Denna studie fördjupar sig i det kooperativa lärandets grunder kopplat till elevers produktion av faktatext i årskurs 2. Under en treveckorsperiod med sex-åtta tillfällen har 43 elever inkluderats i en undervisning som genomsyrats av det kooperativa lärandet. Det kooperativa lärandet utgår, liksom denna studie, från teorier av Vygotskij och Dewey. En central grundsten i dessa teorier är att lärande och kunskapsbildning sker i kommunikativa, sociala sammanhang. Tidigare forskning har visat att kooperativt lärande har positiva effekter på elevers muntliga och skriftliga förmågor. Vidare kan det kooperativa lärandet bidra till att elever utvecklar en djupare förståelse för ett innehåll, skapar inkludering med hjälp av delaktighet och ett elevcentrerat lärande. Det kooperativa lärandet är gynnsamt för elevers utveckling av vokabulär, grammatik och deltagande. Dock finns det få studier som fokuserat på elever i de lägre åldrarna, vilket denna studie gör. Syftet med studien är att bidra till en utökad forskning kring det kooperativa lärandet i yngre åldrar. Studien svarar på frågeställningarna: ”Vilka språkförändringar kan vi se i elevers faktatexter från den första strukturens genomförande till den andra strukturens genomförande utifrån det kooperativa lärandet?” och ”Hur deltar elever i grupper i en svenskundervisning som präglas av kooperativt lärande?” I linje med tidigare studier bekräftar den här studien att det kooperativa lärandet verkar ha gynnsamma effekter för elevernas produktion av faktatexter och delaktighet samt engagemang. Studien visar att eleverna i grupp kontra enskilt förbättrade sin förmåga att producera faktatexter genom muntlig kommunikation. För framtida forskningsområde behövs det fler studier som under en längre tidsperiod fördjupar sig inom det kooperativa lärandet och elevers skrivförmåga.

Vi lever i en skriftspråklig kultur, där det är en demokratisk rättighet att kunna uttrycka sig skriftligt. Människor förmedlar sig med varandra genom sociala medier men det är också fler arbeten än tidigare som kräver en skriftspråklig kunskap, för att utföra uppgifter både inom landet och globalt. Detta är en kvalitativ studie som genomförts ur ett sociokulturellt perspektiv. Den har som syfte att undersöka hur lärare på lågstadiet i den kommun där jag arbetar, beskriver sitt arbete med faktatextskrivande i sin undervisning. Lärarna beskriver också hur de stöttar elever i läs-och skrivsvårigheter i sitt skrivande av faktatexter. Det är sex lärare på fyra olika skolor som blivit intervjuade med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Skolorna har valts i möjligaste mån utifrån höga resultat på nationella provet i faktatextskrivande våren 2016. Den tidigare forskning som jag hittat i min undersökning, handlar om hur lärare ser på skrivundervisningen i Sverige, USA, Nya Zeeland och Australien.  De transkriberade intervjuerna har analyserats genom tematisk analys. Resultatet har redovisats under huvudtemana Innan skrivandet börjar, När skrivandet håller på och Efter skrivandet. Det som framkommit i undersökningen är att lärarna arbetar målmedvetet med att skriva faktatexter redan från årskurs 1. Alla börjar med att lära eleverna skillnaden mellan en faktatext och berättande text. Fem av de sex lärarna börjar sedan modellera hur en faktatext ser ut, nästa moment är att lärare och elever skriver en text gemensamt innan eleverna börjar skriva själva. Den sjätte läraren arbetar utifrån en tankekarta, för att lära eleverna att hitta underrubriker, som de ska skriva om.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på vad som specifikt är svårt för elever med intellektuell funktionsnedsättning vid läsning och förståelse av faktatexter och faktorer som skulle kunna hjälpa elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i detta. De deltagande eleverna är inskrivna i grundsärskolan. Deltog gjorde fyra elever, tre pojkar och en flicka, alla utvalda genom ett bekvämlighetsurval. Eleverna är alla i ålder för högstadiets år 7–9. De intervjuades kring utvalda lärobokstexters innehåll samt textuella planering och utseende. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär med en grundstruktur av frågor som sedan utvecklades i följdfrågor. Intervjuerna spelades in, transkriberades, tematiserades samt analyserades genom kvalitativ metod. Datamaterialet behandlades genom tematisk analys. Resultatet av studien är att elevernas största hinder är de metakognitiva svårigheterna som finns på grund av elevernas funktionshinder. De metakognitiva svårigheterna skapar svårigheter att sammanfatta de lästa texterna samt se ett sammanhang på innehållet i texterna. Detta skapar svårigheter att förstå nya ord då eleven inte ser ordet i sammanhanget utan som fristående. Genom ett större radavstånd, tydlig struktur av textens sammanhang samt uppdelning av text samt bild som minskar distraktionen kan läsningen förenklas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken ställning sakprosan har i undervisningen när några lärare utvecklar elevers läsförståelse på låg- och mellanstadiet. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med fem lärare i på låg- och mellanstadiet från fyra olika skolor. Materialet behandlas ur ett sociokulturellt perspektiv och utgår från rådande läsforskning och resultat i den internationella undersökningen PIRLS 2011. Resultatet visar att lärarna använder flera väl beprövade metoder och modeller för undervisning i läsförståelse, som till exempel genrepedagogik, vägledd läsning och strukturerade boksamtal. Lärarna är väl uppdaterade när det gäller läsutvecklande metoder och läsförståelse, medan lärarnas undervisning i läsförståelse utifrån sakprosatexter kan utvecklas vidare. Sakprosatexterna väljs i första hand utifrån sakinnehållet och läsbarheten hos dessa texter kommer i andra hand.

The purpose of this study is to examine whether pupils ' understanding of spoken factual texts is different if you teach using digital tools compared to analogue teaching material. The background to the survey is that Digitalisation has gained an increasingly large place in the Swedish school after changes in the curriculum. The survey's collected material has been received after a survey where 48 students in Grade 1 have been asked to answer questions for two spoken texts, one with digital tools and one using analog teaching material. The answers have since been compiled and analysed from a socio perspective with Vygotskijs thoughts as a basis. The results of my study show that students ' listening comprehension of spoken factual texts is proving to be a little better when teaching is done using digital tools. The reasons for this result I discuss from the idea that digital tools in themselves are not the reason in itself but are an aid and need to interact with several other components to achieve positive results. / Syftet med denna undersökning är att undersöka om elevers förståelse av upplästa faktatexter skiljer sig åt om man undervisar med hjälp av digitala verktyg jämfört med analogt undervisningsmaterial. Bakgrunden till undersökningen är att digitaliseringen har fått en allt större plats i den svenska skolan efter förändringar i läroplanen. Undersökningens insamlade material har inkommit efter en enkätstudie där 48 elever i årskurs 1 har fått svara på frågor till två upplästa texter, en med digitala verktyg och en med hjälp av analogt undervisningsmaterial. Svaren har sedan sammanställts och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs tankar som grund. Resultatet i min undersökning visar att elevernas hörförståelse för upplästa faktatexter visar sig vara aningen bättre när undervisningen sker med hjälp av digitala verktyg. Orsakerna till detta resultat diskuterar jag utifrån tanken att digitala verktyg i sig inte är anledningen i sig utan är ett hjälpmedel och behöver samverka med flera andra komponenter för att uppnå positiva resultat.

Inom det teoretiska perspektivet för huvudområdet SMDI vilket inbegriper språkliga och kulturella verksamheter som barn och unga ingår i, men samtidigt med vidgad ram mot skrivutveckling och textsocialisation mot det nya medielandskapet, skrivs denna uppsats. Studien syftar till att ge en djupare förståelse för hur elevers samtal skapar text i skärmbaserad undervisning, det vill säga hur eleverna arbetar med digitala verktyg i undervisningen, samt för hur läraren stödjer samtalet. Det teoretiska perspektivet bottnar i Vygotskijs sociokulturella teori. Studien som har en hermeneutisk inriktning med ansats att tolka och klargöra, är av kvalitativ karaktär. Metoden är deltagande observation. I studien ingår sex elever i en årskurs två samt dess lärare. Samtalen dokumenterades med hjälp av inspelning. Tidigare forskning berör elevers samtal, de digitala verktygen samt textskapande. För att tolka och förstå resultatet av observationerna har jag använt begrepp, vilka hämtats ur tidigare forskning. De olika formerna av stöd som läraren eller eleven ger i skrivhändelserna, funktionsstöd, stavningsstöd, instruktionsstöd och idéstöd, och de strategier som är kopplade till skrivande på datorplatta, handlingskedjor, samt samtalets beskaffenhet, turtagning och uppbackning, är några begrepp som använts. Analys av tre skrivhändelser görs och den visar att textskapande samtal uppstår framför allt genom att läraren finns med i detta samtal och ger stöd kopplat till den nära utvecklingszonen. När eleverna ska jobba på egen hand och läraren inte deltar dör samtalet ut. I samtalen är det framför allt funktionsstöd de ger varandra. Slutsatsen är att elevsamtal ofta hamnar i att eleverna ger varandra funktionsstöd kopplat till den text de ska skriva. Samtalet handlar sällan om innehållet i texterna. Lärarens stöd blir därför nödvändigt för att text ska skapas.

Läsförståelse är en av de viktigaste kunskaperna elever behöver ha med sig i sin skolgång där de enligt läroplanen ska möta olika typer av texter, bland annat faktatexter. Utan förståelse för texten blir innehållet bara sidor med ord utan innebörd. För SvA-elever är detta speciellt påtagligt. För att förstå textens innehåll behöver eleven ha förkunskap om innehållet. För att utveckla SvA-elevers läsförståelse kan läraren arbeta med olika metoder för förkunskapsarbete. Denna studie undersöker förkunskapsarbetets betydelse för SvA-elevers läsförståelse av faktatext i åk 3. Den baseras på ett experiment med tre grupper SvA-elever om deras förkunskapsarbete och läsförståelse av faktatext. Studiens syfte är att studera utfallen av läsförståelse av faktatext dels utan förkunskapsarbete dels med förkunskapsarbete i bildstödsprogrammet Symwriter och med lärares synonymer, gester och omformuleringar. Efter experimentet har en intervju gjorts med SvA-läraren om hur hon arbetar med förkunskap för läsförståelse. Resultatet visar att förkunskaparbete ger eleverna ökad läsförståelse. Metoderna för förkunskapsarbete i experimentet visade på liknande resultat.