Empirisk insamling: Studiens empiri är insamlad från fyra intervjuer med första linjens chefer på olika företag i Gnosjöregionen. Slutsats: Studiens samtliga linjechefer hamnade i kategorin ”aktiv” i krav-kontroll-stödmodellen (1990) med gott stöd. Kategorin innebär att det ställs höga krav på individen i kombination med att han eller hon har hög kontroll över sin arbetssituation. Läget anses som den bästa av fyra möjliga utfall då individen känner sig motiverad, stimulerad samt får använda sig av sina kunskaper och färdigheter och därigenom utvecklas i sitt arbete (Karasek och Theorell, 1990).

Vård- och omsorgssektorn är en organisation som domineras av kvinnor vilket även gäller första linjens chefer inom äldreomsorgen. Tidigare studier visar att arbetsvillkoren är pressade för chefer inom äldreomsorgen och att kvinnor drabbas oftare av arbetsrelaterad ohälsa bland annat på grund av genusstrukturerna i samhället. Chefer inom vård- och omsorgssektorn ansvarar för fler medarbetare, har mindre resurser och mindre handlingsutrymme jämfört med mansdominerade verksamheter. Denna studie fokuserar på kvinnliga chefer inom hemtjänsten och syftet belyser hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljösituation och vilka krav och förväntningar de möter inom sin profession. Syftet är även att synliggöra kvinnliga hemtjänstchefers kompetens och profession. Kvalitativa intervjuer har utförts med fyra kvinnliga hemtjänstchefer från två olika kommuner och kvinnornas uttryck, erfarenheter och perspektiv har sammanställts tillsammans med kunskap från tidigare forskning och teorier. Resultaten visade att de kvinnliga hemtjänstchefernas hängivenhet och tillgänglighet upplevdes i både positiva och negativa aspekter. De upplevde hög arbetsbelastning i sin psykosociala arbetsmiljö och stress upplevdes i varierande grad av olika orsaker. Slutsatsen om subjektiva krav och förväntningar tyder på att den rådande genusordningen finns närvarande i de ledande kvinnornas identitetsskapande. En del chefer uppgav behovet av stöd och kollegor vilket tyder på att stereotypa ledarskapsegenskaper om att en chef ska kunna arbeta självständigt bör betvivlas. Samtliga kvinnliga hemtjänstchefer upplevde arbetsglädje av att få stärka och göra gott för andra.

<p>Hur upplever första linjens chefer att deras kompetens utnyttjas av arbetsgivaren? I detta arbete har vi utifrån Ellström steoretiska ram och begreppsförklaring undersökt upplevelserna hos åtta intervjupersoner i Landstinget i Jönköpings län i syfte att få mer kunskap om hur den gruppen ser på hur deras kompetens utnyttjas.</p><p>Vi har utifrån fem grupper av efterfrågad kompetens i rekryteringsannonser  djupintervjuat åtta första linjens chefer. Vi har efterfrågat hur de upplever efterfrågad kompetens, eget yrkeskunnande, sitt handlingsutrymme, arbetets faktiska krav samt sina utvecklingsmöjligheter.</p><p>Vår analys visar att första linjens chefer upplever sig ha stor nytta av sina tidigare erfarenheter och den egna yrkeserfarenheten upplevs skapa det viktigaste yrkeskunnandet. Vidare ser vi att upplevelsen av handlingsfrihet minskar i takt med att första linjens chef får mer erfarenhet. Första linjens chefer upplever att de alltid måste lyckas med bemanning och ha en ekonomi i balans. Utvecklingsfrågorna blir trots intresse och inspiration något som ofta prioriteras ner.</p>