Skolan ska sträva efter att undervisningen anpassas efter varje elevs bakgrund och språkutveckling samt att varje elev ges möjlighet att utveckla sitt skriftspråk. Det ställer i sin tur krav på lärares arbete med att främja flerspråkiga elevers skrivutveckling. Syftet med den här studien är därför att bidra med ökad kunskap vad gäller användning av olika strategier och metoder i arbetet med flerspråkiga elevers skrivutveckling samt vilka utmaningar lärare menar att de möter i sitt arbete. För att lyckas besvara syftet med studien har fem verksamma lärare i årskurserna 1-3 intervjuats. Studien utgick från två frågeställningar: Vilka didaktiska strategier och metoder lärare beskriver att de använder för att möjliggöra flerspråkiga elevers skrivutveckling i undervisningen samt vilka utmaningar lärare anser att de möter i sitt vardagliga arbete med att möjliggöra flerspråkighet i skrivundervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i den sociokulturella teorin där social samverkan och medierande redskap är centrala delar. Ett kvalitativt perspektiv har även beaktats i studien genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bygger på färdigställda frågor och den insamlade datan har därefter analyserats och transkriberats. Resultatet visar att lärarna anpassar sin skrivundervisning utefter flerspråkiga elevers kunskapsnivå. Det är enligt lärarna av stor vikt att använda sig av flera strategier och metoder i skrivundervisningen för att lyckas främja flerspråkiga elevers skrivutveckling. Däremot är det två metoder som särskilt nämns av lärarna som gynnsamma, det är lärplattan och bilder som stöd. De utmaningar som främst nämns av lärarna i deras vardagliga arbete är bristen på tid och personaltäthet. / The school must strive for the teaching to be adapted to each pupil's background and language development and for each pupil to be given the opportunity to develop their written language. This, in turn, places demands on teachers' work to promote multilingual pupil's writing development. The purpose of this study is therefore to contribute with increased knowledge regarding the use of different strategies and methods in the work with multilingual pupils' writing development and what challenges teachers believe they face in their work. In order to successfully answer the purpose of this study, five teachers in the grades of 1-3 have been interviewed. The study was based on two questions: What didactic strategies and methods teachers describe that they use to promote multilingual pupils' writing development in teaching and what challenges teachers describe that they face in their everyday work with enabling multilingualism in writing teaching. The theoretical starting point of the study is based on the sociocultural theory where social cooperation and mediating tools are central parts. A qualitative perspective has also been considered in the study through semi-structured interviews. The interviews are based on completed questions and the collected data has subsequently been analyzed and transcribed. The results show that the teachers adapt their writing teaching according to the knowledge level of multilingual pupils. According to the teachers, it is important to use several strategies and methods in teaching writing in order to succeed in promoting multilingual pupils' writing development. However, there are two methods that are particularly mentioned by the teachers as beneficial, learning board and images as support. The challenges that the teachers mainly mentioned in their everyday work are the lack of time and staff density.

Studiens syfte är att nå fördjupad kunskap kring några lärares allmänna förhållningssätt till högläsning som didaktiskt redskap och deras beskrivningar av hur de implementerar sådana förhållningssätt i sin praktik i årskurs F–3. Studien har en kvalitativ ansats där fem semistrukturerade intervjuer genomförts med verksamma lärare i årskurs F–3. Som teoretiskt ramverk har jag valt Vygotskijs sociokulturella perspektiv och Bakhtins dialogteori, vilka båda pekar på vikten av socialt samspel och dialog vid inlärning. Högläsningssituationens lärandepotential knyts till dessa perspektiv. Empirisk forskning ger gott stöd för högläsning som didaktiskt redskap och betonar dess lärandepotential. För att förverkliga den potential som högläsning har krävs dock att läraren ser högläsning som ett användbart didaktiskt redskap. Högläsning anges inte som metod i lärandeprocessen i kursplanen för svenska eller i läroplanens tredje del gällande förskoleklassen. Resultatet visar att lärarna har ett intresserat förhållningssätt till högläsning. De betonar särskilt de positiva effekter högläsningen har för elevernas språkutveckling. Lärarna använder lässtrategier och arbetar i olika grad med texter. Vidare ser de en kompensatorisk potential i högläsningssituationen där språksvaga elever stimuleras. Kontakten med litteratur genom högläsning vidgar också världen för eleverna menar lärarna och kan öka elevernas läslust. Lärarna är måna om att tillvarata elevernas intressen vid val av bok, men högläser nästan uteslutande skönlitterära texter. Vidare framkommer det av intervjuerna att socialt samspel och dialog inte ges en framträdande roll. Inte heller systematiserar man sin högläsningsundervisning i någon högre utsträckning och i något fall ses högläsning som en avkopplande stund. Resultatet visar också att lärarna inte explicit kopplar sin högläsning till läroplanen.

Utomhusundervisning för med sig en mängd positiva aspekter för elever, framförallt vikten av att få uppleva i en autentisk miljö. Forskning visar att trots fördelar, undviker lärare att förlägga undervisning utomhus på grund av tid, avsaknad av ämneskunskaper, resurser samt säkerhetsrisken. Därför är syftet med studien att ta reda på vilka skäl som ligger till grund för att lärare väljer att undervisa eller inte undervisa utomhus i de naturorienterande ämnena i årskurs F-3. Datainsamlingen består av en enkät som har skickats ut till 24 verksamma lärare, samt semistrukturerade intervjuer med sex av dessa lärare. Metoden som har valts för att analysera det kvalitativa datamaterialet är en tematisk analys. Den kvantitativa datan har sammanställts i diagram. Resultatet av analysen resulterade i sex övergripande teman: lärares ämneskunskaper, den verkliga upplevelsen, växelverkan mellan teori och praktik, elevers motivation, elevgruppens behov och säkerhet samt tidsaspekten. Några av skälen till att undervisa utomhus som framkom hos samtliga deltagare var att eleven får en konkretisering av de naturorienterande ämnena när de får sätta in den teoretiska kunskapen i ett sammanhang samt att elever blir mer motiverade och engagerade i utomhusmiljön. De skäl som framkom till varför lärare väljer att inte förlägga undervisning utomhus var en rädsla kring elevers säkerhet, logistikplanering samt att det oftast inte finns tillräckligt med resurser för att bedriva undervisning utomhus. Studien kan bidra till att verksamma lärare och lärarstudenter kan få ett annat perspektiv på utomhusundervisningen i de naturorienterande ämnena samt att våga utmana sig i sin lärarprofession trots brist på kunskap, tid och resurser.

Det visade sig finnas studier om begreppsanvändning i de högre åldrarna men begränsat av studier på begreppsanvändning i lågstadiet. Därför fattades intresse till studien. Syftet med studien var att studera två lärares begrepps- och språkanvändning under fyra genomgångar i NOundervisning. Studien utgår från en kvalitativ metod genom klassrumsobservationer och ljudinspelningar, dock med kvantifiering av data genom observationsprotokoll. Resultatet av studien visar att de observerade lärarna främst använder sig av vardagsspråk och hybridspråk under deras genomgångar i NO-undervisning. Det vetenskapliga språket används inte i lika stor utsträckning, men används när lärare aktivt utvecklar vidare elevers användning av begrepp. Om läraren är delaktig i de klassrumsdiskussioner som sker, används ett mer varierat språk. Detta leder till att elever får större möjligheter till förståelse för begrepp.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om F-3 lärares attityd till matematik har ett samband med deras val av undervisningspraktiker. Studien genomfördes via en kvantitativ enkätundersökning med påståenden kopplade till det teoretiska ramverket TMA. Resultatet visar att det finns ett samband mellan de två variablerna och de lärare som har en positiv attityd till matematik har även det som lärare i matematikämnet och i sin undervisning.

Detta är en intervjustudie med lärare i årskurs F-3, som undervisar i matematik. Materialet har samlats in genom intervjuer med lärare som är verksamma på lågstadiet samt en matematikhandledare. Syftet med denna studie är att belysa lärares upplevelser av deras egen undervisning för att leda elevers kunskapsutveckling i matematisk förståelse och matematiskt tänkande. Studien tittar också på hur elevernas utveckling ter sig enligt lärares uppfattning. Vidare undersöker studien vad som kan tänkas påverka lärares arbete och elevers kunskapsutveckling. Begrepp som lyfts i studien i tidigare forskning är: matematikspråk, matematisk diskussion (Eriksson, 2021; Riesbeck, 2000; 2008), undervisningsmetodik (Björklund, 2007; Karlsson, 2019), översättningsled, ämnesdidaktik (Eriksson, 2021; Høines, 2000), matematikängslan och kognitiv förmåga (Karlsson, 2019; Taflin, 2008). Ytterligare begrepp som lyfts i studien i teoretiska utgångspunkter är: utvecklingsstadier (Hwang & Nilsson, 2019), abstrakt matematik (Björklund, 2007; Hwang & Nilsson, 2019; Riesbeck, 2008), proximala utvecklingszonen, scaffolding (Hwang & Nilsson, 2019; Høines, 2000; Eriksson, 2021; Taflin, 2007; Karlsson, 2019; Riesbeck, 2000) och ramfaktorer (Lindström & Pennlert, 2019). Samtliga begrepp har skapat studiens syfte och frågeställningar: Hur lägger lärare upp undervisningen i förhållande till läroplaner, läromedel, övriga inslag och vilka undervisningsmetoder används? I vilken ålder eller årskurs upplever lärare att elever generellt utvecklar matematiskt tänkande och sker utvecklingen vanligen gradvis eller mer oregelbundet? Vilka omständigheter upplever lärare kan främja respektive hindra enskilda elevers kunskapsutveckling inom matematikämnet samt påverka deras attityder till ämnet? Vilka ramfaktorer utgör enligt lärare möjligheter eller begränsningar i deras arbete i matematikämnet? Resultaten har analyserats i en tematisk analys utifrån frågeställningarna. För att få en förståelse om hur elevers kognitiva matematiska förmågor utvecklas utgår studien ifrån Vygotskijs och Piagets teorier om kognitiv utveckling, samt de ramfaktorer som kan påverka lärares arbete.    Studiens resultat visar att det finns samband mellan antalet år som lärare varit verksamma och deras val av undervisningsmetoder, samt förhållningssätt till läromedlen. Bland annat framkom det i resultaten att lärare påverkas, i sitt arbete, av läromedlens utformning, kraven i Lgr 11 och kursplanen i matematik. Elevers utveckling i matematikämnet sker oregelbundet, anser lärarna. Det som främjar eller hindrar elevers kunskapsutveckling i matematik är bland annat lärarens attityd till ämnet. De ramfaktorer som främst påverkar lärares arbete i matematik är timplan och resurser, eftersom det är faktorer som läraren själv inte kan styra över. Överlag visar studien att matematik är ett abstrakt ämne där elever behöver lärare med goda ämnesdidaktiska kunskaper och pedagogisk förmåga. Detta för att elever ska kunna utveckla matematisk förståelse och matematiskt tänkande, samt deras matematiska förmågor. Den didaktiska slutsatsen som kan dras av studien är att lärare behöver utrymme i sitt arbete, för att kunna styra den egna undervisningen utifrån vad elever behöver.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka lärares erfarenheter och inställning till att kartlägga elevernas tidiga läs- och skrivutveckling och vilket/vilka kartläggningsmaterial som används. Studien genomfördes med sex semistrukturerade intervjuer med lärare från två olika skolor i två olika kommuner, fyra enskilda intervjuer och två parintervjuer. De två kartläggningsmaterial som främst användes är Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och Legilexi, vilket beror på att kommunerna som lärarna är verksamma i har olika screeningplaner. Resultatet visar att lärarna har en positiv syn på kartläggning för att det kan ge läraren en tydlig överblick över vilken kunskap som redan finns i elevgruppen, både på grupp- och individnivå. Kartläggning är tidskrävande, men översikten som kartläggningen resulterar i stöttar läraren i sin planering av undervisningen för att kunna införa stöd och anpassningar där det behövs. Erfarenhet från mellanstadiet upplevdes fördelaktigt eftersom lärarna vet vad som komma skall för eleverna, på så sätt kan läraren stötta, pusha och förbereda eleverna inför mellanstadiet. För att kartlägga elevernas skrivutveckling använder lärarna egna skrivövningar och skrivuppgifter, utöver de områdena som Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och Legilexi testar av inom skrivutvecklingen.

I denna studie genomfördes en läromedelsanalys av en läsebok. Läseboken Nyckeln tillskatten ingår i en serie läromedel för årskurs 1 till 3, den specifika läseboken som valtsut till denna studie används i årskurs 3. För analysen valdes tre frågor (”Hur serfördelningen mellan manliga och kvinnliga karaktärer ut i läromedlets bilder?”, ”Hurbeskrivs manliga och kvinnliga karaktärer i texten?” och ”Hur samverkar bild och text iläromedlet med varandra ur ett genusperspektiv?”) och syftet med undersökningen är attanalysera läromedlet Nyckeln till skatten ur ett genusperspektiv. Studien utgår frånkönsrollsteorin som bygger på att män och kvinnor har kompletterande och olika roller isamhället. Den andra teorin som studien utgår från är den sociosemiotiska teorin somgrundades av språkforskaren Micheal Halliday. Utifrån den sociosemiotiska teorinstuderas hur bild och text används för att skapa betydelse i läromedlet. De analysmetodersom använts för att analysera läromedlet är kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys,vilket innebär att två olika analyser har genomförts: samverkan mellan bild och text samtendast bild. Resultatet visar att det finns skillnad bland fördelningen mellan manliga ochkvinnliga karaktärer i läromedlet. När det gäller samverkan mellan bild och text iläromedlet visar resultatet att det som finns på bild stämmer överens med texten utifrånpronomen han och hon. Det som avviker i läromedlet framkom av texten, då vissakaraktärer beskrivs ha både manliga och kvinnliga egenskaper. Både manliga ochkvinnliga namn framkom i texten. Männens sysslor framkom tydligt i läromedlet.Exempel på deras sysslor var att laga mat, trädgårdsarbete och att handla, medankvinnornas sysselsättning inte lika tydligt framkom i texten. Exempel på de sysslor sompresenteras i texten är väcka till skolan och servera frukost. Slutsatsen visar att vissakaraktärer i läromedlet presenteras som personer som är både stereotypiska ochnormbrytande. Det har förekommit att vissa karaktärer endast har presenterats somstereotypiska och vissa har endast presenterats som normbrytande.

Syftet med denna studie är att undersöka F–3 lärares utsagor om deras undervisning av nyheter i SO, vilka utmaningar och möjligheter de ser med det och att undersöka vilka strategier som finns för att hantera eventuell oro som uppstår av betungande nyhetsinnehåll hos eleverna. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med åtta respondenter och en pilotintervju. Resultatet visar att undervisningen av nyheter skiljer sig i årskurserna och utefter gruppens behov. Dessutom upplever lärare sina elever som oroliga över aktuella samhällsfrågor som lyfts i nyheter, vilket de ser som en utmaning i arbetet, exempelvis beträffande ämnena krig och gängkriminalitet. En möjlighet med nyheter är att kunna göra eleverna samhällsmedvetna. Resultatet visar också att eleverna ges strategier i form av åtgärdande diskussioner och till viss del genom ett förebyggande värdegrundsarbete. Slutsatserna som kan dras av studien är att elevernas oro beträffande nyheter kan behöva undersökas vidare och att det kan behövas mer material som stödjer lärare i arbetet mot de tidigare årskurserna F–1, till exempel genom ett nytt nyhetsprogram.

Uppsatsen analyserar olika interventionsstudier som undersöker på vilket sätt interventionerna påverkar läsutvecklingen hos elever med lässvårigheter. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att skapa en sammanställning av forskning som finns inom området. Baserat på uppsatsens forskningsfråga sammanfattas sex olika interventionsstudier. Sammanställningen visar dels på några olika metoder att arbeta med under interventioner, dels vilken effekt interventionsarbetet har för läsutvecklingen hos elever med lässvårigheter. Bland annat redogörs det för en-till-en-handledning och datorspel, som båda visar sig gynna läsutvecklingen för elever med lässvårigheter. Dessutom visar sig kombinationen av avkodning och läsförståelse vara av vikt för att utveckla läsförmågan.