Mjölkindustrin är en av världens största industrier, och är den snabbaste växande sektorn inom lantbruksnäring. Varje år produceras cirka 800 miljoner ton mjölk världen över, varav svenskar årligen konsumerar cirka 150 kg mejeriprodukter per person. Framställningen av mejeriprodukter innefattar ett flertal processer som kräver stora mängder energi, främst i form av ånga till upphettning av mjölk och vatten samt elektricitet till framförallt kylning. Anledningen till att mjölken genomgår diverse behandlingar är framförallt för att döda skadliga bakterier och sporer men också för att mjölken skall uppfylla vissa kvalitetskriterier. För att möta de miljömässiga utmaningar vi står inför krävs att nya hållbara lösningar utvecklas och implementeras. Enligt miljöbalken ska verksamheter använda förnybara energikällor i den utsträckning det är möjligt, återvinning av värme skall nyttiggöras och det ska hushållas med såväl energi som andra resurser. Wermlands Mejeri, beläget i Värmlands Nysäter, startade sin verksamhet i september 2015. Mejeriet framställer dagligen 18 400 liter lättmjölk, mellanmjölk, standardmjölk och grädde, med målet att till augusti 2016 dubbla produktionen med samma sortiment. Syftet med första delen av denna studie är att utföra en energikartläggning för att bestämma mejeriets totala energibehov samt hur behovet är fördelat på diverse processer. Vid jämförelser mellan den undersökta anläggningen och andra mejerier har nyckelvärdet specifik energikonsumtion, SEC, använts.  SEC definieras som använd energi dividerat med den totala produktionsvolymen och kan appliceras på en delprocess eller en hel produktionsanläggning. Undersökningen består av fysiska mätningar, termodynamiska beräkningar och simuleringar i SimuLink. Enligt den kartläggning som gjorts förbrukar Wermlands mejerier idag 1 141 MWh per år, vilket motsvarar ett SEC-värde på 0,19 kWh/liter mjölkprodukt. Vid en fördubbling av produktionen skulle energianvändningen öka till 1570 MWh per år och SEC-värdet reduceras till 0,13 kWh/l. Två svenska referensanläggningar som använts vid jämförelser har SEC-värden på 0,11 respektive 0,12 kWh/liter mjölkprodukt. I den andra delen av rapporten undersöks fem olika åtgärder, vars mål är att reducera mejeriets användning av elektricitet och således innebära en ekonomisk besparing. Dessa åtgärder är fokuserade till kylsystemet och ventilationsanläggningen, vilka tillsammans står för mer än hälften av mejeriets elanvändning. Förslagen behandlar värmeåtervinning vid kylning av grädde, användning av marken som värmesänka för kylmaskiner, kylning av kylrum med hjälp av uteluft, tilläggsisolering av kylrummets tak, samt tidsstyrning av mejeriets ventilationsanläggning. Undersökningen konstaterar att åtminstone tre av åtgärdsförslagen bör övervägas för genomförande, då de uppvisar ekonomisk besparingspotential. / The dairy industry is one of the world’s largest industries, and the most rapidly expanding sector of agriculture. Every year more than 800 million tons of milk is produced globally, of which the Swedish population annually consumes more than 150 kg per capita. Refinement of milk includes several processes that require large amounts of energy, mainly in the form of steam for heating of milk and electricity for cooling. Milk is an extraordinary environment for bacteria and spores to thrive in. The main reasons the milk has to go through these heating and cooling process is to reduce the bacterial count, rendering the product safe to drink and of a consistent quality. To meet the environmental challenges that lie ahead, it is important that sustainable solutions for the dairy industry are developed and implemented. According to the environmental code, all industries shall use renewable energy sources to the highest possible degree, recycling of heat shall be used and housekeeping of energy and other resources is of uttermost importance. Wermlands Mejeri, a dairy plant in Värmlands Nysäter, started their operations in September 2015. Today they produce around 18 400 liters of dairy product, with a product portfolio consisting of three different types of milk (0.5, 1.8, and 3 percent fat) and cream. Their goal is to expand the operation, so that the production volume will be doubled by august 2016. The commencing chapter of this report is based on a survey with the goal of defining the total energy consumption at the plant, and also to investigate how the use of energy is allocated between the different processes. This survey is purposed to be compared to the energy consumption at other similar dairy plants, in order to point out if (and where) there is any potential to increase the energy efficiency. When comparing different facilities, the key indicator Specific Energy Consumption (SEC) is used. SEC is defined as the total used energy divided by the amount of product, and can be applied on specific processes as well as an entire operation. The investigation consists of physical measuring, thermodynamical calculations and simulations in SimuLink. According to this survey, Wermlands Mejeri annually consumes 1 141 MWh of energy, equalling a SEC-value of 0.19 kWh/liter produced milk. When the production is expanded, the energy consumption is predicted to total 1 570 MWh per year, or 0.13 kWh/liter. As a point of reference, the SEC-values of two dairy plants used in the comparison are 0.11 and 0.12 kWh/liter respectively. In the second section of this report, five different operational improvements are defined and investigated, with the purpose of reducing the consumption of electric energy at the plant, and to reduce the operational cost. This investigation is focused on the cooling system and the ventilation equipment. The solutions consist of re-use of heat during cream cooling, usage of the ground as a heat sink for the liquid coolers, refrigerating the cold storage with outside air, extra insulation of the cold storage ceiling, and time-regulation of the ventilation system. At least three of the proposed improvements should be considered for implementation, as they indicate cost-effective ways to reduce the energy consumption.

<p>Sammanfattning</p><p>Vårt examensarbete i pedagogik handlar om kränkningar mellan lärare och elever på Colin Leclairgymnasiet i Södertälje. Syftet med studien var att finna när och hur kränkningar mellan lärare och elever förekommer, och i vilken utsträckning kränkningar förekommer.</p><p>Metoden vi har valt att använda i studien är en fallstudie. Studien är gjord med hjälp av en enkätundersökning som både lärare och elever på skolan har besvarat. Tjugo lärare och åttioåtta elever har besvarat vår enkätundersökning. Frågorna handlade bland annat om:</p><p>• Har du känt dig kränkt av någon lärare/elev någon gång?</p><p>• Beskriv händelsen i ord.</p><p>• Har du själv någon gång omedvetet och/eller medvetet kränkt någon lärare/elev?</p><p>• Hur kan man förebygga kränkningar?</p><p>Resultatet i vår undersökning visar att elever svarar ärligare än sina lärare då de ska reflektera över sig själva. Vi tror inte att eleverna på samma sätt känner sig hotade av vår undersökning som vi har upplevt hos lärarna på skolan. Dessutom visar undersökningen att lärarna på skolan vanligtvis inte verkar reflektera över hur de uppträder mot sina elever. Vår rekommendation för att förebygga kränkningar på skolan är att skapa en ömsesidig dialog mellan lärare och elever med hjälp av att ha ett interkulturellt förhållningssätt till varandra.</p><p>Nyckelord: Fallstudie, Elev, Lärare, Kränkningar, Interkulturell, Reflektera</p> / <p>Our degree thesis is about insulting treatment between teachers and students at Colin Leclairgymnasiet in Södertälje. The purpose with this study was to find out when and how insults between teachers and students appear, and to what extent they appear.</p><p>The method we have used for our study is a case study. Twenty teachers and eighty-eight students have filled out a questionnaire. The main questions we asked were:</p><p>• Have you ever felt insulted by a teacher/student?</p><p>• Describe in words the event?</p><p>• Have you ever unconsciously or deliberately insulted a teacher/student?</p><p>• How can we prevent insulted acts?</p><p>The results we have discovered show that students answer more honestly than their teachers do when they are going to reflect over themselves. We believe that the students do not feel threatened by our study, like the teachers seem to be. We also assume that the teachers at Colin Leclairgymnasiet generally do not reflect over how they behave towards the students. Our recommendation to prevent insults among teachers and students is to create a mutual dialogue between teachers and students by practising intercultural ways to meet each other.</p>

The aim of this one-year master thesis was to examine the principles of arrangement used by the Swedish Royal Office archive from about 1540-1878, and how the principles of arrangement have corresponded with the information needs of that rules the Swedish Royal Office archive. The following theoretical premises were important: Berndt Fredriksson's empirical archival science, JBLD Strömberg's concepts of archive systems and Randolph C. Head's concepts of mirroring. Two questions have been examined. What connections is there between the major reorganizations of the Swedish Royal Office archive, the process for governance of Sweden / the Royal Office, access to / control over archival documents, information needs, the political situation, and changes in how the archive was arranged and inventoried. What sources of inspiration have those responsible for the reorganizations had regarding the reorganizations? My source material consisted primarily of archival inventories. In this inquiry I have used a case study in which document and literature studies were conducted. During this study I have discovered that several principles of arrangement was in use simultaneously during the examined time period. This suggests either that older ideas regarding inventory labor were present at the same time and influenced the inventory labor or that the "archivist" during this time period had great freedom to choose between different principles of arrangement. Arrangement by geographic location were used during the entire time period. The archival inventories arranged by this principle has evolved from larger descriptions over geographic places to titles in Latin over countries. It also seems likely that the countries of this archival inventories represented Sweden's foreign relations. Mirroring has been detected between the reasons for the reorganizations, major political conflicts internally and externally, changes in the governance process, the user groups of the archive, the information needs and archival inventories. Mirroring has also occurred between the principles of arrangement and information access and needs. There are several available sources of inspiration to the reorganizations and hence the principles of arrangement.

Det här arbetet är handlar om uppgifter inom bildämnet. Syftet med arbetet är att undersöka hur bilduppgifter styr mottagarens skapande och i slutändan de bilder som produceras. Som blivande lärare så har jag upptäckt det lustfyllda och kreativa arbete som konstruerande av bilduppgifter för med sig, samtidigt väcktes frågor kring makt och styrning av andra människors skapande. I uppsatsen undersöker jag denna styrning genom att konstruera tre bilduppgifter som med form och formuleringar försöker styra tre informanter med olika mycket erfarenhet inom bildämnet mot ett och samma mål. Detta för att se om det fanns tillfällen då informanterna begränsades i sitt skapande, eller om det gick att se möjligheter för uppgifterna att uppmuntra och främja deras kreativa arbete. Flera olika sätt att utföra och jobba med bilduppgifter synliggjordes och tillsammans skapar de en bild av hur man kan förhålla sig till bilduppgifter, både som mottagare och som den som konstruerar bilduppgifter. Undersökningen resulterade även i en gestaltning som sammanfattar undersökningen och visar på det kreativa arbete som går in i att konstruera bilduppgifter. Relationen mellan uppgiftens försök till styrning och de bilder som producerades skapade ett slags kretslopp i tre delar, uppgiften och dess försök till styrning, informanternas bilder samt hur och om styrningen fungerat. Gestaltningen resulterade i tre verk och ställdes ut på Konstfacks Våruställning 12-22 maj 2016.

Sammanfattning Bakgrund: Enligt Svenskt intensivvårdsregister är förflyttningar av patienter en risk, särskilt hög säkerhetsrisk har de som flyttas från en intensivvårdsavdelning till allmän avdelning. Då det stora gapet i vårdnivå kan leda till komplikationer och risk för återinskrivningar är utskrivningsprocess från en intensivvårdsavdelning ofta komplicerad och underskattad. Intensivvårdsavdelningen i Malmö beslöt sig för att genom ett förbättringsarbete förändra sin utskrivningsprocess.   Syfte: Syftet med detta förbättringsarbete är att skapa förutsättningar för en optimal överflyttning från intensiven till allmän vårdavdelning.   Syftet med studien av förbättringsarbetet var att undersöka de olika mikrosystemens medarbetares erfarenheter av förbättringsprojektet med den nya rollen samvårdsjuksköterska.   Metod: Metoden för förbättringsarbetet var Nolans förbättringsmodell                Studien var en fallstudie med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Förbättringsarbetet nådde inte upp i önskvärda mätvärdena återinskrivning, nattliga utskrivningar och en ökning av utskrivningar innan klockan tolv uteblev. Fler patienter skrevs ut med genomgången checklista och en samvårdssjuksköterska som stödde processen före, efter och under överflyttning. Studien visade att erfarenheterna av samvårdssjuksköterskan var hens professionella förhållningssätt som visades genom hennes yrkesskicklighet, förmåga till lärande och delaktighet   Slutsats: Förbättringsprojektets huvudsakliga syfte att skapa optimala förutsättningar för en säker patientflytt från intensiven till en allmän avdelning kan ses som delvis uppfyllt, samvårdssjuksköterskan stärker processen före, under och efter överflyttningen. / Summary From the ICU to a general ward- Employees experience off a liason nurse function associated with an improvement work for creating patient secured transmissions   Background: Displacement of patients is, according to Swedish intensive care register, a risk – a particularly high security risk for those who move from an intensive care unit to a general ward. Since the great gap in level of care can lead to complications and risk of reentry, the discharge process from an ICU is often complicated and underestimated. ICU in Malmö decided to, through an improvement procedure, change their discharge process.   Purpose: The purpose of this improvement is to create conditions for an ideal transfer from ICU to general wards.   The purpose of the study of the improvement is to investigate the different micro systems’ coworkers’ experience of the improvement procedure as in the new role of being a liaison.   Method:  The Method used in the improvement procedure is Nolan’s improvement model. The study is a case study with qualitative contain analysis.   Results: The improvement procedure did not reach desirable readings – reduction of reentries, nocturnal discharges and an increase of discharges before twelve o’clock failed to appear.   Additional patients were discharged with accomplished checklists together with a liaison who supported the process, before, after and during the transfer.   The study showed that the experience of the liaison was his/her professionalism, ability of learning and participation.   Conclusion: The improvement procedure’s main cause to create ideal conditions for a secure displacement of patients from ICU to general wards is partly accomplished; the liaison reinforces the process before, after and during the transfer.

No description available.

Lärare kan sakna en fördjupad förståelse för arbetet med formativ bedömning, vilket kan leda till att de använder metoderna på ett oreflekterat och rutinmässigt sätt. Syftet med vår undersökning var att få en bild av lärares retorik och praktik beträffande deras bedömning, med särskilt fokus på den formativa bedömningen i svenskämnet. Metoderna som användes var semistrukturerade intervjuer och klassrumsobservationer. Resultatet visade att arbetet med formativ bedömning blir synligt i samtliga lärares retorik. I undervisningspraktiken blev formativ bedömning synligt i olika stor utsträckning. Samstämmigheten mellan retorik och praktik blev därför god och tills viss del i två av fallen. I det tredje fallet förekom ytterst lite samstämmighet. Slutsatsen som kunde dras var att kunskaperna kring begreppet formativ bedömning var olika långt utvecklat hos lärarna. Formativ bedömning är inte en metod utan handlar istället om ett förhållningssätt till lärande. Läraren ser då bedömning, lärande och undervisning som delar som samspelar med varandra och har fördjupad förståelse för arbetet med formativ bedömning. Det professionella lärandet är av stor vikt för att lärare ska få arbetet med formativ bedömning hållbart och gynnsamt. Om lärare tillsammans får utveckla en samsyn och fördjupad teoretisk förståelse kring formativ bedömning ges de möjlighet att utveckla ett formativt förhållningssätt.

Det här arbetet är handlar om uppgifter inom bildämnet. Syftet med arbetet är att undersöka hur bilduppgifter styr mottagarens skapande och i slutändan de bilder som produceras. Som blivande lärare så har jag upptäckt det lustfyllda och kreativa arbete som konstruerande av bilduppgifter för med sig, samtidigt väcktes frågor kring makt och styrning av andra människors skapande. I uppsatsen undersöker jag denna styrning genom att konstruera tre bilduppgifter som med form och formuleringar försöker styra tre informanter med olika mycket erfarenhet inom bildämnet mot ett och samma mål. Detta för att se om det fanns tillfällen då informanterna begränsades i sitt skapande, eller om det gick att se möjligheter för uppgifterna att uppmuntra och främja deras kreativa arbete. Flera olika sätt att utföra och jobba med bilduppgifter synliggjordes och tillsammans skapar de en bild av hur man kan förhålla sig till bilduppgifter, både som mottagare och som den som konstruerar bilduppgifter. Undersökningen resulterade även i en gestaltning som sammanfattar undersökningen och visar på det kreativa arbete som går in i att konstruera bilduppgifter. Relationen mellan uppgiftens försök till styrning och de bilder som producerades skapade ett slags kretslopp i tre delar, uppgiften och dess försök till styrning, informanternas bilder samt hur och om styrningen fungerat. Gestaltningen resulterade i tre verk och ställdes ut på Konstfacks Våruställning 12-22 maj 2016.

Die Aspekte Nachhaltigkeit und Emotionen sind derzeit als Titel jeder Weiterbildungszeitschrift zu finden und stellen ein aktuelles Thema in der Personal- und Organisationsentwicklung dar. Die Globalisierung und der Wettbewerb erfordern eine permanente und schnelle Weiterentwicklung der Organisationen. Verantwortliche der Organisationsentwicklung träumen nicht nur vom Erfolg ihrer Veränderungsvorhaben, sondern sogar davon eine Kompetenz aufbauen zu können, die eine kontinuierliche nachhaltige Entwicklung der Organisation sicherstellt. Es ist bekannt, dass Evaluation solche Prozesse unterstützt und es haben sich diverse Erhebungs- und Steuerungsinstrumente in der Organisationsentwicklung etabliert. Neu ist - angetrieben durch Erkenntnisse der Hirnforschung - die Beachtung von Emotionen bei Veränderungsprozessen. Dabei werden diese zwar als Gefühle verstanden, doch im Besonderen in ihrer Entstehung und Auswirkung auf die Gegenwart und Zukunft hin untersucht sowie interpretiert. Genauer geht die Pädagogik davon aus, dass Emotionen erlernt werden und das Lernen beeinflussen. Personalentwickler erhoffen sich durch die Beachtung von Emotionen die Veränderungsprozesse besser voranzubringen und als Kontinuum etablieren zu können. Dabei sind das Potenzial, die Nutzung und die Wirkung von Emotionen sowie deren Förderung noch weitgehend unbekannt. Einen Beitrag dazu kann die Pädagogik - bzw. im Hinblick auf Lernen von Erwachsenen in Unternehmen - die Erwachsenenbildung leisten. In der beruflichen Praxis kommen pädagogische Konzepte in der Personal- und Organisationsentwicklung zum Tragen. Konstruktivistische Vertreter wie Horst Siebert betrachten Emotionen als „Filter bei der Aneignung von Wissen“ und als „Motor zur Umsetzung von Erkenntnissen und Handlungen“ (Siebert 2004a, S. 74). Rolf Arnold beschreibt in seinen Publikationen emotionales Lernen als Lernen, das aus der Tiefenstruktur eines lernenden Systems heraus entsteht. So verstanden lernt der Mensch nicht indem er auf externe Gründe reagiert, sondern indem er die verinnerlichten Deutungs- und Emotionsmuster, die in der jeweiligen Situation aktiviert werden, neu zusammensetzt (vgl. Arnold 2005, S. 4). Obwohl bereits Veröffentlichungen über die Bedeutung von Emotionen für Lernen und Veränderungsprozesse vorliegen, gibt es bisher keine Studien, die nachhaltige Organisationsentwicklung durch emotionales Lernen konkretisieren und evaluieren. Die vorliegende Arbeit stellt den Versuch dar, diese Leerstelle zu füllen und will die Chancen und Grenzen von nachhaltiger Organisationsentwicklung durch emotionales Lernen untersuchen und diskutieren. Dabei geht sie davon aus, dass diese Thematik die Verbindung einer theoretischen und praktischen Reflexion bedarf. Für die Anwendung empirischer Methoden bedeutet dies, dass v.a. ihre Praxisorientierung im Vordergrund steht. Dank der 20monatigen Begleitung einer Organisationsentwicklungsmaßnahme in einem großen Industrieunternehmen ist es möglich, eine Brücke zwischen Theorie und Praxis zu schlagen. Die Organisationsentwicklungsmaßnahme wird als Initiative mit dem Titel „Gemeinsam in die Zukunft“ bezeichnet. Inhaltlich behandelt sie die Optimierung der Führungs- und Kommunikationskultur der SKF GmbH. Damit diese Organisationsentwicklung nachhaltig ist, wird emotionales Lernen als die Transformation der Muster der Mitarbeiter verstanden. Dabei soll insbesondere die Fähigkeit zu individueller Reflexion und gemeinsamer Metakommunikation der Mitarbeiter gesteigert werden. Insgesamt erfolgt die Darstellung der Arbeit erfolgt deduktiv, d.h. die Erörterung verläuft vom Allgemeinen zum Besonderen. Nachdem die theoretischen Grundlagen dargestellt sind, werden Möglichkeiten aufgezeigt, aus denen zum einen das für den jeweiligen Fall Passende ausgewählt werden muss und zum anderen diese Auswahl in ihrer Umsetzung weiterentwickelt wird. Der Praxisteil, die Fallstudie zeigt ausgewählte Lernsettings sowie ihre Evaluationsergebnisse. In der abschließenden Diskussion und Würdigung der Fallstudie wird die Praxis anhand der theoretisch entwickelten Erfolgsfaktoren reflektiert. Die Reflexion erfolg analog zu den entwickelten Erfolgskriterien betreffend des Lernenden, der Umwelt, der Intervention und der Evaluation. Dabei werden die Chancen und Grenzen von Theorie und Praxis gleichermaßen diskutiert. Bei der Vorstellung dieser Ergebnisse in dem kooperierenden Unternehmen hat sich gezeigt, dass diese Diskussion einen Überblick über die Entwicklung insgesamt, jedoch nicht über die einzelner Unternehmensbereiche geben kann. Bei umfassenden Veränderungsprozessen in großen Organisationen, wie im vorliegenden Fallbeispiel, entstehen unterschiedliche Dynamiken und verschiedene Interpretationen über die Entwicklung der Organisation. Das Resümee zeigt pointiert die Ergebnisse der Diskussion aus Sicht der Doktorandin. / Nowadays you find sustainability and emotions in every news. Cause of globalisation and competitions these topics are particularly for Organisational Development one of the famous contemporary issues.

The purpose of this essay (C-uppsats) is to study the role of being a municipal, local elected official. The essay is built around two independent case studies. The first case study concentrate on Säffle kommun (Säffle municipality) and the second on Eda kommun (Eda municipality). Through using the principal-agent theory tries to understand how the local elected officials themselves understand their role as representatives and decision-makers. The essay does this by asking the main question which is who the elected official see as their principal.Through the two case studies the result shows that the elected officials in both studies do not limit the principal to only one. Instead the result and analyze demonstrates how both the electorate and the political parties function as principals. The electorate function as a long term principal while the different political parties function as a more frequent principal which the elected official have a more frequent contact with.To better understand the principal agent theory more studies is necessary. This can be done through both qualitative and quantitative studies.