<p>Företagsförvärv är ett fenomen som ofta belyses inom den ekonomiska dagspressen. Detta eftersom förvärven associeras med effektiviseringsarbeten inom företag, vilket berör de anställda. Tidigare forskning har visat att förvärv antas ske av olika anledningar. De två mest framstående förklaringarna är effektivisering av verksamheter och den andra är drivkrafter som är hänförliga till företagsledningen. Det finns mycket forskning inom området kring företagsförvärv och denna studie avser att undersöka om finansiella karaktärsdrag går att urskiljas mellan uppköpta företag och de som inte blivit föremål för uppköp under samma period. Det finns flera studier på området som är utförda i bland annat USA och Storbritannien. Dock finns det få studier gjorda på den svenska marknaden. Vi anser därför att det finns en lucka inom forskning på detta område vilket motiverar en studie kring finansiella karaktärsdrag. Denna studie problematiserar om det går att urskilja utmärkande finansiella karaktärsdrag för ett förvärvat företag på OMX nordiska börs Stockholm mellan åren 2003 och 2008? Syftet med studien är därmed att utifrån tre olika hypoteser empiriskt testa om det går att identifiera finansiella karaktärsdrag hos uppköpta företag noterade på OMX nordiska börs Stockholm. Ett t-test och Wilcoxon test kommer användas för att undersöka om skillnaden mellan nyckeltalen för uppköpta och icke uppköpta företag är signifikant. Vidare ska vi göra ett Mann-Whitney-U test för att signifikant kunna förkasta att uppköpta och icke uppköpta företag är identiska. Slutligen ska vi genom en logistisk regressionsanalys testa finansiella nyckeltal där nyckeltalen definieras som oberoende variabler och jämförs mot en beroende dummyvariabel som antar värdet uppköpt; ja eller nej. Regressionsmodellen förutspår en uppköpskandidats sannolikhet att bli klassificerad som uppköpt i jämförelse med en kontrollgrupp utifrån dess nyckeltal. T-testet visar i stort att inga signifikanta skillnader går att observera mellan skillnaden i medelvärdet för uppköpta och icke uppköpta företag. Ett nyckeltal visar dock signifikant resultat. Wilcoxon testet visar att det inte statistiskt går att urskilja skillnader i medianen. Resultatet från MW testet visar att det inte statistiskt går att förkasta att företagen är identiska. Den logistiska regressionen visar att det finns skillnader med statistisk signifikans. Analysen visar att hypoteserna inte kan verifieras med statistisk signifikans för något av nyckeltalen. Vid en jämförelse med tidigare forskning liknar vårt resultat Cudd & Duggal (2000) samt Palepus (1986). Slutsatserna visar dock att det finns signifikanta skillnader mellan uppköpta företag och icke uppköpta företag.</p>

Företagsförvärv är ett fenomen som ofta belyses inom den ekonomiska dagspressen. Detta eftersom förvärven associeras med effektiviseringsarbeten inom företag, vilket berör de anställda. Tidigare forskning har visat att förvärv antas ske av olika anledningar. De två mest framstående förklaringarna är effektivisering av verksamheter och den andra är drivkrafter som är hänförliga till företagsledningen. Det finns mycket forskning inom området kring företagsförvärv och denna studie avser att undersöka om finansiella karaktärsdrag går att urskiljas mellan uppköpta företag och de som inte blivit föremål för uppköp under samma period. Det finns flera studier på området som är utförda i bland annat USA och Storbritannien. Dock finns det få studier gjorda på den svenska marknaden. Vi anser därför att det finns en lucka inom forskning på detta område vilket motiverar en studie kring finansiella karaktärsdrag. Denna studie problematiserar om det går att urskilja utmärkande finansiella karaktärsdrag för ett förvärvat företag på OMX nordiska börs Stockholm mellan åren 2003 och 2008? Syftet med studien är därmed att utifrån tre olika hypoteser empiriskt testa om det går att identifiera finansiella karaktärsdrag hos uppköpta företag noterade på OMX nordiska börs Stockholm. Ett t-test och Wilcoxon test kommer användas för att undersöka om skillnaden mellan nyckeltalen för uppköpta och icke uppköpta företag är signifikant. Vidare ska vi göra ett Mann-Whitney-U test för att signifikant kunna förkasta att uppköpta och icke uppköpta företag är identiska. Slutligen ska vi genom en logistisk regressionsanalys testa finansiella nyckeltal där nyckeltalen definieras som oberoende variabler och jämförs mot en beroende dummyvariabel som antar värdet uppköpt; ja eller nej. Regressionsmodellen förutspår en uppköpskandidats sannolikhet att bli klassificerad som uppköpt i jämförelse med en kontrollgrupp utifrån dess nyckeltal. T-testet visar i stort att inga signifikanta skillnader går att observera mellan skillnaden i medelvärdet för uppköpta och icke uppköpta företag. Ett nyckeltal visar dock signifikant resultat. Wilcoxon testet visar att det inte statistiskt går att urskilja skillnader i medianen. Resultatet från MW testet visar att det inte statistiskt går att förkasta att företagen är identiska. Den logistiska regressionen visar att det finns skillnader med statistisk signifikans. Analysen visar att hypoteserna inte kan verifieras med statistisk signifikans för något av nyckeltalen. Vid en jämförelse med tidigare forskning liknar vårt resultat Cudd &amp; Duggal (2000) samt Palepus (1986). Slutsatserna visar dock att det finns signifikanta skillnader mellan uppköpta företag och icke uppköpta företag.

Inledning: Intensivvårdsförvärvade muskelsvagheter är en av de vanligaste komplikationer inom intensivvården som kan uppstå efter bara några timmar av mekanisk ventilation och orsakar kort- och långsiktiga komplikationer i form av nedsatt fysisk funktion. Syfte: Att undersöka hur tidig mobilisering och tidig nutrition under vårdvistelse inom intensivvården påverkar intensivvårdsrelaterade muskelsvagheter. Metod: Beskrivande design har använts med litteraturstudie som metod. Det valdes ut 16 artiklar för att besvara studiens syfte som analyserades med integrerad analys. Resultat: Viss otillräcklig näringstillförsel kan gynna patienter i första skeden av sjukdomens förlopp, då det verkar förebyggande för muskelförvärvade svagheter. Tidig och intensiv enteral och parenteral nutrition kan öka risken för mortalitet med 5,67 gånger, men tidig enteral nutrition har vid andra tillstånd visat sig kunna förhindra muskelnedbrytning. Mobilisering av olika slag kan bidra till att motverka och minska intensivvårds förvärvade svagheter genom att öka muskelstyrka och bibehålla muskelmassa.  Elektrisk muskelstimulation (EMS) visade sig vara en effektiv mobilisering metod för att bevara och öka muskelstyrka. Slutsats: Tidig nutrition påverkar muskelförvärvade svagheter både positivt och negativt och påverkan varierar beroende på nutritionsval. Tidig mobilisering däremot visade sig bara ha positiva effekter på muskelförvärvade svagheter, men olika stark effekt av insatser beroende på mobiliseringsform.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur rehabiliteringspersonal, lärare och föräldrar upplever skolans beredskap för att ta emot barn med en förvärvad hjärnskada.</p><p>Ansatsen utgår från en metodtriangulering med intervjufrågor och enkätfrågor. Intervjuer har genomförts med rehabiliteringspersonal och enkäter har skickats till föräldrar respektive lärare. Sex intervjuer har genomförts med personal som arbetar med rehabilitering av barn med förvärvade hjärnskador. Enkätfrågor till sju lärare och postenkäter med missivbrev har sänts ut till 16 familjer.Av dessa har elva familjer svarat.</p><p>Hälften av lärarna och föräldrarna som besvarat enkäten anser att skolan inte har den beredskap som krävs för att ta emot ett barn med en förvärvad hjärnskada. De övriga lärarna och föräldrarna som besvarat enkäterna har varit något mer positivt inställda.</p><p>Likaså finns det en viss samstämmighet mellan de intervjuade personerna som arbetar med hjärnskadade barns rehabilitering. Många upplever att skolan inte har den beredskap som krävs för att ta emot barn med förvärvade hjärnskador. Dock finns det en viss förståelse för denna problematik bland de intervjuade personerna, som menar att det inte är så vanligt med denna typ av skada.Varje år får cirka 250 (av drygt 1000 skadade) barn och ungdomar mellan 0-18 år en förvärvad hjärnskada som medför men för livet. Detta innebär att ett fåtal lärare och skolpersonal möter barn med förvärvad hjärnskada.</p><p>Resultatet av studien visar att det behövs kunskap om de svårigheter dessa barn har fått och det stöd de behöver. Skolan behöver denna kunskap för att dessa barn ska få den undervisning och det stöd som fordras när barnet återvänder till skolan efter sin skada.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur rehabiliteringspersonal, lärare och föräldrar upplever skolans beredskap för att ta emot barn med en förvärvad hjärnskada. Ansatsen utgår från en metodtriangulering med intervjufrågor och enkätfrågor. Intervjuer har genomförts med rehabiliteringspersonal och enkäter har skickats till föräldrar respektive lärare. Sex intervjuer har genomförts med personal som arbetar med rehabilitering av barn med förvärvade hjärnskador. Enkätfrågor till sju lärare och postenkäter med missivbrev har sänts ut till 16 familjer.Av dessa har elva familjer svarat. Hälften av lärarna och föräldrarna som besvarat enkäten anser att skolan inte har den beredskap som krävs för att ta emot ett barn med en förvärvad hjärnskada. De övriga lärarna och föräldrarna som besvarat enkäterna har varit något mer positivt inställda. Likaså finns det en viss samstämmighet mellan de intervjuade personerna som arbetar med hjärnskadade barns rehabilitering. Många upplever att skolan inte har den beredskap som krävs för att ta emot barn med förvärvade hjärnskador. Dock finns det en viss förståelse för denna problematik bland de intervjuade personerna, som menar att det inte är så vanligt med denna typ av skada.Varje år får cirka 250 (av drygt 1000 skadade) barn och ungdomar mellan 0-18 år en förvärvad hjärnskada som medför men för livet. Detta innebär att ett fåtal lärare och skolpersonal möter barn med förvärvad hjärnskada. Resultatet av studien visar att det behövs kunskap om de svårigheter dessa barn har fått och det stöd de behöver. Skolan behöver denna kunskap för att dessa barn ska få den undervisning och det stöd som fordras när barnet återvänder till skolan efter sin skada.

Syftet med arbetet är att belysa hur den fria tiden och fritiden ser ut för barn som har förvärvat en hjärnskada. Arbetet utgår från en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvärvat en hjärnskada. / Spare time and leisure time - how do they work for children with an aquired braindamage?

Det finns tidigare studier som visat att sexuallivet påverkats efter förvärvade hjärnskador. I denna studie avsågs att lyfta personernas individuella perspektiv. Intervjustudien omfattar nio personer som förvärvat en hjärnskada för mer än ett år sedan, och som deltagit i hjärnskaderehabilitering vid Skånes universitetssjukhus. Åldern på deltagarna varierade mellan 25 och 64 år, och ålder vid skadetillfälle eller insjuknande var 16-55 år. Frågeställningar i uppsatsen var huruvida personerna i studien upplevt förändringar i sexuallivet efter att ha förvärvat en hjärnskada, och hur personerna hanterat detta, samt om det förekom skillnader i mäns och kvinnors upplevelse. I resultatet framkom att förändringar skett inom flera områden relaterade till sexualitet. Tydligast var förändringar som påverkats av trötthet, förändringar i erektion, lubrikation samt orgasmförmåga. Förändringarna påverkade även sexualiteten på det interpersonella planet. Dessa förändringar tolkades och hanterades olika av deltagarna. I analysen har scriptteorin använts, samt resonemang om copingprocesser. Slutsatsen är att sexualitet är en viktig del i rehabiliteringsprocessen, och att program som omfattar detta bör utvecklas / Sexuality is a central part of life among people in general. What happens to sexuality when a person suddenly acquires a brain injury as a result of severe illness or an accident? The focus at primary rehabilitation concerns more obvious functions which are aimed to make the person more independent in daily life. Questions about the personal experience of how the brain injury has affected identity as a male or female, and questions about sexuality can therefore be neglected. A review of earlier studies shows that sexuality is affected among persons who have acquired a brain injury. Sexuality can be seen as constructed both on intra psychic and interpersonal level, and script theory can be used to analyze changes in experiences of sexuality. AIMS: The aim of the current study was to illuminate the personal perspective of sexual changes among persons who had acquired a brain injury. Has the brain injury resulted in changes of the experienced sexual life, and if so how did the person manage these? Methods: In the current study nine people, both women and men were interviewed. The participants aged between 25 and 64 years had acquired a brain injury at the age between 16 and 55. All participants had acquired the brain injury for more than one year ago, and all had participated in a rehabilitation program at Skåne University Hospital. Results: Changes in sexuality was seen in relation to common consequences of brain injury such as fatigue and difficulties concerning concentration. Changes also appeared in relation to the ability to achieve erection, lubrication and orgasm (the intrapsychic level). There were also changes at the interpersonal level for example role changes in the relationship. All changes were managed in different ways by the participants including different coping strategies. Not all coping strategies were efficient for the person.Conclusions: Sexuality can be seen as a vital part of the rehabilitation process and therefore rehabilitation programs including sexuality should be developed. Partners’ perspective should also be considered.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att parrelationer och sexualliv påverkats efter att den ena i förhållandet förvärvat en hjärnskada. Det kan finnas en diskrepans mellan parets olika syn på vad som är problematiskt i förhållandet. Ofta har hjärnskadan medfört att partnern fått ett ökat ansvar och därmed även en rollförändring.Syfte och metod: Syftet med studien är att belysa hur partners till personer som förvärvat en hjärnskada upplever parrelationen med särskilt fokus på det gemensamma sexuallivet. Studien bygger på åtta individuella intervjuer med partners till personer som i vuxen ålder förvärvat en hjärnskada. Resultat: De övergripande resultaten visar att den förvärvade hjärnskadan påverkat parets dagliga liv. De flesta uppgav att även sexuallivet påverkats, både det gemensamma och partnerns egen sexualitet. Detta har hanterats på olika sätt. En balansgång framträdde mellan att se till det bästa för relationen, och att se till individuella behov. Två olika inställningar till sexuallivet framkom. Å ena sidan ansågs sexuella aktiviteter vara något som skulle komma spontant, och å andra sidan att sexuallivet liksom andra aktiviteter behövde planeras. / Background: Earlier research has shown that relations and sexual life has been affected after one of the partners has acquired a brain injury. There might be a discrepancy between the partners as to what is problematic in the relationship. Often the brain injury has caused the partner to take greater responsibility, therefore also a change in roles. Purpose and method: The purpose of the study is to show how partners to people with brain injury experience their relationship, with focus on the sexual life. The study is based on eight individual’s interviews with partners to people who have acquired a brain injury in their adult life. Results: The overall results show that the brain injury has affected the couple’s daily life. Most said that their sexual life had also been affected, both the mutual and the partners own sexuality. There are different ways to cope with this. A balancing act was shown between a person’s individual needs and the needs of the partner. Two different points of view were expressed about the sexual life. On the one hand sexual activities were seen as something spontaneous, on the other hand, like so many other things, it needed planning.

Syfte: Syftet var att undersöka vad kommunikationsbrister kan bero på och hur en organisation kan gå tillväga för att lösa problem som uppstår på grund av dem. Med detta som grund har studien utformat rekommendationer för hur förvärvsorganisationer kan arbeta med den interna kommunikationen och på så sätt överkomma och förebygga brister i kommunikationen. Metod: En fallstudie utifrån en deduktiv forskningsprocess användes genom att ställa upp påståenden utifrån teorin som prövades på empirin. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät. Slutsats: Brister som uppstår i kommunikationen har en verkan på hela organisationens finansiella och prestationsmässiga resultat. Genom att lägga beslag på kommunikationen kan en förvärvsorganisation bli mer framgångsrik. / Purpose: The purpose was to examine the reasons for inadequacies and how an organization can solve problems that arise due to them. Based on this the study has formulated recommendations for how acquisition organizations can overcome and prevent the inadequacies through internal communication. Method: A case study was based on a deductive research process. The empirical data was tested through the use of propositions derived from theory. Data was collected through qualitative interviews and a quantitative survey. Conclusion: Inadequacies that arise through communication have an impact on the financial results and performance, of the organization as a whole. By engaging in communication an acquisition organization could become more successful.

<p>År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls.</p><p>Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare.</p><p>Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.</p>