• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 492
  • 89
  • 63
  • 10
  • 2
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 656
  • 271
  • 268
  • 99
  • 99
  • 79
  • 70
  • 70
  • 54
  • 54
  • 49
  • 49
  • 48
  • 45
  • 43
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
181

Nyligen diagnostiserad och ovetandes : En explorativ fallstudie om kunskap och okunskap hos patienter med förmaksflimmer / Newly diagnosed and unknowing : An exploratory case study about knowledge and the lack of it in patients with atrial fibrillation

Kaspersson, Thomas January 2010 (has links)
Förmaksflimmer är en sjukdom som kan drabba en person när som helst under livet. Sjukdomen är klassad som en folksjukdom i sverige eftersom man beräknar att 1-2% av befolkningen lider av den. Personer som drabbas av förmaksflimmer går ofta länge, även efter en diagnos, utan att ha svar på de vanligaste frågorna kring sjukdomen, då de olika vårdenheterna i sverige inte har och därför inte kan ge adekvat och tillfredställande information. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka frågor en nyligen diagnostiserad person hade, men också att ge en bild av hur en typisk person som kan drabbas av förmaksflimmer ser ut, samt undersöka om sociala medier kan ge stöd åt patienter som nyligen blivit diagnostiserade. Studien antar en kvalitativ ansats genom en beskrivande fallstudie och kommer fram till vilka de vanligaste och mest förekommande frågorna och funderingarna är, beskriver en stereotypisk person med förmaksflimmer och hur det gick till när sjukdomen först uppkom, och ger förslag på hur sociala medier kan ge stöd åt patienten i begynnelsen av sjukdomen. Resultaten presenteras med en persona, vad en patient tycker är viktigt att veta samt ett förslag på hur sociala medier kan användas till patientens fördel.
182

Elever med ADHD och deras upplevelser och tankar om motivation i skolan : En fallstudie från grundskolan / Students with ADHD and Their Experiences and Thoughts about Motivation at School : A Case Study from Elementary School

Faller, Linda January 2021 (has links)
Sammanfattning/Abstract Forskning visar att ungdomar med ADHD har signifikant sämre motivation i skolan än elever som inte har diagnosen. Många elever lämnar grundskolan varje år med ett starkt skolmotstånd, låga meritvärden och ett dåligt självförtroende. Skolverkets granskningar visar på bristande stödinsatser för elever med ADHD ute på skolorna. Både den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön behöver utvecklas. Syftet med studien har därför varit att studera vad elever med ADHD har för upplevelser och tankar om vad som bidrar till både bristande motivation och till motivation, så att vi som arbetar i skolan ska få större kunskap och förståelse för vad dessa elever kan behöva. Fallstudien som metod har använts och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 8 elever i åk 3-6 i Sverige. För att analysera det empiriska materialet har tematisk analys använts. Resultatet presenteras under 7 övergripande teman som på olika sätt sammanfattar det som påverkar elevernas motivation positivt och negativt. Eleverna blir t.ex. påverkade av hur intressanta och roliga uppgifterna är och vilken nytta de ser med dem. Även svårighetsgraden påverkar dem. De vill t.ex. kunna lyckas med sina uppgifter, läxor och prov. Olika personer som t.ex. elever och lärare har stor inverkan på motivationen, liksom elevernas egna mående. Eleverna har olika former av stödinsatser som både ges individuellt och i den ordinarie lärmiljön. Alla stödinsatser uppskattas, och särskilt insatser som bidrar till ett bättre fokus och en tydligare skoldag.
183

”Ibland tänker jag, vad tusan har jag skrivit nu?” - en fallstudie om meningsfullt skrivande i en årskurs 2 / “Sometimes I Think, What the Heck Have I Written Now?” - A Case Study about Meaningful Writing in Second Grade

Åkerlund, Marcus, Ismani, Sabrie January 2023 (has links)
Syftet med studien är att få en djupare inblick i vad som är meningsfullt skrivande för elever i en årskurs 2 och om detta är synligt i skrivundervisningen. Genom bidraget vill vi kunna engagera och motivera våra framtida elever samt utforma skrivundervisningen efter vad eleverna anser är meningsfullt. Detta vill vi belysa genom att undersöka vad elever anser är meningsfullt skrivande. Tidigare forskning är både nationell och internationell samt innehåller en del komponenter som är samstämmiga med vårt resultat. Det teoretiska perspektivet studien utgår från har fokuserats på sociala aspekter av skrivandet. I vår fallstudie med kvalitativa metoder har elevintervjuer, observationer och fältanteckningar tillämpats. Studiens begränsningar omfattar urvalet till endast en klass, därför ska resultatet ses utifrån den kontexten. Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att skrivundervisningen i skolan inte alltid är meningsfull för eleverna, beroende på skrivuppgifternas utformning. Däremot visar resultatet att skrivundervisningen är meningsfull när den har ett tydligt syfte som fyller en funktion i elevernas liv, att skrivandet sker utifrån egna intressen samt genom kommunikation där skrivandet har en mottagare.
184

På väg mot en inkluderande skola - från ord till handling Towards inclusive education - from talk to action

Ludvigsson, Ann-Sofie, Söderholm, Agneta January 2005 (has links)
Arbetet handlar om inkludering och beskriver en kommuns strategi för att förändra sin verksamhet från en exkluderad särskola till att alla elever erbjuds plats på sin hemskola.
185

Förälder och pedagoger i samverkan -en fallstudie (Parent and teachers in cooperation - a case study

Persson, Maura, Salimi-Amlashi, Nasrin January 2010 (has links)
Persson, Maura & Salimi-Amlashi, Nasrin (2010). Förälder och pedagoger i samverkan – en fallstudie. (Parent and teaachers in cooperation – a case study). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vi frågade oss vilken betydelse samverkan mellan förälder och pedagog har för barnets trygghet. I denna studie ville vi särskilt studera om föräldrastöd kan påverka oroliga och utagerande barn på ett positivt sätt samt möjligheten att bygga upp en långsiktig samverkan. Kvalitativ fallstudie användes som metod och data har samlats genom observationer och djupintervjuer. En pojke har observerats i samspel med andra. Som observationsmetod användes bl a videofilmning. Sammanlagt har fyra personer intervjuats, en förälder, två pedagoger och en specialpedagog. Vår undersökningsgrupp finns i en mångkulturell förskola. Resultatet visar att pedagogers bemötande har stor betydelse för hur barn agerar. Samtliga av våra respondenter är överrens om att hur föräldrar och pedagoger samverkar påverkar barnet.
186

Gå ut för att lära in-en fallstudie om pedagogers inställning till utomhusverksamhet på en traditionell förskola

Jönsson, Angelica, Kroll, Nina January 2006 (has links)
AbstractTitel: Gå ut för att lära in - en fallstudie om pedagogers inställning till utomhusverksamhet påen traditionell förskolaFörfattare: Angelica Jönsson och Nina KrollSyftet med vårt examensarbete är att vi vill studera hur man överlag bedriverutomhusverksamhet i en traditionell förskola. Vi har fokuserat våra problemformuleringarkring hur pedagogerna använder sig av utemiljön och vad som spelar in för att det skabedrivas en planerad pedagogisk verksamhet som vi här kommer att kalla utomhusped. Vi villockså se vilka tankar och föreställningar pedagogerna har kring att bedrivautomhuspedagogik.Vi har valt att använda oss av enkät och intervju. För den generella bilden av förskolansuteverksamhet delades enkäten ut till samtliga pedagoger på den utvalda förskolan. Därefterutformades intervjufrågor baserade på enkätsvaren. Vi valde att endast intervjua de pedagogersom arbetar på syskonavdelningarna eftersom de ansvarar för den största delen av denplanerade uteverksamheten. Vi ville kunna gå djupare in på vilka syften pedagogerna har meduteverksamhet.Resultatet av undersökningen visar att den planerade pedagogiska verksamheten främst ärförlagd inomhus och att utemiljön används flitigt men då främst till fri lek. De viktigasteavgörande faktorerna för uteverksamhet är enligt pedagogerna barn/pedagog antal samtväderförhållanden.Nyckelord: fallstudie, förskola, utebildning, utomhuspedagogik, utomhusverksamhet
187

Hur identifieras särskilt begåvade elever och hur anpassas undervisningen till dem? : En multipel fallstudie

Nyström, Helena, Suchowiak, Maria, Thomasson, Emelie January 2019 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur några pedagoger identifierar och anpassar sin undervisning till särskilt begåvade elever samt att undersöka handlingsplaner som handlar om särskilt begåvade elever identifieras och vilka anpassningar bör göras för dem. Datainsamlingsmetoderna som användes i denna multipla fallstudie var semistrukturerade intervjuer, öppna observationer och handlingsplaner. I studien intervjuades elva pedagoger, och 20 observationer genomfördes. En handlingsplan undersöktes. Resultatet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och en flerfaktorsmodell. Studien visade att det finns svårigheter med att identifiera särskilt begåvade elever samt att pedagogerna, även om de gjorde anpassningar, kände sig osäkra på om dessa var framgångsrika eller inte. Handlingsplaner för särskilt begåvade elever saknades i flera av de observerade skolorna.
188

Bedömning av läsförståelse - och sen då? : bedömning av meningsskapande i en kommunövergripande bedömningsprocess

Sjunnesson, Helena January 2014 (has links)
Kommuners upprättande av lokala bedömningsprogram, där vad som sker i den pedagogiska praktiken ska utvärderas och kontrolleras, kan ses som exempel på hur en utvidgad bedömningskultur på internationell och nationell nivå transformerats till lokal nivå. I denna studie undersöks vilka konsekvenser en utökad bedömningskultur kan få för såväl pedagoger som för elever och undervisningsmiljö. Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om hur ett lokalt bedömningsuppdrag i grundskolan, baserat på ett externt utformat och normrelaterat läs- och skrivprov kan upplevas och tolkas av berörda pedagoger. Vidare syftar studien till att bidra med kunskap om vilka konsekvenser ett bedömningsuppdrag enligt ovan kan leda till på organisations-, grupp- och individnivå. Studien utgår från det sociokulturella perspektivets grundläggande syn på kunskap och lärande och genomförs med fallstudien som ansats. Källor som används är dokument skrivna till följd av bedömningen samt intervjuer med berörda klasslärare och specialpedagoger. Trots intentionen från central kommunnivå att med bedömningsresultatet som grund planera och implementera åtgärder på organisations-, grupp- och individnivå visar studien att bedömningen primärt resulterar i kategorisering av elever. Eleven sätts i fokus gällande såväl vem som blir bärare av identifierade problem som åtgärder för att kompensera identifierade brister. Bedömningsuppdraget som i grunden ter sig vara enkelt visar på en komplexitet med ett antal dilemman som följd. Pedagogernas tolkningar av bedömningsuppdraget analyseras med hjälp av de grundläggande didaktiska begreppen varför, vem, vad och hur och med begreppen performativitet och löst kopplade system analyseras de ställningstaganden de gör. För analys av bedömningens konsekvenser blir synsätt på och begrepp rörande kunskapsbedömning och specialpedagogik centrala utgångspunkter.
189

Framgångsfaktorer för samverkan i infrastrukturprojekt mellan offentliga aktörer : En fallstudie

Boberg, Elin January 2023 (has links)
No description available.
190

Lärares utveckling av realiseringar i matematikundervisningen : En longitudinell fallstudie av två lärares lärande under deras tre första år som lärare / Teachers' Development of Realizations in Mathematical Education : A Longitudinal Case Study of Two Teachers' Learning During Their First Three Years as Teachers

Emil, Pagrot January 2023 (has links)
I denna studie beskrivs och diskuteras diskursiva förändringar i nya matematiklärares undervisning för att utveckla beskrivningen av matematiklärares lärande. Lärare har en säregen relation till kunskap och lärande eftersom att lärare behöver både ämneskunskaper och kunskaper om elever och undervisning för att undervisa. Matematiklärare behöver särskilt kunskaper om olika realiseringar av matematiskt innehåll eftersom att lärande i matematik enligt ramverket kommognition kan definieras som olika diskursiva förändringar och en abstraktion av matematisk kommunikation. I denna studie beskrivs och diskuteras därför lärares realiseringar över tid för att beskriva lärares lärande om undervisningens realiseringar. Studiens syfte är att diskutera nyligen examinerade matematiklärares undervisning i helklass om realiseringar under deras tre första år som lärare eftersom att tidigare studier identifierat att nya matematiklärare möter utmaningar i deras kommunikation och ämneskunskaper. Studien använder en longitudinell fallstudiedesign och studerar med realiseringsträd två matematiklärares undervisning under deras tre första år som lärare. I studien kodades realiseringsträd för åtta respektive tio lektioner med lärarna under deras tre respektive fyra första år som lärare. Realiseringsträden över lärarnas undervisning indikerar att undervisningen förändrades till att innehålla fler och en ökad variation av realiseringar. Studien kan vara relevant för forskare, lärarutbildare och lärare som är intresserade av förändringar i undervisningens matematiska potential eftersom att resultatet indikerar att lärare utvecklar en större repertoar av realiseringar och att deras undervisning därmed får en större matematisk potential.

Page generated in 0.063 seconds