The purpose of this paper was to examine how the bullying discourse differs depending on if the person bullying is a student or an employee at the school. Cases from Skolinspektionen and Barn- och elevombudsmannen was analysed using Faircloughs three dimensional critical discourse analysis to be able to identify how the disocurse differs depending on who has been bullying. The analysis showed that the discourse do differ between when it is a student and when it is a employee at the school that bullies. The agency of the employees were hidden and their potentielly bully-like actions were rationalized while the agency of students that bully was clear. / Uppsatsen syfte var att undersöka hur mobbningsdiskursen skiljde sig åt beroende på om det var en elev eller en anställd på skolan som har utsatt en elev för kränkande behandling. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys har ärenden inkomna till skolinspektionen analyserats för att kartlägga eventuella skillnader. Analysen visade att diskursen skiljer sig beroende på vem som var anklagad. Anställdas handlingar bortförklarades och förmildrades i huvudmannens yttranden samtidigt som agentskapet doldes medan elever framställdes som personligt ansvariga för de kränkningar som skett.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur gymnasieskolors webbtexter kan förstås i förhållande till diskurs. För att undersöka detta utgår jag från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor – två privata och två kommunala skolor. Uppsatsens ansats är språkvetenskaplig. Stor vikt läggs därför vid den systemisk-funktionella grammatiken. Jag utgår från den interpersonella analysens språkhandlingar, modusmetaforer och modalitet. Texternas första- och andradeltagare analyseras även separat liksom texternas tilltal. Analysresultaten visar att alla fyra texter bär drag av marknadsföringsdiskurs. Detta realiseras bland annat av direkt du-tilltal och en rad erbjudanden till läsaren. Vissa erbjudanden uttrycks explicit i form av varor. Andra erbjudanden, som kunskap och utveckling, är mer abstrakta. Analysen visar också att texterna bär spår av bland annat elitistisk diskurs. Detta realiseras bland annat genom modalitetsmarkörer, modusmetaforer och placeringen av förstadeltagaren i olika satskomplex. Genom att använda diskurser utanför den traditionella utbildningsdiskursen visar skolornas webbtexter en förändring i samhället. Marknaden har flyttat in verksamheter som tidigare tillhört den offentliga sektorn. Detta skapar en ny relation mellan skolan och eleverna. Genom att element från marknadsföringsdiskursen har lånats in i skolans värld konstrueras eleven till en konsument av utbildning.

In this study, my intention has been to examine how the ambiguous concept of corruption is constructed by the press. Emphasizing the media’s representations of the socially constructed and context-specific concept, this work adopts a critical perspective on discourse, together with an approach of conceptual history. Finland has for many years been appointed as one of the least corrupt countries in the world, signing several international conventions against corruption since the 1990s, which in turn has led to an increase in discussion regarding the phenomenon. By conducting a multi-method study, my aim has been to analyse the possible changes in the definition of ”corruption” in the Finnish newspaper Hufvudstadsbladet during the period 2000-2013. Using the theoretical framework of Fairclough’s media discourse and Koselleck’s conceptual history, the concept has been analysed in light of Finnish legislation regarding corruption during this period. The analysis yielded several results. The concept of corruption is defined as a both moral and legal problem, resulting in shifting meanings. A change in the representation of levels of corruption in Finland, from optimistic to pessimistic is illustrated, which is upheld in the press by results from international corruption surveys and statements made by those in power. Overall, while discourse on corruption is both constructed and transformed by journalists, it has ideological effects when what is presented as facts are in reality based on statements made by experts and political actors.  Finally the analysis shows that “corruption” and “trust”, being asymmetrical concepts, constitute an inseparable pair of concepts. In a democratic country these concepts depend on each other, making corruption a matter of the entire society. I propose that further research examine the possible changes in the concept of corruption over a longer period of time.

The purpose of this study was to examine the discourses that can be identified in medias representation of social services. To answer the purpose we made a critical discourse analysis using Faircloughs three-dimensional model. The choice to focus our study on a local newspaper was based on earlier research that found it possible that a local paper has a greater impact on readers than a national newspaper. Readers can more easily connect with what's happening in the immediate environment than what is written nationally. We used articles published in 2013 containing “social services”. We found four discourses about collaboration, economy, criticism and work practices and procedures. We found social services mentioned in contexts involving money, resources, complaints, cooperation, collaboration, support, routines and responsibilities. The social services was briefly depicted, descriptions of their work was often omitted. The descriptions we found was often negative and contained assumptions that were not explained. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka diskurser som kan identifieras i medias framställning av socialtjänsten. För att besvara syftet gjorde vi en kritisk diskursanalys med Faircloughs tredimensionella modell. Vi valde att fokusera vår studie på en lokaltidning då tidigare forskning funnit att det kan ses som möjligt att en lokaltidning har ett större inflytande på läsarna än en rikstäckande tidning då läsarna lättare kan knyta an till det som händer i närmiljön än det som skrivs nationellt. Vi använde oss av artiklar publicerade under 2013 och som innehöll ordet socialtjänst. Studien resulterade i fyra diskurser; samverkansdiskursen, ekonomidiskursen, kritikdiskursen och diskursen om arbetssätt och rutiner. Vi fann att socialtjänsten nämns i sammanhang som berör pengar, resurser, klagomål, samarbete, samverkan, stöd, rutiner och ansvar. Sättet socialtjänsten benämndes på var kortfattat, beskrivningar av deras arbete utelämnades ofta. De beskrivningar vi fann var ofta negativa och innehöll antaganden som inte förklarades.

Syftet med den här studien är att undersöka och analysera vilka diskurser om inkludering som blir synliga i skolledares tal om begreppet. Från en socialkonstruktionistisk utgångspunkt användes Faircloughs kritiska diskursanalys på en text bestående av fyra transkriberade intervjuer med skolledare. Sammanfattningsvis har studien sett sex diskurser om inkludering framträda. Dessa var en gemenskapsdiskurs, en diagnostisk diskurs, en dialogisk diskurs, en expertisinriktad diskurs, en individualiseringsdiskurs och en förmågediskurs. Inkluderingen beskrevs på skiftande sätt, vilket stämmer väl överens med skiftande definitioner även inom forskningen. De diskurser inom vilka språkanvändandet minst stämmer överens med forskning om inkludering var den diagnostiska diskursen och förmågediskursen, där det lätt blir att barnet sätts som bärare av problemet. / The object of this study is to examine and analyze which discourses concerning inclusion become apparent when school administrators speak of the concept. Fairclough critical discourse analysis was used, from a social constructionist premise on four transcribed interviews with school administrators. In conclusion, six discourses became apparent about inclusion. These included a community discourse, a diagnostic discourse, a dialogical discourse, an expertise oriented discourse, an individualization discourse and an ability discourse. Inclusion was described in varying ways, which corresponds well with current research. The discourses where language use least corresponded with research about inclusion was the diagnostic discourse and the ability discourse, wherein the child is easily portrayed as the carrier of the problem.

Datum: 2022-05-30 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare: Johanna Grönlund (29/03/13), Mimmi Forsberg (96/04/29) Titel: Det företagsekonomiska könet: En kritisk diskursanalytisk studie av maktförhållanden i arbetslivet ur ett genusperspektiv i svensk media Handledare: Magnus Linderström Nyckelord: Genus, Makt, Diskursanalys, Ojämlikhet, Fairclough Forskningsfrågor: Hur etablerar diskursiva praktiker framställningar om genus i arbetslivet? Hur har diskursen i svensk media manifesterat och reproducerat maktförhållanden kring genus i arbetslivet? Syfte: Utifrån en kritisk teoretisk ansats analysera hur genusdiskursen har framställts i svensk media. Detta för att se hur språket har förmedlats och kan tänkas manifestera maktförhållanden kring kvinnligt i förhållande till manligt i arbetslivet. Studien har för avsikt att utforska det företagsekonomiska könet som social konstruktion kopplat till kvinnliga chefer och kvinnligt företagande. Metod: Kvalitativ metod med hjälp av en kritisk diskursanalys. Slutsats: Det finns tydliga gränsdragningar mellan kvinnor och män i arbetslivet där media förstärker samhällets idéer om kvinnligt i förhållande till manligt. Kvinnan framställs återkommande som avvikande och underordnad mannen i arbetslivet, medan mannen symboliserar makt, framgång och högre positioner i hierarkin. Kvinnan verkar vara den normbrytande identiteten som konstruerar det företagsekonomiska könet. / Date: 2022-05-30  Level: Master thesis in Business Administration, 15cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Johanna Grönlund (92/03/13), Mimmi Forsberg (96/04/29) Title: The business gender: A critical discourse analysis of power relations in working life from a gender perspective in Swedish media Supervisor: Magnus Linderström Keywords: Gender, Power, Discourse Analysis, Inequality, Fairclough Research questions: How does discursive practice establish representations about gender in the working life? How has the discourse in Swedish media manifested power relations about gender in the working life?  Purpose: To analyze, based on a critical theoretical approach, how the gender discourse has been presented in Swedish media. To highlight how the language has been conveyed and can manifest power relations of women in relation to men in the working life. The study intends to explore the business gender as a social construction linked to female managers and female entrepreneurship. Method: A qualitative method using a critical discourse analysis. Conclusion: There are distinct differences between women and men in the working life, where media maintains society’s ideas about women in relation to men. Women are, through discourses, repeatedly portrayed as deviant and subordinate to men, while the man symbolizes power, success and higher positions in the hierarchy. The woman seems to be the norm-breaking identity that constructs the business gender.

Politicians, companies, organizations and people all over the world need to act swiftly to prevent, or at least, mitigate climate change. Sweden has the means and the ambition to be a one of the first green welfare states in the world. According to the Swedish Government Inquiries (SOU 2013:84) Fossil Free on the Way the transport sector is responsible for thirty percent of Sweden’s total emissions, which means that there are a lot of potential in decreasing the emissions from the sector. To provide a context, I have presented a couple of events that might help the understanding of the political debate. I mention the IPCC reports, the Paris Agreement and the Swedish Climate Act (2017:720) which provides guidelines and goals for politicians to follow. I also mention how Dieselgate changed the perspective of the diesel car as a green vehicle and how Tesla’s energy efficient engines as well as the company’s developed batteries helped change the perception of the electric vehicle, and later on, the view of the green vehicle. The aim of this study is to examine how the party political perceptions of what kind of car that should be considered as a a green vehicle has shifted over time. This is done by analyzing how the Green Party and the Moderates have taken a stand and argued for the electric car and the diesel car in 2014 and 2018. To help analyzing the arguments and the positions and to understand how differences between the parties' arguments stem from ideology, the study will be based on Jonas Anshelm’s and Martin Hultman's theoretical frameworks. What the analysis show is that, though, there are some ideological differences, both partiesshared consensus about what a green vehicle is. / Umeå universitet

Syftet med denna studie är att utifrån en medieanalys synliggöra framträdande diskurser kring ungdomskriminalitet kopplat till socialtjänstens arbete när det gäller barn och unga. Med stöd i kritisk diskursanalys inspirerad av Fairclough har 59 artiklar analyserats. Tre framträdande diskurser har identifierats: diskursen om den nya brottsligheten, diskursen om den otillräckliga socialtjänsten samt diskursen om kampen mellan hårda och mjuka åtgärder. Resultatet visar att media framställer ungdomskriminaliteten som ett nytt fenomen där utövande av brott förutsätter svaga band på en kollektiv nivå. Den nya brottsligheten presenteras som en avvikelse från den normala ungdomsbrottsligheten. Socialtjänsten beskrivs vara en viktig aktör i kampen mot ungdomskriminaliteten, men kritiseras samtidigt för sitt bristande engagemang. Hur ungdomsbrottsligheten ska hanteras delar samhället i två bestämda läger där den ena parten kräver hårdare tag, vilket bland annat innebär förslag om hårdare straff; medan den andra sidan efterlyser mjukare och förebyggande insatser. Genomgående i diskurserna förekommer uttalanden från svenska politiker vilket visar att politiken har en betydande roll i diskussionen gällande hur ungdomsbrottsligheten bör förstås och bekämpas. Studien understryker hur medias framställning bidrar till konstruktionen av hur ett fenomen som ungdomsbrottslighet i relation till socialtjänstens arbete bör förstås. / The purpose of this study is to highlight prominent discourses within mass media   concerning young people who commit crimes; and how responsible actors such as the social services are considered to handle this phenomenon. Based on a critical discourse approach inspired by Fairclough, 59 articles have been analyzed. Three prominent discourses have been identified: the discourse on the new crime, the discourse on inadequate social services and the discourse on the struggle between hard and soft measures. The results suggests that the media present juvenile delinquency as a new kind of phenomenon which presupposes weak collective ties. The new type of crime is also considered to deviate from an earlier form of normal crime. The social services are described as an important agent in the fight against juvenile delinquency. The criticism that is presented by the media consists of the social services' lack of commitment. How juvenile delinquency is to be solved divides society into two specific camps where one part demands a tougher grip, which means, among other things, harsher punishments; while the other, softer side emphasizes the need for more preventive measures. Throughout the discourses, statements from Swedish politicians are embedded, which illustrates the impact that politicians have in the discussion regarding how juvenile delinquency are to be understood and combated. The study underlines how the media presentation becomes an important factor in the linguistic construction of how a phenomenon, such as juvenile delinquency in relation to social services, is to be understood.

The purpose of this study was to investigate how the concept of religion is constructed as a category in Swedish textbooks from the 1970s until the 1990s. The method consisted of a qualitative approach and Fairclough´s three-dimensional model with the three levels: text, discursive practice and social practice. Six Swedish textbooks for secondary school have been examined with the analysis tool modality. The results from the study show how religion was constructed as a timeless phenomenon, which can be traced through the history of mankind. Throughout the whole study period, human beings were described as being able to reach an inner contact with a higher power through an external action such as prayer. In the study, human life issues were constructed as an eternal need and religion was explained to extinguish these needs.