The purpose of our essay is to examine how the threshold terms, regarding Swedish capacity, are used within Swedish security policy and whether the use of these terms differs within and between the Swedish Armed Forces and the Swedish Government and the parliament. We use a qualitative content analysis method and create an analysis instrument based on research from the Swedish Defence Research Agency. With this instrument we analyse strategic documents in Swedish security policy. The result highlights three main conclusions. The first conclusion is that there are many similarities in how the terms are used in Swedish security policy, but we have also found that there are both differences and confusion. We have also been able to demonstrate that the threshold terms are used as part of motivating and arguing for increasing various resources and assets to the Armed Forces. The second conclusion is that there are two distinct areas where there is uncertainty and a risk of misunderstanding regarding the use of the threshold terms. The first area is that within the Armed Forces there is an inconsistency and ambiguity as to what the actual threshold terms mean in different contexts. The other area that has shown uncertainties is the ability to specify the strength / size of the threshold term, which has occurred in the analysis units from both the political documents and the Armed Forces. As a part of this, our third conclusion is that the threshold terms are used in a way that creates a risk of misunderstanding. We can also conclude that this risk is higher in the Armed Forces compared to the political side.

I svallvågorna efter det senaste decenniets omstruktureringar och omorganisationer har ansvaret för stora delar av innehållet i personaltjänsten inom Försvarsmakten transformerats. Detta är utgångspunkten för vår induktiva studie genom intervjuer av chefer i marinen, deras erfarenheter och förutsättningar i att kunna effektuera medarbetarsamtalets resultat i form av utvecklingsplaner. Cheferna upplever en uppsida av att medarbetarsamtalet som i stort är bra och att syftet är en ökad operativ effekt – nedsidan som framkommer mycket tydligt är bristen på beslutsmandat i förhållande till uppgifterna och leder till en ökad administrativ belastning. Genom en organisationsteoretisk referensram konstaterar studien att situationen består av kollisionen mellan personaltjänstens centralisering i förhållande till den militära linjestyrningen och deras inbördes logiker och värderingar. Om det är en medveten omsvängning eller en olycklig omständighet genom reformprogram att chefer ska lägga mer tid på personaltjänst och administration framgår inte av vår empiri. Studien konstaterar däremot att det är chefernas ansvarstagande och professionella militära värderingar som gör att fiaskot undviks men succén uteblir för personaltjänsten när de ställs inför uppgifter som de inte har förutsättningar att lösa. Vår förhoppning är att denna undersökning bidrar till ökad förståelse för chefers situation och kan utgöra ett underlag för vidare utveckling av Försvarsmaktens personaltjänst. Detta i syfte att skapa motivation och tillit till personaltjänstens processer, öka den operativa effekten och behålla Försvarsmaktens personal. / Responsibilities for the personnel services in the Swedish Armed Forces have the last decade transformed in the backwash of reorganization and restructuring. This is the outset for our thesis and the research on how executives in the Navy can execute the personal development plan as a result of staff appraisals. As authors we have had confirmation in some of ourprejudice as well as developed new knowledge. The executive’s experiences are mainlypositive and the recognitions of the staff appraisal to gain operational effect are clear. The downside is also clear in accordance with the result of our research – the magnitude of the staff appraisal is too big, take too much time and necessary mandates are missing. Our empirics do not tell us if the executive ́s extended workload on personnel service are an intentional turn or an unfortunate circumstance of New Public Management. Our conclusion is nevertheless – it is not likely to gain operative effect by executive ́s doing more admin work.

2010 avskaffades den allmänna värnplikten och Försvarsmakten stod inför nya rekryteringsutmaningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Försvarsmakten använder sina rekryteringskampanjer mellan 2011 och 2013 för att förmedla en bild av organisationen som en attraktiv arbetsgivare. Analysmetoden utgår från den systemisk funktionella grammatikens språksyn och från analyskategorierna dialogicitet, språkhandlingar, visuella aspekter och multimodalitet. Materialet för uppsatsen består av prints och videos från Försvarsmaktens rekryteringskampanjer från år 2011, 2012 och 2013. Materialet består av samtliga fem kampanjer under dessa år: Välkommen till vår verklighet 2011, Vem bryr sig 2012, Det där löser sig nog 2012, Vad håller du på med 2013 och Det är mycket nu 2013. Resultatet visar att Försvarsmakten riktar innehållet i kampanjerna mot specifika delar av tjänster samt breddar vad och vem som avbildas vilket medför att de kan nå ut till en bredare målgrupp. Myndigheten gör detta genom modalitet, språkhandlingar och visuella aspekter som skapar kontrast mellan mottagarens vardag och Försvarsmaktens verklighet.

Försvarsmakten lägger varje år ca 5 % av sin budget på infrastruktur, alltså kostnader för mark, anläggningar och lokaler. Infrastruktur är till sin natur mycket långsiktigt: tar lång tid att skapa och används under ännu längre tid, idealt längre än femtio år. När något väl är byggt är det både kostsamt och tidskrävande att ändra på detta. Detta gör att beslut avseende infrastruktur behöver vara väl underbyggda och avvägda för att ekonomiska medel ska användas på ett så bra och effektivt sätt som möjligt. Denna studie har undersökt beslutsfattande angående infrastruktur inom Försvarsmakten.Studien har genomförts med en induktiv kvalitativ ansats där vi intervjuat ett antal personer inom Försvarsmakten som arbetar med infrastruktur, antingen som huvuduppgift eller som deluppgift. Personerna är handläggare snarare än beslutsfattare, på central nivå inom olika funktioner. Under intervjuerna har vi sökt de intervjuades syn på beslutsfattande avseende infrastruktur.Vi har funnit att beslutsfattandet påverkas av ett antal faktorer: sökande efter eget ansvar och mandat samt efter vem som har ansvar och mandat att fatta beslut, vissa skillnader eller motsättningar mellan handläggning på central och central gemensam nivå, en obenägenhet att ta risker, sökande efter prioriteringar, en upplevd personalbrist, samt ett handläggande som sker i isolerade funktioner eller stuprör. / The Swedish Armed Forces annually allocates approximately 5 % of its budget for military infrastructure, i.e. costs for land, fortifications and buildings. Infrastructure is by its nature very long term: it takes time to construct, and the construction is to be in use for an even longer period of time, ideally more than fifty years. By the time the construction is complete it is both costly and time consuming to make changes. The effect of this is that decisions concerning infrastructure needs to be well founded for the financial resources to be used as efficiently as possible. This study has looked into the decision making concerning infrastructure within the Swedish Armed Forces.The study was made using an inductive qualitative approach using interviews of a number of armed forces officers working in connection with infrastructure, either as a main task or as a part time task. The persons being interviewed are staff officers, or managers, rather than decision makers, centrally placed within the Headquarters of the armed forces. During the interviews we have sought the interviewees own views of decision making concerning infrastructure.We have found that the decision making is affected by a number of factors: a search for one’s responsibility and mandate and who has the responsibility and mandate, differences and conflicts between managing in different functions, a reluctance to take risks, a search for prioritizations, a perceived lack of manpower, and a managing within isolated functions.

<p>En intervjustudie genomfördes på ett urval av åtta kadetter, studerande på Försvarshögskolans taktiskt-operativa officersprogram. Kadetterna hade alla en gemensam bakgrund från grundutbildningen likväl som från en internationell insats. Den semistrukturerade intervjun syftade till att finna de faktorer vilka påverkade dem att söka internationell tjänst och officersutbildning. Resultatet av studien visade att det var en mängd motivationsfaktorer vilka samverkade för att de intervjuade skulle söka internationell tjänst och sedan officersutbildningen. Motivationsfaktorerna kunde delas in i två kategorier, n<em>ödvändiga motivationsfaktorer</em> och e<em>ngagerande motivationsfaktorer</em>. De nödvändiga motivationsfaktorerna måste alla vara uppfyllda för att individen skall vilja åka på internationell tjänst eller genomföra officersutbildning. Dessa faktorer bygger i huvudsak på tillit till egna, kollegornas och förbandets förmågor samt på familjens acceptans. Om en av de nödvändiga motivationsfaktorerna inte är uppfyllda spelar det ingen roll om de engagerande faktorerna finns där, beslutet att genomföra ovanstående blir sannolikt inte av. De engagerande motivationsfaktorerna krävs däremot för att ett beslut om genomförande skall fattas. Dessa engagerande motivationsfaktorer är däremot oberoende av varandra och kan verka var och en för sig eller tillsammans. Nämnda motivationsfaktorer består av förbandsanda, kamratskap och personlig utveckling. Försvarsmakten kan påverka samtliga motivationsfaktorer. För att denna påverkan skall var möjlig krävs det välutbildade och yrkesskickliga officerare vilka minst har de nödvändiga motivationsfaktorerna tillfredställda. En adekvat officersutbildning och förebilder inom officerskåren, på alla nivåer samt ett genomtänkt anhörigstöd utgör grundförutsättningar för detta.</p> / <p>A field survey has been made on a selected group of cadets, studying on the Swedish Defence College officers training program. All of the cadets had a common military background, both from basic training as from military service abroad. The purpose of the survey was to find the motivation factors which led to the cadet’s choice to serve in the abroad service and thereafter commence officers’ training school. The result of the essay showed that there were a number of motivation factors which worked together. The motivation factors could be separated into two categories, <em>necessary </em>motivation factors<em> and committed </em>motivation factors<em>.</em> The <em>necessary</em> motivation factors has to be satisfied in order to get the will to apply for abroad service or to commence officers training. These factors consists mainly of the factors, <em>trust</em> - <em>regarding own skills, trust - concerning the skills of your colleagues, officers and your unit, </em>and on the cadets <em>family’s acceptance</em>. The <em>committed</em> motivation factors consists mainly of three factors, p<em>ersonal development, companionship and discipline/fighting spirit. </em>The <em>committed</em> motivation factors has to be satisfied in order to make the decision to serve in the abroad service and to commence the officer’s training school. However, it is enough if only one of these factors are satisfied to make the decision. The Swedish armed forces are able to influence all of these factors. In order to make this possible the officers has to be well trained and have excellent skills in the military trade. They also need to have the necessary motivation factors satisfied. An adequate officers training, role models within the body of officers on all levels and an adequate support to the families of the soldiers and officers are basic factors in order to achieve this.</p>

<p>Försvarsmakten har sedan sekelskiftet gått ifrån att vara ett invasionsförsvar till att bli ett insatsförsvar. Under denna omvandling har Försvarsmakten blivit allt mindre och fått en mer internationell inriktning. Förband har lagts ned, personal sagts upp och materiel skrotats. Författaren är intresserad av att se hur detta har påverkat Försvarsmakten som en samhällsresurs.</p><p>Problemet som ställs i uppsatsen är huruvida regeringen har anpassat Försvarsmaktens uppgift att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred, mot bakgrund av den omvandling som skett. Syftet med denna uppsats är sålunda att undersöka och jämföra om uppgiften att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred har förändrats, utvecklats eller anpassats till det nya insatsförsvaret som Sverige har idag.</p><p>Som metod används en komparativ och kvalitativ textanalys av utvalda propositioner, departementsserier och regleringsbrev. De fakta i dokumenten som berör uppsatsämnet analyseras och jämförs, för att sedan sammanfattas och diskuteras. </p><p>Resultatet i uppsatsen påvisar att regeringen inte har ändrat uppgiften att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred, som ställs till Försvarsmakten. Men det påvisar även att en kontinuerlig anpassning av uppgiften sker i form av ett samarbete med andra myndigheter, denna utveckling kan följas på olika sätt i de utvalda källorna.</p><p>Författaren har dragit slutsatser kring det presenterade resultatet och kommit fram till att regeringen inte behövt ändra uppgiften. Men för att kunna effektivisera utnyttjandet av de resurser som Försvarsmakten kan tillföra vid svåra påfrestningar bör regeringen utveckla och precisera hur Försvarsmakten skall utnyttjas med störst effektivitet.</p> / <p>The Swedish Armed Forces has, since the turn of the century, transformed from an invasion defence to a type of mission oriented defence. This means that the Swedish armed forces have become smaller in volume, material has been terminated, a lot of personnel have been terminated and the amount of conscripts heavily reduced. The author is interested in how this has affected the Swedish armed force as recourse to the Swedish society.</p><p>Before and under the transformation, one of the Swedish armed forces duties has been to strengthen the Swedish society when hard tensions have emerged in peacetime. This duty has been presented in the regulations that the Swedish government give to the Swedish Armed Forces every year.  The duty is also one of the duties presented in the regulation that controls the Swedish Armed Forces activities.</p><p>The problem that is presented in the essay is how the Swedish government has adjusted this duty to the Swedish Armed Forces with this transformation in mind. The purpose of this essay is therefore to investigate and compare if the duties have been changed, developed and/or adjusted to the new Swedish armed forces as it is today.</p><p>The result of this paper shows that the government has not changed the duty to strengthen the society when hard tensions come. However, it also shows that there is a continuing adjustment to the duty in form of cooperation with other authorities. This development can be seen in different ways in the varying sources that have been presented in the essay.</p><p>The author has drawn some conclusions concerning the presented results and reached a conclusion that the government does not have to change the duty. It can be preserved as it is today. In order to use the resources that the Swedish armed forces contribute more efficiently, the government has to develop and specify how the Swedish armed forces can be used with the greatest efficiency.</p>

<p>Arbetet syftar till att analysera Förvarsmaktens övergripande process rörande erfarenhetshantering ifallet Kosovo mellan 2007 och nutid samt granska hur denna process tar sin utgångspunkt i organisationsteori och metod. Detta är de ingångsvärden som använts i den intervjustudie som genomförts. I denna studie kan två organisationsmodeller påvisas i tidsspannet som arbetet behandlat, en med början 2007 och en senare som i skrivande stund är under implementering, dessa har i olika grad påvisat kopplingar till modellrapporten från FOI 1998. Metodrapporten i sig baseras på Sarv respektive Garvin´s tankar om lärande organisationer och dess bakomliggande tankar är därför genomskinliga. Det teoretiska materialet ger fyra utgångspunkter för analys, mål, flexibilitet och dynamik samt medinflytande. Under dialog och mål finns få anknytningspunkter till FOI´s modell, flexibilitet och dynamik samt medinflytande å andra sidan påvisar tydligt att tankar mot detta funnit men brister i implementeringeni modellen. För att vidare sammanfoga modellen och dessa tankar anser författaren att tydligare direktiv, styrningar och förklaringar behövs. Författaren påtalar även behovet av vidare forskning på området och specifikt hur processen ser ut efter att den nya organisationsmodellen till fullo implementerats i organisationen.</p> / <p>The study aims to analyse the Swedish Armed Forces process for lessons learned, as it was in Kosovobetween 2007 and present date and examine whether this process is based on organizational theory or not. These were the initial values for the interviews that followed. In answers from the interviews, two organizational models can be found within the given time span, one beginning in 2007 and the later one is as of now being implemented. These models have shown a varying degree of connection to the model developed by FOI in 1998. The model itself is based on the organizational theories of Sarv and Garvin and its ideas can therefore be seen as translucent. The theoretical material gives us four starting points for analysis, dialogue, goal orientation, flexibility and dynamics and finally participation. Under the headings dialogue and goal orientation there are few connecting factors to the FOI model, under the headings flexibility and dynamics and participation on the other hand there are clearly formed thoughts surrounding these issues but the writer found shortcomings in the implementations of these. In order to further merge the model and these bulletpoints the author believes that clearer directives, guidance and explanations are needed. The author also highlights the need for further research within this field to show the outcome of the implementation of the new organizational model.</p>

<p>Försvarsmakten beskriver i Arméns utvecklingsplan 2010-2020 att tre dygns uthållighet på taktisknivå inte är tillräckligt utan bör vara mer flexibelt så att den även passar mindre enheter som skall kunna verka över stora avstånd utan möjlighet till egen logistik. Syftet med uppsatsen är att utreda vad trovärdig uthållighet är. Att utreda om tre dygns uthållighet på taktisk nivå är tillräckligt eller om denna bör utökas till mer än tre dygn. I uppsatsen beskrivs vad som står skrivet i olika dokument från Försvarsmakten vilka styr uthålligheten. Det beskrivs även hur Försvarsmakten avser att uthålligheten skall se ut i framtiden. Detta kopplas sedan mot erfarenhetsvärden från slutrapporter från Afghanistan, rapporter från Försvarets forskningsanstalt och US Marine Corps samt en enkätundersökning genomförd med chefer från FS15, FS16 samt FS17. Uppsatsen visar på att det som står skrivet från Försvarsmakten inte alltid stämmer överens med hurdet ser ut i verkligheten. De flesta chefer som svarat på enkätundersökningen uppger att de tagit med mer förnödenheter avseende mat, vatten och ammunition till personligt eldhandvapen än de inriktningar som Försvarsmakten gett. Detta resultat tyder på att uthålligheten inte är trovärdig utan bör utökas för att i framtiden kunna skapa ytterligare möjligheter för soldatens överlevnad.</p> / <p>The Swedish Armed Forces describes in the document Arméns utvecklingsplan 2010-2020 that three days endurance regarding food, water and ammunition on a tactical level is not enough. It should bemore flexible so that it fits even smaller units which operate over great distances without the possibility of own logistics. The purpose of this paper is to examine what credible endurance is. To investigate whether three days endurance of tactical level is sufficient or whether this should be extended to more than three days. The paper describes what is written in various documents from the Swedish Armed Forces which govern endurance. It also describes how the Swedish Armed Forces relate to endurance in the future. This is then connected to experience values from the final reports from Afghanistan, reports from the Swedish Defence Research Institute and the U.S. Marine Corps and implement a survey of executives from FS15, FS16 and FS17. This paper shows that what is written from the Swedish Armed Forces are not always consistent withhow it looks in reality. Most officers who responded to the survey report that they have included more commodities for food, water and ammunition for personal weapon than the directions given bythe Swedish Armed Forces. These results suggest that endurance is not credible and should be expanded in order to create additional opportunities for the soldier's survival.</p>

<p>Kumulativ stress kan påverka soldater vid en utlandsmission. Denna stress orsakas av små vardagliga händelser och tjänstgöringsrelaterade händelser under en mission. Syftet med denna uppsats är att fåen fördjupad förståelse av hur en stressad gruppchef påverkar sin grupp i en komplex miljö som i den typ av missioner som för närvarande genomförs i Afghanistan. Uppsatsen undersöker hur kumulativ stress har påverkat gruppchefer och deras förmåga att leda gruppen samt hur stressen som gruppchefen utsatts för har påverkat gruppen. Undersökningen baseras på intervjuer av informanter som varit på utlandsmission i Afghanistan och de beskriver sin gruppchef och händelser som skedde under deras tid på mission. Alla informanter var män mellan 20-25 år när de genomförde sin utlandsmission. Informanterna hade olika befattningar för att ge undersökningen en bredare bild. För att kunna koppla till teorier om ledarskap och kumulativ stress har även dessa beskrivits i en teoretisk genomgång. Resultatet visar att gruppcheferna har på något sett påverkats av stress och att detta har påverkat deras handlande och påverkat gruppen. Hur de har agerat i de stressade situationerna tycks vara relaterat till hur de har fördelat ansvar och byggt upp gemenskapen i sin grupp. De grupper som hade en stark sammanhållning och öppet förhållande till varandra både i arbetet och privat påverkades mindre av att gruppchefen var stressad.</p> / <p>Cumulative stress may affect the troops on a foreign mission. This kind of stress is caused by small daily events and service-related events during a mission. The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of how stress affects group team leaders in a complex environment in the type of missions that are currently implemented in Afghanistan. The essay examines how group leaders have reacted to cumulative stress during their time in the mission and their ability to lead the group. The study is based on interviews with informants who had been on foreign missions in Afghanistan. All respondents were male between 20-25 years when they carried out their mission abroad. The informants had different positions in order to obtain a broader picture. The informants were interviewed about their squad leader and events that occurred during the mission. To be able to connect to theories of leadership and cumulative stress summaries of these have also been described in the theoretical analysis. The result shows that group leaders are affected by stress and that has affected their behaviour and impact on the group. How they have behaved in the stressful situations appears to be related to how they have allocated responsibilities and contributed to the cohesion in their group. The groups that had a strong cohesion and open relationship with each other, both at work and in private, appeared to be less affected by the commander when he/she was under stress.</p>

<p>Background: Officers in the Swedish Armed Forces educates their soldiers in various skills and arenas. The Officers get their educational training in officer training courses conducted by the Swedish Armed Forces or the Swedish national defence college. The aim of this study was to find out how the cadets, belive that they are formed into educators, their views on the literature being used in the Swedish armed Forsces, and their views on leadership and educational science.</p><p>Methods: The data for analysis were collected in spring 2010, by use of a questionnaire among cadets studying the tactical/operational program Ta/Op 07/10 at the Swedish national defence college. The respons rate was 69, 6 %.</p><p>Results: The majority of the cadets thought that experience was the most important factor in becoming a good educator. Most of the cadets also thought that the literature being used by the Swedish armed forces was good, however, few cadets stated that they will use the material for reflection on their own teaching when working as officers.</p><p>Conclusions: The Cadets had a positive attitude towards the educational philosphy and literature being used, but few will use the literature in reflecting on themselves as teachers. Cadets belive that they mainly will become good educators through experience, and that it is important that leaders and managers in Swedish armed forces have knowledge about educational science.</p>