Nudging has received a lot of attention since the concept was introduced in 2008. A nudge is an element in the environment that attracts people's attention and changes their behavior but does so in a way that is not coercive. It is used as a tool to help people make decisions that benefit themselves but also society at large. In Lambohov, an area in Linköping, Sweden, a project called “Hållbara kvarteren i Lambohov” was created with the aim of influencing people to more sustainable choices. In this thesis, a case study of the project is conducted where we examine factors that lead to failed nudges. We analyze why nudging does not work as a tool to influence consumers to more sustainable choices.    We identify three main factors why nudging tools do not give the desired effect. Firstly, the design of the nudge is not well made. Secondly, the incentives are not strong enough to change behavior. Lastly, it is difficult to determine whether a nudging tool has failed or not depending on whether the effects are measured in the short or long term. In addition, we conclude that a so-called pro-self nudge (where the goal is to influence the individual's choice for their own gain) was a strength in the project and works better than the pro-social nudge (intended to benefit society at large). A weakness the study identifies is that the environment in which some of the nudges were placed does not support the behavioral change. Furthermore, no follow-up of the project was done, which makes it difficult to determine whether a behavioral change will be lasting.    Finally, we can state that one factor in the failure of nudging tools is its limitation as a policy tool. All individuals control their own choice and decision-making process. Nudging can function as a complement rather than a substitute for traditional policy instruments, such as regulations and taxes. Based on the results of this study, more regulatory tools may be required to achieve Agenda 2030 and get a carbon-neutral Linköping 2025.

Den här uppsatsen handlar om bandet Daft Punk och deras inverkan på populärkulturen. Studien har utförts genom att samla in egen empiri från tidigare forskning, en enkätundersökning och en intervju som gjordes på distans. Det övervägande resultatet tyder på att det är fyra kriterier som korrelerar med varandra för att en musikalisk akt ska kunna göra ett intryck på populärkulturen, Daft Punk använde sig av dessa kriterier för att sticka ut från andra musiker som var populära under mitten av 1990-talet. Undersökningen bidrar till ytterligare kunskap om vilka förutsättningar som underlättar för en artist att uppnå hög popularitet och starkt kulturellt inflytande. Den bidrar även till kunskap om vilka kriterier som finns och hur dessa kan användas. Forskningen som presenteras är användbart både för personer som är aktiva inom musikindustrin, eller folk som endast lyssnar på musik till vardags.

Hållbar stadsutveckling framstår som allt viktigare för att hantera de klimatproblem som jorden står inför. Då merparten av våra städer är färdigbyggda krävs förändringar i existerade stadsdelar för att våra samhällen skall bli mer hållbara inom en rimlig framtid. För att nå en varaktig hållbarhet är det nödvändigt att de boende i områdena inkluderas i utvecklingsarbetet mot en mer hållbar stadsdel. Det är för de boende som stadsdelarna utformas och det är deras val som avgör om stadsdelen har möjlighet att utvecklas till en mer hållbar stadsdel eller inte.Detta examensarbete undersöker hur det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem har genomfört en hållbarhetssatsning i Stockholmsförorten Hökarängen. Projektet som Stockholmshem driver heter Hållbara Hökarängen och i ett av delprojekten ges de boende i området möjlighet att engagera sig och delvis bestämma vilka frågor som Stockholmshem skall driva. Examensarbetet undersöker hur Stockholmshem har arbetat för att informera och engagera de boende i Hökarängen i hållbarhetsfrågor och om Stockholmshems hållbarhetsarbete har lett till en ökad social utveckling i Hökarängen. Genom intervjuer med boende och representanter för lokala föreningar i Hökarängen samt personer som arbetar i projektet Hållbara Hökarängen ges en bild av hur arbetet har sett ut och hur arbetet har mottagits av de tillfrågade. Examensarbetet bidrar till en djupare förståelse för hur ett bostadsbolag kan genomföra förändringar i ett område, som leder till att de boende i området ändrar sina vanor åt det miljövänliga hållet och hur denna förändring av vanor kan bevaras över tiden. Studien fann att vardagsnära frågor som ger en synbar förändring i boendemiljön har väckt störst engagemang hos de tillfrågade. Vidare fann studien att projektet Hållbara Hökarängen har förbättrat utomhusmiljön och serviceutbudet i Hökarängen och gjort Stockholmshem mer synligt för de boende i området, vilket har förbättrat relationen mellan de tillfrågade boende i Hökarängen och Stockholmshem.

Municipalities around Sweden are building increasingly energy efficient buildings. The goals are to reduce energy consumption and increase renewable energy production in most new buildings. This is done to achieve the global goals that demands on the countries’ climate impact.  But how can you transform an older building into energy efficient? The study focuses on a case study of Krok’s mölla gården’s existing building where energy consumption is high and heat losses are large. The house needs to densify its climate shell, which leads to a higher indoor comfort. As the house has a high cultural value, minimal changes to the appearance must be made. The building has great potentials with its outer walls thickness of 500 mm provides a high insulation capacity. On the other hand, windows and exterior doors are the major contributers to heat energy loss. Which lowers the indoor temperature and increases energy consumption.  The case study is based on mixed methods that have been divided into two different phases. Phase one focuses on the preliminary study that lays the foundation for phase 2. During the application phase, the results of the preliminary study are applied to reduce energy consumption. Through simulation, the U-value of the house will be reduced and the electricity cost reduced by installing green technology.  The findings turned out to be able to reduce the cost of electricity by 75%. The u-value of windows could be halved to a u-value that minimizes heat loss compared to before the renovation. In order to reduce the household’s energy consumption even more, the house then needs to go through a major renovation of windows, doors and electronics that have a lower energy consumption. In this way, the house can produce an excess of energy and is then called a plus energy house. / Kommuner runt om i Sverige bygger alltmer energieffektiva byggnader. Målen är att sänka energiförbrukningen och öka förnybar energiproduktion i de flesta nybyggnationer. Det görs för att nå de globala målen som ställer krav på ländernas klimatpåverkan.  Men hur kan man transformera en äldre byggnad till att bli energieffektiv? Studien fokuserar på ett fallstudie av Kroks mölla gårdens befintliga byggnad där energiförbrukningen är hög samt värmeförluster är stora. Huset behöver förtäta sitt klimatskal vilket leder till en högre inomhus komfort. Då huset har ett högt kulturvärde ska minimala förändringar av utseendet göras. Byggnaden har stora potentialer med sina ytterväggars tjocklek på 500 mm ger en hög isoleringsförmåga. Däremot är fönster och ytterdörrar den stora värmeboven vilket sänker inomhustemperaturen och ökar energiförbrukningen.  Fallstudien bygger på blandade metoder som har delats upp i två olika faser. Fas ett fokuserar på förundersökning som lägger grunden för fas 2. Under tillämpningsfasen applicerar man förundersökningens resultat för att minska energiförbrukningen. Genom simulation ska husets U-värde minskas och elkostnaden sänkas installation av grön teknik.  Resultatet visade sig kunna sänka elkostnaden med 75%. Fönsters u-värde kunde halveras till ett u-värde som minimerar värmeför- luster i jämförelse med före renoveringen. För att minska hushål- lets energiförbrukning ännu mer behöver då huset genom gå en större renovering av fönster, dörrar och vitvaror som har en lägre energiförbrukning. På så sätt kan huset producera ett överskott av energi och då kallas för ett plusenergihus.

Företaget SkyltCity är ett litet företag inom b2b-branschen som i dagsläget inte är särskilt digitalt orienterade och de känner att det nuvarande arbetssättet inte genererar tillräckligt många nya kunder. Därför har ett intresse väckts hos företaget att se över möjligheterna att jobba mer digitalt och om det skulle kunna genererar fler nya kunder för företaget. Denna studie gjordes för att vägleda företaget i denna fråga. En teoretisk referensram har använts för att undersöka tidigare forskningslitteratur som i sin tur har använts för att formulera lämpligt underlag för skapandet av frågor till två intervjuguider. Den ena intervjuguiden har använts i en intervju med fallföretaget och den andra har använts i intervjuer med några av fallföretagets kundföretag. Genom de totalt fyra intervjuerna har data samlats in som ställts i relation till den teoretiska referensramen för att skapa en analys av insamlade data. Undersökningsfrågorna gällde hur aktuellt digitalisering är för fallföretaget, hur de anställda i företaget kan påverkas vid en eventuell digitalisering och på vilka sätt företaget kan arbeta för att nå ut till fler kunder. Slutsatserna från fallstudien handlar mycket om att en hög grad av digitalisering kan medföra både positiva och negativa saker. En hög grad av digitalisering visade sig inte vara särskilt viktigt när det gäller fallföretaget och troligen många andra små företag inom b2b-branschen. Istället är det viktigt att det finns ett ansikte utåt i form av en lättillgänglig hemsida genom vilken intresserade företag kan gå in för att ta kontakt med företaget.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka problematiken kring tillgången på digital utrustning i skolor i en mindre kommun i Sverige. Frågeställningarnas fokus ligger på en tillgången på datorer kan ha en inverkan på elevernas möjlighet att nå kunskapskraven. Datorer är en stor del av vårt samhälle idag och skänker en ovärderlig möjlighet för elever med till exempel dyslexi att kunna fungera i klassrummet utan att känna sig sämre än sina klasskamrater. Examensarbetet utgår från empiriska data insamlad genom frågeformulär som lärare på skolor i samma kommun fått svara på, dessa är sedan sammanställda och analyserade. Frågorna i formuläret är riktade mot lärarnas syn på användandet av datorer i deras egna klassrum både av dem själv och av deras elever. Resultatet av studien visar att just denna kommun har låg tillgång på digital utrustning och att flertalet av lärarna upplever att detta kan inverka på elevernas möjligheter att nå samtliga kunskapskrav för årskurs 6. Att det inte finns datorer tillgängliga för eleverna innebär att de elever som är i behov av en dator som stöd för att klara av skolgången blir utan och tvingas att arbeta runt sina hinder utan den hjälpen från skolan. Slutsatserna jag drog utifrån min undersökning är att tillgången på datorer i på skolor i den undersökta kommunen är mycket låg samt att lärarna känner att det begränsar elevernas möjligheter att nå de kunskapskrav som finns.

Den här fallstudien har undersökt vad anställda vid ett medelstort industriföretag i Mellansverige själva tror det låga deltagandet på säkerhetsutbildningar kan beror på och upplevelsen av hur de påverkats av säkerhetsarbetet på arbetsplatsen. För att samla in det empiriska materialet användes semistrukturerade intervjuer med anställda operatörer samt utbildare. För att analysera materialet användes systemteori. Resultatet visar att orsakerna till att anställda inte deltar är: att utbildningarna förläggs på ledig tid, att det inte leder till några konsekvenser att inte delta, jargong och attityder, samt upplevd skillnad mellan tjänstemän och kollektivanställda. Andra orsaker kan tänkas vara tillgängligheten för att anmäla sig på en utbildning, men även att utbildningarna inte upplevs innehålla substans, då proven som avslutar utbildningarna upplevs som oseriösa och icke meningsfulla. Resultatet visar även på att informanterna upplever ökad kunskap och större förståelse för säkerhetsarbetet, men det finns även en spricka mellan upplevelsen av säkerhetsarbetet då vissa anser det som en positiv utveckling, medan andra benämner det som ”säkerhetshets”. Slutsatserna är att det behövs bättre dialog kring utformningen av utbildningarna för att göra utbildningarna meningsfulla. Företaget kan möjligen ha en för otydlig styrning, där de anställda önskar tydligare ramar där det ställs högre krav på de anställda som inte deltar. Det behövs starkare styrning från ledningen där kommunikation och dialog är viktigt för att fortsatt motivera till utbildning utan att det ska behöva ske med tvång.

Studiens avsikt var att få fördjupad kunskap i hur förskollärare implementerar de nya skrivningarna i läroplan och barnkonventionen som handlar om undervisning och integritet. Studien baserades på en kvalitativ ansats i form av en fallstudie där en förskollärare följdes i den egna planeringen, undervisningen och reflektionen i syfte att synliggöra konstruktioner som framträder vid undervisning av integritet. Barnen som deltog i förskollärarens undervisning var två och tre år. Efter förskollärarens undervisningstillfällen analyserades observationer, intervjuer och dokument för att synliggöra konstruktioner, konsekvenser samt möjligheter och svårigheter med undervisning av integritet i förskolan. Slutligen visade resultatet att undervisning av integritet i förskolan är ett komplext ämne pendlar mellan att konstrueras responsivt, varsamt, undvikande och kollegialt.

No description available.

Hybridparks combines two or more energy sources. In this thesis in partnership with Arise AB case studies have been conducted in combined photovoltaic power in their existing windparks. Wind and photovoltaic have productionpatterns that compelemts the other. Which in turn gives a more stable production.  Four windparks was chosen to be studied and tested as hybridparks: Fröslida, Häradsbo, Råbelöv och Idhult.  The size of the hybridpark was based on an earlier study from Arise. One conclusion from that study was that it is possible to install photovoltaics with 2/3 of the installed windpower.  The photovoltaic plant was simulated in the program Polysun. Polysun can make simulations and give insight on the possible photovoltaic yield. The data from the simulation was combined with the windpower yield data from Arise to analyse how the hybridpark would function.  Energy storage with lithium batteries have been calculated and tested in Excel. The results show the impact the energy storage have on production and delivery to the grid. A simple control scheme with on/off method with a schedule gave the best results in a daily battery cycle.  The energy sources seldom overlap and with a controlled energy storage it is possible to deliver power to the grid during power lacking periods such as winter.