Äldreomsorgen står inför stora utmaningar med en befolkning där andelen äldre i behov av vård ökar och det råder rekryteringsbehov av medarbetare. Implementeringen utav välfärdsteknik inom äldreomsorgen kan ses som ett sätt att hantera utmaningen. Regeringen har en digitaliseringsstrategi för Sverige med höga ambitioner. Studien riktar sig till första linjens chefer inom äldreomsorgen som är några av de som förväntas implementera strategin i den dagliga verksamheten.   Syftet med studien var att studera möjligheter och hinder utifrån första linjens chefer upplevelser samt hur de upplever medarbetarnas kompentens kopplat till implementeringen av välfärdsteknik inom äldreomsorgsverksamhet. Metoden som användes var en kvalitativ studie med induktiv ansats och semistrukturerade frågor. Sex första linjens chefer intervjuades inom kommunalt vård- och omsorgsboenden. Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna berör områdenas behov och utmaningar kring välfärdsteknik, ekonomiska förutsättningar, teknisk kompetens samt välfärdsteknikens möjligheter.   Slutsatserna författarna drar från studien är att första linjens chefer upplever goda möjligheter att utveckla och förbättra vården för de äldre, samt att förbättra arbetsmiljön och hålla budgeten på lång sikt. Dock är arbetet med implementering av välfärdsteknik i sin linda och det krävs utökat samarbete, kompetensutveckling och kompetenscentra samt långsiktiga ekonomiska strategier för att lyckas.

Äldreomsorgen i Sverige har förändrats genom decennier. Idag ansvarar kommunen för vård- och omsorg av äldre genom insatser på såväl särskilt- som i ordinärt boende. Äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Demografiska förändringar med allt fler äldre i samhället kräver högre kunskaper hos medarbetare och en bättre förmåga till samarbete. Första linjens chefer inom äldreomsorgen ansvarar för sina medarbetares arbetsmiljö och för att kunden får bästa möjliga vård. För att skapa det behöver samarbetet mellan samtliga yrkesprofessioner i äldreomsorgen fungera. Här möter första linjens chefer flera utmaningar med bristande bemanning, budgetbegränsningar och begränsat stöd från ledningen. Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer upplever att samarbetet fungerar mellan äldreomsorgens olika yrkesprofessioner. För studien valdes kvalitativ metod och data samlades in genom enskilda intervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta personer där den insamlade datan transkriberades för att sedan analyseras genom kategorisering. Resultatet visar på flera hinder för att få samarbetet i teamet att fungera. Flera informanter beskriver att begränsat med tid, resurser och intresse hos medarbetarna skapar hinder för ett välfungerande samarbete mellan yrkesprofessionerna. I resultatet beskrivs även faktorer som främjade samarbetet såsom formella och informella mötesformer. Ett välfungerande samarbete visade sig ha betydelse för både patienten och verksamheten genom ökad patientsäkerhet och ökad trivsel på arbetsplatsen. Avslutningsvis kan vi konstatera att första linjens chefer upplever stora vinster för både kunder, medarbetare och verksamheten när teamarbetet fungerar väl. Trots fördelar med ett välfungerande teamarbete lyfter flera informanter att teamsamverkan inte prioriteras i det dagliga arbetet.

Organisationen inom hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Befolkningsstrukturen kommer att förändras till fler äldre och färre personer i arbetsför ålder. Det innebär att vården ska klara av ett ökat vårdbehov. Primärvården beskrivs vara navet i framtidens vårdorganisation. Inom Västra Götalandsregionen styrs primärvården (Vårdval Vårdcentral och Vårdval rehab) av Krav och Kvalitetsboken där uppdrag och förutsättningar för uppdraget finns beskrivna. Syftet med studien är att ta reda på första linjens chefers kunskaper och förutsättningar för omställning Nära vård. I Västra Götalandsregionens strategi för omställning av hälso-och sjukvården 2023 - 2027 ingår Nära vård, Prioritering, Digitalisering, Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning samt Barnuppdraget. Nära vård, som uppsatsen fokuserar på, beskrivs vara ett nytt synsätt och ett annorlunda arbetssätt mot idag. Nära vård innebär bl. a att den vård som befolkningen behöver ofta ska finnas nära dem, invånarna skall vara mer delaktiga i sin vård bl. a genom större ansvar för egenvård. Målet är att vården ska bedrivas med ökad kontinuitet, effektivitet, tillgänglighet och trygghet. Vi har intervjuat nio av första linjens chefer inom Närhälsans vårdcentraler och rehabmottagningar med semistrukturerade, enskilda intervjuer för att ta reda på deras upplevelser om sina kunskaper om och förutsättningar för omställning Nära vård. Resultaten visar att cheferna upplever att begreppet är otydligt, luddigt och det saknas ett ”hur” omställningen skall genomföras. Vidare framkommer att det upplevs finnas en diskrepans mellan de ersättningssystem som verksamheterna verkar i, och omställning Nära vård. Även samverkansfrågor uppkommer som en sak som bör utvecklas både mellan verksamheter i den egna organisationen samt mellan andra vårdgivare. Betydelsen av chefens roll i förändringsarbete och stöd från ledningen lyfts fram som viktigt för att omställningen ska kunna genomföras. Kunskaper om chefernas förutsättningar skulle kunna bidra till en mer hållbar arbetssituation för första linjens chef, minska chefsrörlighet samt bidra till en hållbar arbetsmiljö för enheternas medarbetare, vilket gynnar patienterna vifinns till för. Vi tror att uppsatsen kan bidra till kunskaper som är av vikt i den större förändring som måste ske och är höga ktuell inom primärvården. Den kan bidra för organisationen i fortsatt planering av strategier till denna och kommande förändring.

Akutsjukvården i Sverige är en samhällsviktig verksamhet i vardag, kris och i händelse av krig. Den operativa ledningen på akutmottagningar sköts av en sjuksköterska med ledningsansvar, vars uppdrag är att leda och fördela arbetet under ett skift. På akutmottagningar i Sverige arbetar såväl tillsvidareanställd ordinarie personal med olika erfarenhetsnivå, liksom bemanningsanställd personal under förhållanden som kan definieras som påfrestande. Syftet med denna studie har varit att bidra med förståelse av ledarskap i akutsjukvårdens kontext genom att undersöka upplevelser av ledarskap av tillfälliga grupper under påfrestande förhållanden i rollen som ledningssjuksköterska. Med en kvalitativ ansats genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med ledningssjuksköterskor från olika akutmottagningar i Region Stockholm. Resultatet analyserades genom en tematisk analys där en i Sverige etablerad ledarskapsmodell användes. Analysen genererade fyra teman som beskriver rollen och sammanhanget ledningssjuksköterskor verkar i, vad som kännetecknar påfrestande förhållanden i akutsjukvården och vilka omgivnings- och ledarfaktorer som påverkar ledarskapet hos ledningssjuksköterskor. Ett resultat av studien är en empirisk tillämpning av generell ledarskapsteori i akutsjukvårdens kontext. Studiens viktigaste bidrag är att ledningssjuksköterskor anpassar sitt ledarskap efter graden av påfrestning och personalgruppens kompetens, erfarenhet och behov av stöd. Resultatet indikerar också att kännedom om personalgruppens kompetens kan vara av särskilt betydelse under påfrestande förhållanden med tidsbrist, osäkerhet och psykiska påfrestningar som följd. / Emergency healthcare in Sweden holds a vital societal function in ordinary circumstances, crisis situations, and in the event of war. The operational management within emergency departments is lead by a nurse in charge, tasked with the responsibility of leading and allocating work during a shift. Within Swedish emergency departments there is a mix of permanently employed regular staff with varying levels of experience and temporary staff working under conditions that can be defined as demanding. The aim of this study has been to contribute to an understanding of leadership within the context of emergency healthcare by examining experiences of leadership of temporary groups during demanding conditions in the role of a charge nurse. A qualitative study involved conducting six semi-structured interviews with charge nurses from various emergency departments in the Stockholm Region. The results were analyzed using a thematic analysis utilizing a well-established leadership model in Sweden. This analysis generated four themes describing the role and context in which chargenurses operate, what characterizes demanding conditions in emergency healthcare, and which environmental and leadership factors affect the leadership of charge nurses. An outcome of the study involves the empirical application of general leadership theory. The primary contribution of this study is that charge nurses adapt their leadership based on levels of adversity and the competence, experience and support needs of the staff group. The results also suggest that awareness of the staff group’s competence can be particularly significant under demanding conditions, including time constraints, uncertainty and stress.

Samhället står inför stora utmaningar, där fler blir äldre och färre vill utbilda sig inom vård- och omsorg. Vårdärenden blir alltmer komplexa, vilket verksamheter behöver möta med rätt kompetens. Kommuner och regioner behöver skapa nya arbetssätt i syfte att behålla sina anställda samt arbeta med kompetensförsörjning inom sina verksamheter.  För att kunna lyckas med detta uppdrag krävs det vissa förutsättningar, som exempelvis chefer som kan bedriva ett hållbart ledarskap inom sina verksamheter.  En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sju chefer inom äldreomsorgen genomfördes i syfte att belysa vilka utmaningar och förutsättningar som finns för första linjens chefer verksamma på särskilt boende för äldre personer. Empiriska data resulterade i två kategorier: Ledarskapets dimensioner och Organisatoriska utmaningar, vidare identifierades åtta tillhörande underkategorier: Kompetens och ledarskapsstrategi, Förändring och utveckling, Uppdrag och ansvar, Medarbetarskap, Stödfunktioner, Ledningssystem, Politisk anpassning och Omgivningsfaktorer. Resultatet visar på flera utmaningar inom verksamheten men också förutsättningar som är framträdande för ett hållbart ledarskap inom vård och omsorg.

The purpose of the study is to investigate how first-line managers in municipal elderly care perceive and manage the balance between market-oriented working methods and trust-based leadership. The study also aims to investigate whether these experiences differ depending on whether the managers work in small or large municipalities. The method in this study was qualitative semi-structured interviews with six informants working as first-line managers in a municipal nursing home. The experience of working as a first-line manager differs, as several of the informants feel that they have less participation in decision-making processes and have to report upwards a lot, which leads to difficulties in working in a trust-based way. First-line managers in smaller municipalities experience a closeness to superiors and others in the organisation, which makes them feel more involved. The results are discussed in relation to previous research and analysed with the theories Job-demand resources and Coping. / Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer på inom kommunal äldreomsorg upplever och hanterar balansen mellan marknadsorienterade arbetsmetoder och tillitsbaserat ledarskap. Studien ämnar också undersöka om dessa upplevelser skiljer sig åt beroende på om cheferna arbetar i små eller stora kommuner. Metoden i denna studie var kvalitativa semistrukterade intervjuer med sex informanter som arbetar som första linjens chef på kommunalt SÄBO. Upplevelsen av arbetet som första linjens chef skiljer sig åt då flera av informanterna upplever att de har mindre delaktighet i beslutsprocesser och får rapportera mycket uppåt, vilket leder till svårigheter att arbeta tillitsbaserat. Första linjens chefer i mindre kommuner upplever en närhet till stegen över sig och övriga inom organisationen vilket gör att de känner sig mer delaktiga. Resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning samt teorierna Job-demand resources och Coping.

Äldreomsorgen har står inför ökade utmaningar att rekrytera omvårdnadspersonal och deras chefer. Studien syftade till att undersöka hur äldreomsorgschefer och deras arbete framställs i platsannonser för sagda tjänst. Frågeställningarna berörde framställningen av den lämpliga kandidaten, den kommande tjänsten samt vilka faktorer som användes för att locka och rekrytera äldreomsorgschefer. Studien är en kvalitativ dokumentstudie inom vilken en summativ innehållsanalys gjorts av det empiriska materialet. Motivationsteori och självbestämmandeteori utgjorde studiens teoretiska utgångspunkt. Resultatet visade att arbetsgivarna uppvisar en god förståelse för motivationsfrämjande insatser för äldreomsorgschefer men även att de förmåner och fördelar som erbjuds, inte är utformade för de kandidater som eftersöks. Arbetsgivarna tenderade även att betona chefens autonomi samtidigt som arbetet beskrivs som reglerat och med höga krav på måluppfyllelse. / Elderly care is facing increased challenges in recruiting nursing staff and their managers. The study aimed to investigate how managers in elderly care and their work are portrayed in job advertisements for such positions. The research questions addressed the portrayal of the suitable candidate, the upcoming position, and the factors used to attract and recruit managers in elderly care. The study is a qualitative document analysis in which a summative content analysis was conducted on the empirical material. Motivation theory and self-determination theory constituted the theoretical framework of the study. The results showed that employers demonstrate a good understanding of motivation-promoting efforts for managers in elderly care, but also that the benefits and advantages offered are not tailored to the sought-after candidates. Employers also tended to emphasize the autonomy of the manager while describing the work as regulated and with high demands for goal achievement.

Första linjens chefers position mellan arbetstagare och högre chefer innebär att det ställs höga krav både uppifrån och nedifrån på dessa chefer då de befinner sig mitt i mellan det operativa och det strategiska arbetet. Emellertid kan dessa krav variera i förhållande till verksamhetens komplexitet och de resurser som tillhandahålls av organisationen. För att säkerställa en balans mellan krav och resurser för cheferna måste organisationen tillhandahålla det organisatoriska stöd som behövs för att de ska få förutsättningar till att utöva sitt ledarskap. Vidare ska chefernas utvecklingsprocess gynnas genom en hanterbar arbetsbelastning. I denna uppsats fokuseras på hur eventuella brister på organisatoriskt stöd hos första linjens chefer kan påverka denna utvecklingsprocess.   Studien syftar till att undersöka och skapa kunskap kring hur eventuella brister av upplevda behov av organisatoriskt stöd kan vara ett hinder för utveckling hos första linjens chefer inom en offentlig verksamhet. Detta undersöks genom en jämförelse av tre olika förvaltningar inom organisationen, där samtliga är hälso- omsorgs- och serviceverksamheter. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med tolv chefer på första linjens nivå.   Resultatet visade att utbildningar som organisationen tillhandahöll var användbara stöd i chefernas ledarskap. Dock prioriterades dessa tillfällen till lärande bort av en del chefer på grund av tidspress i arbetet, vilket skapar ett hinder för utveckling både hos individen och organisationen. Stödfunktionerna HR, IT och ekonomi framkom att upplevas bristfälliga av flera av de undersökta cheferna. En viss skillnad kunde ses avseende förvaltning, typ av verksamhet samt antal underställda medarbetare.    Slutsatsen är att organisationen gör insatser för lärande och utveckling vilka dock inte når samtliga chefer. De uttalade faktorerna var bland annat hög arbetsbelastning och brist på organisatoriskt stöd. / The position of the first line managers between employees and senior managers means that high demands are placed on these managers from the top and bottom, as they are in the middle of the operational and strategic work. However, these requirements may vary according to the complexity of the business and the resources provided by the organization. In order to ensure a balance between requirements and resources for the managers, the management must provide the support that is needed for them to have the conditions to exercise their leadership. Furthermore, the managers' development process must be promoted through a manageable workload. This paper focuses on how any deficiencies in support and resources at the first line managers can influence this development process.   The study aims to investigate and create knowledge about how any deficiencies of perceived need for support and resources can be an obstacle to the development of first-line managers within a public service. This is examined through a comparison of three different administrations within the organization, where all are health care and service activities. In the study, qualitative interviews were conducted with twelve managers at the first line level.   The result showed that training provided by the organization was useful support in the managers' leadership. However, these opportunities for learning were prioritized by some managers due to time pressure in the work, which creates an obstacle to development both at the individual and at the organization. The support functions HR, IT and finances emerged that many of the investigated managers found it to be deficient. A certain difference could be seen regarding management, type of business and number of subordinated employees.   The conclusion is that the organization makes efforts for learning and development which, however, do not reach all managers. The stated factors were, among other things, high workload and lack of organizational support and resources.

Införandet av New Public Management i den offentliga sektorn har för första linjens chefer,benämnda som enhetschefer i denna studie, inneburit en ökad byråkrati och minskad kunskap inom hantering av olika arbetsuppgifter. Detta bland annat inom arbetet kopplat till personalärenden. På så sätt ökar värdet av ett gott samarbete och en god relation med HR-avdelningen och dess HR-partners. Studiens syfte avser att skapa förståelse kring enhetschefers upplevelse av relationen till sin HR-partner och vilka faktorer som ligger till grund för en högkvalitativ arbetsrelation. Studien ämnar att ta reda på vilka kriterier enhetschefer anser bör finnas i en högkvalitativ arbetsrelation samt på vilket sätt relationen mellan enhetschefer och deras HR-partners kan definieras som en högkvalitativ arbetsrelation. Alternativt vad som behöver utvecklas för att relationen skall definieras som en högkvalitativ relation. Genom en kvalitativ metod intervjuades enhetschefer inom en offentlig verksamhet. Semi-struktureradeintervjuer användes för att undersöka deras upplevelser av relationen till deras HR-partners. Genom en tematisk analys kunde ett resultat presenteras. Resultat visade att relationen idag ärgod, men är inte av en högkvalitativ karaktär. Relationen innehåller ömsesidig respekt ochempati som ger psykologisk trygghet till medlemmarna i den men det finns hinder för utvecklingen av relationen. Det handlar om att fylla ett behov för ett individ- och verksamhetsanpassat arbete som i dag saknas i relationen. Då relationer är dynamiska och en uppfattning om vad god kvalité innebär är individuellt kan relationer lätt få fel förutsättningar för att fungera. Genom att arbeta mot en tydligare målbild för vad arbetet skall bidra till samt vad relationen betyder för de olika parterna kan en högkvalitativ relation lättare uppnås. / The introduction of New Public Management in the public sector has meant increased bureaucracy and reduced knowledge in handling various tasks for first-line managers referred to as unit managers in this study. This, among other things, in work linked to personnel matters. In this way, the value of good collaboration and a good relationship with the HR department and its HR partners increases. The purpose of the study is to create an understanding of unit managers' experience of the relationship with their HR partner and the factors that form the basis for a high-quality working relationship. The study aims to find out what criteria unit managers believe should exist in a high-quality working relationship and in what way the relationship between unit managers and their HR partners can be defined as a high-quality working relationship. Alternatively, what needs to be developed for the relationship to be defined as a high-quality relationship. Through a qualitative method, unit managers in thepublic sector were interviewed. Semi-structured interviews were used to examine their experiences of the relationship with their HR partners. Through a thematic analysis, a result could be presented. Results showed that the relationship today is good, but is not of high-quality nature. The relationship contains mutual respect and empathy that gives psychological security to its member. There are obstacles to the development of the relationship that is about filling a need for individual and business-adapted work that is currently lacking in the relationship. As relationships are dynamic and perception of what good quality means is individual, relationships can easily have the wrong conditions to function. By working towards a clearer goal picture for what the work is to contribute to and what the relationship means for the various parties, a high-quality relationship can be more easily achieved.

No description available.